Jag vaknade i morse som en fullständigt normal människa och hann öppna datorn innan jag ens hade öppnat ögonen.
Sa jag att jag är en fullständigt normal människa?
Nu är alla i familjen likadana, men som en fullständig galning som biter sig själv i svansen, gjorde jag även denna morgon en tabbe som jag satte upp i köket:
Vänligen lägg märke till att man kan ansöka om dispens på de små lapparna som går att riva loss. Nu gjorde jag inte det utan bestämde mig för att lösa Det Stora Problemet, som hette:
MEN HUR GÖR MAN LAPPAR TILL ÄGGJAKTEN OM MAN INTE HAR EN DATOR?
(Jag gömmer alltså påskägg. Barnen får lappar med ledtrådar och följer ett spår, som leder dem till stora godisskatten. Pjåsklösningar som att ”skriva för hand” kommer inte på fråga.)
Jag får stå mitt kast, vilket filmas av Tioåringen. Ni som inte orkar titta fattar inte hur stort det är – detta med karbonpapper och skrivmaskiner.
Och nu vill ni se hur några av ledtrådarna såg ut innan jag klippte ut dem och placerade överallt? Ok:
Glad påsk på er alla!
Tillbaka i ”och”-träsket ser jag. Tack för det, jag blev lite orolig där för en stund. Jag säger nog … hm.
Nej, inte hm, du ska skriva HURRA och njuta av min film!
(Lägg märke till att jag — liksom Hitchcock — inte fuskar med att klippa och ha mig.)
Plötsligt minns jag de tuggummidoftande stencilapparaterna från mtit låg- och mellanstadium.
Väldigt pedagogiskt.
GLAD PÅSK?
”I telefonkatalogen” kommer barnen att minnas som något exotiskt.
Lo — av de sju barn som letade ägg, visste endast en var ”telefonkatalogen” låg. Eller vad det var för någe. Och det var en gammal gulasidorna-del som dammade rejält …
Ja, för tusan! Nu önskar vi alla varandra i fortsättningen en
GLAD PÅSK?
Förresten, idag hittade ett av våra barn en teckning av en tupp under matbordet. Den härrör från förra årets äggjakt.
[…] Skrivmaskin och karbonpapper! […]
Här kör vi exakt likadan form av äggjakt, fast med handskrivna lappar då. Alltid handskrivna. Det blev ju otroligt exotiskt och trevligt med skrivmaskinen måste jag säga, men jag är glad att de är ”out of fashion” till vardags.
Nu ska jag se på filmen.
[…] Skrivmaskin och karbonpapper! […]
Starkt jobbat att fixa det utan dator 😉
Visst är det kul att skriva dessa lappar, hade jätteroligt igår morse när jag satt och klurade ut lappar som skulle vara lagom enkla för mina småttingar.
Önskar dig en fortsatt trevlig påskhelg!
Vi kör letning utan lappar. Bara rätt på, i vardagsrummet. Nu har vi använt vardagsrummet i 14 år och alla gömställena borde vara väl kända. Ändå tror jag mitt ägg låg på ett nytt ställe i år. (Ja, ALLA får påskägg, men den som gömt får inte leta utan ta det som ingen annan hittade.
Men det var inte det som slog mig när jag tittade på filmen utan att du tydligen slagit dig. Var det inte 15-åringen som hade brutit sig i armen/handen? Har du också spelat basket lite våldsamt eller är det bara ett sympatibandage?
Sen tänkte jag också på att häromdagen skrev Annika Bryn om sina av sin mamma ärvda karbonpapper. De är tydligen i ropet nuförtiden.
Starkt att ha datorförbud tidvis under lovet. Här har vi bara ”Askungen” som släcker ner när det är sängdags. (Det har vi alltid.) Igår ville min dotter irl:a med mig.(!) Vi spelade mah jongg.
Hm. Din film gav mig också minnet att somliga tecken inte fanns utan man fick göra dem. 1 var t ex l, eller kanske man ska skriva det tvärtom. Undrar om inte ! var . plus ’ .
Glad Påsk; som jag föredrar att skriva efter artikeln jag läste häromdagen.
Fusk! ’ är som en upp och nedvänd droppe när jag skriver här i rutan och påminner lite om det även på tangentbordet. Men när det kommer fram i kommentaren så ser det ut som ett upp och nedvänt ,. Trist.
Låg det ett påskägg under den mest illaluktande behållare i hela huset?! Låter måttligt hygieniskt … eller var det bara nästa ledtråd som låg där.
Vilket är f ö kärlet? Stiltonburken eller soppåsen?
Bäst jag antecknar att jag inte ska kasta ev. rester av karbonpapper.
Färgbandet på min gamla skrivmaskin faller nog isär om jag skulle försöka skriva på den. Men en tröst är, jag har inte samma problem med ovilliga bokstäver.
Hurra, då. Filmen kan jag inte se på mobilen.
Det här med att ha datorförbud sabbar ju precis hela dagsplaneringen. När datorerna väl blir tillåtna, sitter jag och försöker hinna ifatt så att svetten lackar rakt ner i tangentordet.
Det kan inte vara nyttigt. Datorförbud that is.
Jag läste härom dagen att svart var det nya svart. Tänk vad språket utvecklas.
Glad pjåsk. Vi har faktiskt inte haft äggjakt de senaste åren, vilket jag nu inser var FEL. Det är ingen ursäkt att hemmabarnen är mellan 17 och 22. Nästa år blir det Äggjakt Supreme, med ledtrådar skrivna i äggula och gömställen i kyrktorn och kloaker.
Jag tror faktiskt aldrig jag letat påskägg, däremot har jag skrivit maskin. Jag hade till och med maskinskrivning en termin i skolan som fritt valt arbete, och sen dess har jag faktiskt nästan helt korrekt fingersättning. Jag skriver relativt snabbt och tittar inte på tangentbordet för då blir det av någon anledning fel.
Nu är den ju nästan slut, men ändå:
GLAD PÅSK?
Grönsaks- och språkfråga hos Mona. Hilfe.
http://monasuniversum.blogspot.com/2010/04/djuplodade-fragor.html
Allt är konstigt med all rätta, för det verkar som om språkfrågan är löst utan min språkpolisiära hjälp!
Men jag kan ju skriva något där ändå!
Åter i hemmets lugna skäld efter en påsk på annan ort, har jag nu skådat filmen och Hurra.
Oj, jag glömde ju helt bort att förklara mitt gigantiska bandage som ser ut som Femtonåringens gips, men inte är det.
Jo, jag steg upp på en stol för att sätta upp en bild på tre meters höjd. När jag klev ner från stolen, klev jag rakt på en basketboll. Eftersom mitt begränsade bollsinne inte räcker till att stå på bollar, föll jag som en säck med potatis … och landade på handen. Det är bara en liten stukning, men håll med om att det ser brutalcoolt ut.
Tack, jag undrade just när jag skulle få veta …
Vilken tur att inte vi har basketbollar som ligger och dräller i huset då mitt bollsinne med största sannolikhet är mindre än ditt.