Hoppa till innehåll

Ett proffs slår upp fakta i böcker

Svenskan fick i somras en toppenidé: små blänkare om ord som inte finns i SAOL men som är finurliga, roliga och nyskapande. ”Lexikala luckor”. Även vi läsare får bidra med förslag. (Sedan följer tidningen upp det roliga med en reflektion med den larviga kvällstidningsrubriken ”Nya ord från SvD:s läsare men SAOL är inte intresserad”. Och? Snyft, snyft, vad vi är kränkta?)

Mina favoriter är:

 

Blygskryt [substantiv], att genom att framhålla sina enkla vanor, sin fantasilöshet, dåliga smak och sitt bristande kulturintresse få någon annan att känna sig som en fåfäng elitist eller snobb. [—] (Gunnar Harding)

Skrylling [substantiv] -en ~ar; Person till vilken släktförhållandet är så avlägset att ingen riktigt mäktar med att reda ut begreppen. [—] (Åsa Johansson)

Motroad [adjektiv], det tillstånd då man skrattar åt, eller låter sig roas av, det man egentligen inte tycker är roligt. Lämnar ofta eftersmak av varierande bitterhetsgrad. [—] (Paulina Helgesson)

(Littorinexamen, ressentimental, frizonera, åskådespelare, sladdpost, pysselsättning, pingvinisk, laicism, tölpifiering, tankefjun, blem, snarkofag, bortlängtan, nymfolepsi, dracularisera, 1900-talist [utt. nittnatalist], starkspråk, mingelska är de övriga. Förutom ett som jag har utelämnat, mer om det nedan.)

Ett Scrabble-forum diskuterade 2005 vettiga ord som saknades i SAOL, och nu när jag kollar, är nästan alla med i 2006 års upplaga. Det är coolt, det är roligt med både nya och gamla ord och att läsa listan över borttagna ord är nästan lika kul som att gå på Gröna Lund. Bottinklädd! Lakejsjäl! Hugnerlig! Ilgodsexpedition! (Sorry. Nördvarning.) Fler ord finns här.

Men nu till det underliga. Ett av orden som SvD listar kommer på förslag från Dick Harrison, professor i historia vid Lunds Universitet. Jag vet inte om han har blivit ombedd att skriva eller om han har suttit på sin kammare och klurat helt själv. Hans förslag på ord som borde stå med i SAOL:

Färst [superlativ av adjektivet få], benämning på förteelse i plural, som i jämförelse med andra, liknande företeelser (även de i plural) har uppnått en grad av fåtalighet som sätter det i särklass. Ex: ”I går kom få personer hit, men i dag var de färre. Allra färst kan vi antagligen förvänta oss i morgon.

Nåmen ska vi inte ta och kolla i vahetteren, den däringa boken, professorn?

Se där! SvD-redaktörn kanske också skulle behöva slå upp det?


Jag citerar nu Språkrådet apropå ”färst”:

Det är ovanligt, men försvarar väl sin plats. Man kan jämföra med illa, värre, värst och stor, större, störst. Färst är en gammal svensk böjningsform som det senaste seklet fallit i glömska. I stället har mer eller mindre omständliga omskrivningar kommit i bruk, som “lägst antal”, “det minsta antalet” etc. Färst är både kortare, smidigare och naturligare. Använd det!

Bloggare! Gån ut och förkunna ordet: färst finns!

——-
Uppdatering två sekunder efter inläggets publicerande:
Språkrådet tar emot förslag på nyord hääääär. Den djefla mannen har skickat in ”dampa” och Översättarhelena har föreslagit ”sverka”. (Man måste liksom inte ha uppfunnit ordet själv för att det ska vara ett ”nyord”.)

Uppdatering igen
Här kommer nyordsförslag ur kommentatorsbåset:

anless – annorlunda (jfr ”han är lite annars”)
beblänga – titta på (Alf Henriksonskt ord)
bortvalbar – inte oumbärlig
gohällig – snäll
jaha-upplevelse – den mer relaxade versionen av aha-upplevelse
kallefiera – oförklarligt försvinna spårlöst ur handen som i ”men jag hade den ju här alldeles nyss!”
nöss – avtryck av katt- eller hundnosar på blanka ytor
ryska – samlingsnamn för väska, ryggsäck och liknande
[tanken] perkulerar – att idissla en tanke liksom (jfr perkolator)
sekrutt – dålig, skruttig, kass
uhällig – dum
valfrid – att slippa göra val ideligen (valfrihet i all ära, men …)
örebrohatt – ersättning (för tvivelaktig tjänst), muta

Ord som nämndes, men som redan finns med i SAOL:
asa – glida, släpa
glyttig – barnslig
rälig – ful, otäck
grisk – hetsig, ivrig
förbryllelse – förvirring

Share
Publicerat iBloggen

47 kommentarer

  1. Om sanningen ska fram visste inte heller jag att färst fanns med i SAOL förrän den 23 oktober. Men jag har varit väldigt glad sedan dess!

  2. Dieva

    Jösses!
    Var tvungen att kolla att det ordet inte är utmönstrat först,
    …och innebörden av utmönstrad…

    Inser att jag måste vara obsolet eftersom jag använder massor av de ord som inte har kvalificerat till SAOL eftersom de numera används så sällan.

    Men, jag undrar hur de i dagens tider kan ha kommit fram till att “stressad” ska mönstras ut?

