Svenskan fick i somras en toppenidé: små blänkare om ord som inte finns i SAOL men som är finurliga, roliga och nyskapande. ”Lexikala luckor”. Även vi läsare får bidra med förslag. (Sedan följer tidningen upp det roliga med en reflektion med den larviga kvällstidningsrubriken ”Nya ord från SvD:s läsare men SAOL är inte intresserad”. Och? Snyft, snyft, vad vi är kränkta?)
Mina favoriter är:
Blygskryt [substantiv], att genom att framhålla sina enkla vanor, sin fantasilöshet, dåliga smak och sitt bristande kulturintresse få någon annan att känna sig som en fåfäng elitist eller snobb. [—] (Gunnar Harding)
Skrylling [substantiv] -en ~ar; Person till vilken släktförhållandet är så avlägset att ingen riktigt mäktar med att reda ut begreppen. [—] (Åsa Johansson)
Motroad [adjektiv], det tillstånd då man skrattar åt, eller låter sig roas av, det man egentligen inte tycker är roligt. Lämnar ofta eftersmak av varierande bitterhetsgrad. [—] (Paulina Helgesson)
(Littorinexamen, ressentimental, frizonera, åskådespelare, sladdpost, pysselsättning, pingvinisk, laicism, tölpifiering, tankefjun, blem, snarkofag, bortlängtan, nymfolepsi, dracularisera, 1900-talist [utt. nittnatalist], starkspråk, mingelska är de övriga. Förutom ett som jag har utelämnat, mer om det nedan.)
Ett Scrabble-forum diskuterade 2005 vettiga ord som saknades i SAOL, och nu när jag kollar, är nästan alla med i 2006 års upplaga. Det är coolt, det är roligt med både nya och gamla ord och att läsa listan över borttagna ord är nästan lika kul som att gå på Gröna Lund. Bottinklädd! Lakejsjäl! Hugnerlig! Ilgodsexpedition! (Sorry. Nördvarning.) Fler ord finns här.
Men nu till det underliga. Ett av orden som SvD listar kommer på förslag från Dick Harrison, professor i historia vid Lunds Universitet. Jag vet inte om han har blivit ombedd att skriva eller om han har suttit på sin kammare och klurat helt själv. Hans förslag på ord som borde stå med i SAOL:
Färst [superlativ av adjektivet få], benämning på förteelse i plural, som i jämförelse med andra, liknande företeelser (även de i plural) har uppnått en grad av fåtalighet som sätter det i särklass. Ex: ”I går kom få personer hit, men i dag var de färre. Allra färst kan vi antagligen förvänta oss i morgon.”
Nåmen ska vi inte ta och kolla i vahetteren, den däringa boken, professorn?
Se där! SvD-redaktörn kanske också skulle behöva slå upp det?
Jag citerar nu Språkrådet apropå ”färst”:
Det är ovanligt, men försvarar väl sin plats. Man kan jämföra med illa, värre, värst och stor, större, störst. Färst är en gammal svensk böjningsform som det senaste seklet fallit i glömska. I stället har mer eller mindre omständliga omskrivningar kommit i bruk, som ”lägst antal”, ”det minsta antalet” etc. Färst är både kortare, smidigare och naturligare. Använd det!
Bloggare! Gån ut och förkunna ordet: färst finns!
——-
Uppdatering två sekunder efter inläggets publicerande:
Språkrådet tar emot förslag på nyord hääääär. Den djefla mannen har skickat in ”dampa” och Översättarhelena har föreslagit ”sverka”. (Man måste liksom inte ha uppfunnit ordet själv för att det ska vara ett ”nyord”.)
Uppdatering igen
Här kommer nyordsförslag ur kommentatorsbåset:
anless – annorlunda (jfr ”han är lite annars”)
beblänga – titta på (Alf Henriksonskt ord)
bortvalbar – inte oumbärlig
gohällig – snäll
jaha-upplevelse – den mer relaxade versionen av aha-upplevelse
kallefiera – oförklarligt försvinna spårlöst ur handen som i ”men jag hade den ju här alldeles nyss!”
nöss – avtryck av katt- eller hundnosar på blanka ytor
ryska – samlingsnamn för väska, ryggsäck och liknande
[tanken] perkulerar – att idissla en tanke liksom (jfr perkolator)
sekrutt – dålig, skruttig, kass
uhällig – dum
valfrid – att slippa göra val ideligen (valfrihet i all ära, men …)
örebrohatt – ersättning (för tvivelaktig tjänst), muta
Ord som nämndes, men som redan finns med i SAOL:
asa – glida, släpa
glyttig – barnslig
rälig – ful, otäck
grisk – hetsig, ivrig
förbryllelse – förvirring
