Hoppa till innehåll

Tandställningen, hålfotsinlägget och utseendet

När jag föddes som en liten vingmutter, tillverkade mamma en nätmössa som skulle klämma åt de röda, utstående öronen så att jag som vuxen inte skulle vara olycklig.

När jag var i tvåårsåldern fick jag hålfotsinlägg för att inte gå plattfot genom livet. Jag är nu inte plattfot men borde få stöd för mina ickeelastiska hälsenor.

När jag var tio år fick jag en tandställning som skulle putta tänderna i rätt riktning (bakåt) så att jag inte skulle påminna om George Formby (som vid en närmare titt inte alls har mina tänder). Eftersom tandställningen var en nattmodell för gommen och inte satt fast, hittade jag den på morgonen oftast i armhålan.

Nu har Trettonåringen här hemma fått en tandställning av 1950-talsmodell eftersom en av hennes tänder gått vilse och hamnat helt bortitok. En metallbåge utanför munnen spänns fast på kvällen och sitter som ett skruvstäd åtsnörd bakom nacken. Trettonåringen är milt sagt inte särskilt nöjd med ”Kurt”, som vi kallar honom. Dock var han på skolans maskerad nyttig eftersom Trettonåringen vann tävlingen för bästa kostym. (Tyvärr syns Kurt väldigt dåligt på bilden. Men kolla maskeradprispokalen! Och den beigefärgade slipovern! Och kjolen! Och de stora tjockglasögonen som kostade 10 kronor på Myrorna! Och fotställningen!)

Men tillbaka till mig och mina kroppsliga tillrättavisaden. Öronen står fortfarande ut som på Sven-Bertil Taube (innan han fuskade och opererade dem), fötterna krånglar som på en trestegshoppare och tänderna strävar framåt. Dock var jag häromdagen såpass nöjd med både min festklädsel och sminkning att jag bad om att få bli fotograferad och inför framtida förfall förevigad.

 

Fotoresultatet.
Share
Publicerat iBloggen

24 kommentarer

  1. Åh, jag hade en sådan där nattandställning. Använde den aldring. Jag sover nämligen på mage och i valet mellan tänderna och sovkvalitet så vann sovkvallitet. Jag fick vanlig tandställning samtidigt.

    Hjälpte öronmössan?

  2. Nej, Jessika, för kan du tänka dig — den lilla bebisen som var jag slet den av mig så fort jag kunde (efter sisådär två månader). Om jag idag hade plattångat skatboet, hade öronen stuckit ut som två nyfikna näsor.

  3. trettonåringen

    Åh. Jag är så fantastiskt vacker i mina fina kläder, de häftiga glasögonen och min snygga pose.

    By the way, min kära mor hade de där skorna 1997. På allvar. Hon tyckte faktiskt de var riktigt fina!

    Och glaset i glasögonen är så tjockt att bara man har på sig glasögonen i tre och en halv minut börjar huvudet snurra och man ser alldeles vindögd ut.

  4. Jag har plattångat mina normala öron, av misstag visserligen så har båda öronen fastnad i plattången. Brännskador på öron som av ett strykjärn gör väldigt ont. Ska undvikas.

  5. Ökenråttan

    Så egendomlig du ser ut, Lotten. Har du hålfotsinlägget i munnen?

  6. Jag har också fått utstå både tand- och öronreglering. I mitt fall användes dock tejp. (För öronen alltså.) Det hjälpte inte stort, så när jag var i ettårsåldern erbjöds mina föräldrar en plastikoperation av öronen. Men de tyckte det var onödigt att utsätta en sån liten knatte för det (helt rätt tycker jag), så därför har jag de öron jag har i dag. Ett användbart partytrick är att det vänstra örat går att vända ut och in.

  7. Mina föräldrar erbjöds alltså en plastikoperation av mina öron. Att operera deras hade ju inte hjälpt.

  8. ab

    Vem vet, Helena? En plastikoperation av deras öron kanske hade hjälpt!

    Nu förstår jag att jag måste vara otroligt närsynt. Jag har aldrig lagt märke till vare sig Helenas eller Lottens utstående öron. Är de månne genomskinliga?

    Däremot vill jag minnas att Lotten har både ögon, näsa och mun, fast det inte syns på bilden.

  9. Jag ser inte bara underlig ut, Ökenråttan, jag ser ju nästan fotoshoppad ut.

    Nu ska jag titta på fotboll!

    (Översättarhelena, kan du inte länka till bilden av dina famösa öron?)

  10. Jovars, fast det syns inte riktigt hur lustiga de är på den bilden. Jag ska ta en ny nån gång. (Kan dock inte göra det här på tåget, för mina medpassagerare kanske skulle bli rädda för mig då.)

