Är jag trött på att bo på hotell så här flera dagar i veckan?
Neeeeeej.
Däremot kan man ju som hotellgäst precis som Björn Borg på sin tid börja få vanor och krav – för att inte tala om det plötsligt uppdykande modet att lämna hotellrummet med överkastet fortfarande liggande på golvet. (Wow, liksom.)
I september förra året bodde jag i Lund på ett fyrstjärnigt hotell och blev besviken. Ett sådant hotell ska ha massa ickedammigt te, stora muggar, god frukost och sakna mögel i duschen. Nu är jag på samma hotell – som har ryckt upp sig märkbart! Jag har både hunnit bränna mig på byxpressen, bada och dricka champagne ur tandborstglas. Nu ligger jag iklädd en stor, fluffig morgonrock i en stor säng och lyssnar på Lunds uteliv, som påminner om … Milanos?
Jag gick förresten in på Hemköp och köpte apelsiner och mörk choklad (de tar ju ut varandra). Sedan gick jag till hotellet … utan mina nyköpta varor. Det var då – när jag helt logiskt var arg på Hemköp – som jag bröt mig in i minibaren och öppnade minichampagnen som hade maxipriset 45 kronor.
Fina Lund är faktiskt den stad jag med störst glädje återvänder till. Jag vill att alla städer ska bli lite mer som Lund vad gäller
- cykling
- restauranger
- slingriga gator
- enorma lampträd
- stora tegelborgar, fulla med scener och fantasi.
Sedan är det ju förstås ett rent helsicke att dra en bokfylld rullväska på kullersten.
Ljusträdet. Som i verkligheten inte lyser än. Jag gick dit med kameran och stirrade på ett väldigt mörkt novemberträd. (Denna bild kommer härifrån.)
Vad kul! Lotten är i min stad och gillar det. Jag måste ha missat nåt, vad gör Lotten häår o kan man gå någonstans och titta på / lyssna till hennes kloka ord????
Undersökningar inleds genast, tänk om en pappaledig dag kan berikas på det sättet!
Gå till Grand, jag föreläser för ett gäng sekreterare kl 10. De släpper säkert in dig om jag påstår att du är en kär gammal vän. Om du inte kan stanna, kan jag i alla fall skaka hand med dig och nypa Alva i kinderna?
Hmm, hittar inte, nån som vet?
F.ö. gissar jag på Grand Hotel. Kan man vinna en julkalender-t-shirt på det? (: Blir det nån julkalender?
Förunderligt sätt att skaffa sig en dejt, detta.
Nämen nu är vi här och tramsar samtidigt. Mejla mig — lottensnabelabergmanpunktcom.
Jamen morgonrock! Det är en grej som börjar försvinna från de fläskiga hotellen. Oroande utveckling. Bodde på ett fyrstjärnigt i förra veckan, med samma efternamn som unga skvallerkändisen Paris. Ingen morgonrock!
Faktum är att jag inte sett en morgonrock på ett hotell sedan jag bodde på ett femstjärnigt utanför Leeds för flera år sedan.
För övrigt kan jag förstå att det är jobbigt att rulla väska i Lund. Men jag tippar att rutten gick från centralen till Grand, och då var det ju å andra sidan inte så långt?
Slutligen (fy vilken lång kommentar, vem som helst fattar att jag har deadline idag) skulle jag vilja föreslå att Alvas pappa försöker nästla sig in på föreläsningen under pseudonymen Ulla-Bella. Givetvis filmandes alltihop, så att vi kan få se det sedan!
Stellan — nej, inte Grand, i så fall hade jag ju bara kunnat klaga över trottoarernas plattor eller gruset framför Grand.
Nej, det är lite längre bort. Och himla knögglig gatusten. (Man går på gatorna, förstår ni, när trottoarerna är så medeltida och smala att man bara trillar av dem ideligen.)