  11. Åh. När jag var i sådär tio-elvaårsåldern skulle jag gett vad som helt för att få hålfotsinlägg, hörapparat, kryckor, tandställning och glasögon.
    Tyvärr har jag aldrig haft nåt behov av något av det, än så länge…

  12. lilla E

    Jag har haft rubbet! Tandställning, hålfotsinlägg, glasögon, gått inåt med fötterna, handsvett, you name it.
    Alla fysiska tillkortakommanden skylls på morsarvet.

    Numer är tänderna fina, fötterna går rakt utan inlägg, handsvetten är kvar och öronen sitter där de alltid har gjort utan att stå ut för mycket.

    Optikern sa vid mitt senaste besök att jag växt en centimeter mellan ögonen sen mitt första besök. Fortsätter det så här ser jag ut som E.T. när jag blir pensionär!

  13. ab

    Helen, det är väl inget konstigt med dina öron? Men den där lilla ormen var gullig.

  14. ab

    a

  15. Dieva

    Lotten, du ser bildligt talat ut att vara i upplösningstillstånd 🙂

    Tandställning med eländiga gummisnoddar klämde de dit på min överkäken i tonåren. Varje gång de skruvade åt dem var jag tvungen att leva på soppa några dagar — nu har jag svårt för soppa. Undrar om det finns något samband? Men idag undrar jag varför de inte klämde dit en på underkäken också när de ändå höll på, där är tänderna staplade på varandra.

    Att mina öron står ut är faktiskt ganska praktiskt har jag kommit på. Jag gillar hattar men mitt huvud är så litet att de flesta kan snurras runt. Sydväst från babyavdelningen är lagom stor!
    Men eftersom det är nära mellan hjärncellerna är jag ganska kvicktänkt. Inget ont som…

  16. Tandställning – ja (fyra st.)
    Utstående öron – ja (plastikoperation vid 15 års ålder)
    glasögon – ja (är mycket närsynt)
    hålfotsinlägg -nej
    Resultat: en strålande skönhet!?!

  17. Men hjälp vilka korrigeringsbevandrade kommentatörer ni är! Fyra tandställningar och en operation … skulle man inte kunna ha en tandställningsutställning på Moderna, där Ullah lägger grundplåten?

    När det gäller det vackra fotot på mig, så togs alltså elva stycken vid just detta tillfälle. Alla elva är helt oanvändbara: när jag inte är helt utsuddad, har jag händerna fladdrande framför näsan, eller så böjer jag mig ner för att plocka upp servetten eller så har fotografen fingret på linsen.

    AB: Jag ska visa dig öronen. Du kommer att säga “nämen oj”.

  18. Ökenråttan

    Ö-Helena: Ta öronfotot lite mer en face den här gången. Då syns det kantarelliga lite bättre, tycker jag.

    Dieva: Tanken som du lanserat härovan, att det går fortare att tänka om man har ett litet huvud, har piggat upp mej enormt. Hittills i livet har jag ju bara fått ganska elaka kommentarer när det där med mitt lilla huvud har varit på tapeten. (Fast när det gällde att tidsplacera den förrförra Bokmässan gick det inte värst kvickt, inte …)

  19. Du Dieva, angående tidigare diskussion om saker som försvinner. Vad sa din man när polisen ringde om att bilen var återfunnen i parkeringshuset där den parkerats till att börja med?

  20. Ö-råttan: Jag tror du har rätt! AB: Då ska du allt få se på öron!

  21. Ica

    Åh, den öronmössan hade jag behövt!
    hujedamig för en sån tandställning. Då måste man väl sova på rygg? Vem i hela friden kan det?

  22. Tiila

    Jag har haft tandställning och flyttat en tand från vänstra sidan av nederkäken till den högra.
    Alltså ett hopp förbi 7-8 gaddar.
    Jag har också fått flytta en del brosk från ett ställer till ett annat i näsan för att vidga luftvägarna så att jag kan andas lite bättre. Pratar dock fortfarande nasalt …

  23. Dieva

    Ökenråttan: Min pappa hade en annan variant på detta, för att muntra upp en dotter med huvudstorlek 52 när alla hattar kommer i stl 56; Koncentrerat vetande! Så tänk på det när du känner dig nedslagen 🙂

    Jessika: Ja, du. Det skulle jag och övriga släkten också gärna vilja veta men det har den käre maken behållit för sig själv. Med en stor släkt där tonen är rå men hjärtlig tyder det kanske på någon form av självbevarelsedrift.

  24. Jag som skämdes för mina öron… Nu är dom okej, men den minsta har utrustats med sådana. En tjej kom och sa att hon hade stora öron, jag lärde henne att svara som vargen i Rödluvan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.