Å, kullerstensgatorna i Lund. Jag minns när vår förstfödda var nyfödd och vi var ute på en av våra första barnvagnspromenader. På Kiliansgatan (från Mårtenstorget upp mot Lundagård) lyfte vi barnvagnen över kullerstenarna, för vi tyckte det blev så guppigt för det lilla pyret …
Ett annat kullerstensminne från Lund är den ständiga debatten om storgatsten kontra smågatsten som pågick i Sydsvenskan under en herrans massa år på åttiotalet. Håhåjaja.
I Lund har jag aldrig varit. Det kanske jag inte är ensam om. Men om man betänker att jag till exempel har varit i Ulan Bator så är det ju egendomligt att en så pass närliggande stad som Lund aldrig kommit i min väg.Hmmm.
I Lundadiskussionsbefrämjande syfte räknar jag härmed upp de lägenheter jag och Lotten delat i staden och dess närhet:
* En avlång dubblett på Michel Hansens kollegium.
* En vindlande vindslägenhet med U-format golv på Skolgatan.
* Ett nikotingulnat, L-format kyffe på Karl XII-gatan.
* En präktig femtiotalare på Järnåkravägen.
* Ett Ikea-hus bortom all ära och redbarhet – men mitt bland betorna – i Väggarp, åttahundra meter in i Eslövs kommun.
Förutom detta tre individuella studentrumsadresser på Delphi, Hallands och Michel Hansen.
”Michael Hansens Kollegium” ska det vara, naturligtvis.
Ni som är i Lund:
Åk genast till Grand! Utanför håller de på att sätta upp en gran.
Men alla grenar utom de allra längst upp är avskalade!
Först efter denna research har jag förstått varför det är så hotfullt att bo i Eslöv
Men alla grenar utom de allra längst upp är avskalade!
Då blir de sliksom en jultall!
LIKSOM
Jag skall ALDRIG MER slarva med förhandsgranskning!
Ja, den där ”granen” påminner just nu om en tall som berövats allt ljus nertill.
Men jag har beordrat Alvas pappa att åka dit och sedan rapportera vad som händer. Jag misstänker att det handlar om en happening, ett konstverk. Förra året stod tydligen en stor, metallicblå gran på samma ställe, omgiven av rosa kaniner och vita resväskor.
Jag saknar ofta Lund. Bodde på Stora Fiskaregatan med min bästis, läste litteraturvetenskap – och hade gott om tid att umgås, baka bröd, fika, dricka vin och allt annat som gör livet värt att leva. Bara bra minnen, alltså.
Utom möjligen den 30 november då jag fick argumentera länge med en polis för att få komma hem. Han ville inte gå med på att jag bodde inne i stan och inte var en motdemonstrant (mot Karl XII, alltså. Eller kanske snarare mot hans korkade, sentida anhängare. Som var nästan som dagen wv:mszizt).
Har morgonrockarna uppgraderat till chokladbitshotellen?
Ärligt talat så tror jag att jag hade morgonrock endast för att jag var placerad i en svit.
*alla ooooar avundsjukt*
Varför har ingen placerat mig i en svit? Måste man prata för sekreterare för det? Champagne har det också varit ont om. Och skalliga julgranar.
*Oooh*
Apropå svit, så måste jag berätta. När barnen var små skulle vi åka på en paketresa med ”Astrid Lindgrens värld”, Kolmården och en övernattning i Linköping i dubbelrum (extrasängar för barnen).
Väl i Linköping efter en lååång dag mötes vi av receptionisten:
”Vi beklagar men tyvärr så har vi inga dubbelrum kvar …
*inandning*
… går det bra med en affärssvit?”
Min man och jag hade fjärrstyrda hästensängar (höj-, sänk- och vikbara), barnen var nedbäddade i vardagsrummets bäddsoffor med egen TV, vi hade balkong, bastu och en jacuzzi som hela familjen fick plats i. Samma pris.
Bra serviceanda hos hotell Ekoxen!
Barnen blev mycket besvikna när vi på nästa semester fick klättra över varandras sängar i motellets minimala rum. Det var inte den standard de trodde hotell hade.
AB: Minns du du-vet-vems-svit?
Nåmen.
Det här var en svit.