    Och vad är en “plåtpolis” (nytt ord)? Polishögskolans nya giv i brist på sökande?

    Ingen kommer att tro mig om jag använder “färst”. För att inte tala om vad som kommer att hända i
    de beskäftiga ordbehandlingsprogrammen.

    (I väntan på dagens inlägg läste jag äldre kåserier; “Giv mig luft!” från 1999 är en bruten länk.)

  3. Dieva

    Fast det kommer att vara användbart i Alfapet!

  4. Ah, Dieva, det finns fler brutna länkar bland de gamla kåserierna. Antingen måste jag göra något åt det nu, eller så … skjuter jag upp det ett par år till …

    (Plåtpoliserna är hastighetskamerorna längs vägarna.)

  5. Hmm, vad betyder pingvinisk?

  6. Hur är det med dialektala ord? Jag kan naturligtvis inte svara på ifall dessa orden är spridda norr om Hallandsåsen, men man gör sig förstådd här ifall man säger “asa”, “glyttig”, “rälig” osv.

    “Uhällig” och “gohällig” är ord som används härikring. Det betyder ungefär “dum” resp “snäll”. Fast det har nog förvanskats sedan lånet från danskan. För ni vet kanske vad det står i rutan på dansk TV istället för “Tillfälligt avbrott”?

    Grisk är bra. Jag ringde Lotten om några särskrivningar igår och då var jag definitivt grisk.

    Men det ska sägas att jag inte uppfann några av dessa ord…

  7. Jag kollade upp pingvinisk.

    PINGVINISK

    Pingvinisk [adjektiv] – t, mjukt oformlig; vanligen syftande på begränsad rörlighet, otydliga reaktioner o. dyl. på grund av tjocka kläder (om vintern). Ofta i samband med svårighet att hinna svara i mobilen. Allmänt: oförmögenhet att komma till skott; tendens att glida undan arbete. Även pingviniker (subst. jämför de fyra temperamenten); inbäddad, något beskedlig karaktär.
    Erik Bergqvist

    Själv gillade jag den här starkt:
    TANKEJUN

    Tankefjun [subst.] ~et = 1. spirande idé, insikt eller visshet av snarast sinnlig natur, som ännu inte – och kanske aldrig någonsin – låter sig klart och redigt formuleras, och därmed inte heller kan bemötas och vederläggas, men likafullt och på något gåtfullt vis känns viktig och riktig; 2. ett myller av 1, snarlikt en spröd och krusig hårväxt (kan inrama den kontemplativt besjälades ansikte som en osynlig skepparkrans).
    Per Holmer

  8. Dieva

    Nu har jag också föreslagit ett ord som använts i vår familj och vänkrets i säkert tjugo år: “Nöss” [substantiv], verbform “nössa”.

    Däremot inser jag att “kallefiera” nog inte kvalificerar eftersom det enbart används i vår familj.

  9. Dieva

    Ja, och så skulla jag säga att jag inte ska plåga Lottens dåliga samvete mer.

    Jag tiger (och undrar stilla vad jag missar) i framtiden.

  10. Jag har gjort mig skyldig till blygskryt. Det är väl ett slags antihävdelse? Märkvärdighetsrädsla.

    För en tid sedan tyckte jag att jag var rolig som skrev “färst” och det mottogs av jubel från läsarna. Så vi är nog en del som missat att det är socialt accepterat att använda det på allvar.
    🙂

  11. Jag säger ofta att jag vill låta en tanke “perkulera” i huvudet ett tag. En fundering som behöver stötas och blötas och bollas omkring lite innan jag kan ta ett beslut.
    Mina föräldrar gör sitt kaffe i en perkolator och det är just det där bubblandet i glasknoppen som fungerat som visuell förebild.
    Som du ser vill jag hellre stava med u än o eftersom jag uttalar det så.

    Tanken perkulerar.

  12. Tanken perkulerar läste jag som “tanten pokulerar”. Vilket då är en rimlig fortsättning, när tanken har perkulerat färdigt.

  13. ab

    Jaha-upplevelse var ett bra ord.

  14. Bortvalbar.
    Ett ord jag bildade (och säkert många innan mig) denna sommar, då det fångade min upplevelse av vad jag helt plötsligt hade blivit.
    Familjeterapeuten tyckte det var “vackert”. Tja… det tycker inte jag, men beskrivande, sorgligt och lagom klumpigt att säga.

    WV säger gixisk – schyst bokstavskombination. Ska sno det och hitta på en bra betydelse!

  15. Naturligtvis kommer jag att uppdatera inlägget med alla era nya ordförslag. Just nu så här på lördagskvällen när jag för fjärde gången på nio dagar är utklädd till häxa vill Bloggerbludder dock inte samarbeta.

  16. Emi

    I vår familj heter, efter en förvirrad felsägning för ett antal år sedan, alla former av väskor, ryggsäckar och bära-saker-men-inte-mat-från-affären-plastpåsar med ett samlingsnamn ryskor. Bra för såna tillfällen när man inte riktigt minns vad man la badkläderna, mobilen och den där reklampennan man tog med sig i.

  17. för fjärde gången på nio dagar är utklädd till häxa
    När jag på 40-talet uppfostrades till fin flicka var det viktigt att inte grimasera eller skapa sig – man kunde “bli sån”!?!

  18. Dieva

    Ryskor gillar jag, det ska genast annekteras.
    Tankefjun var inte heller dumt.

    Hmm!

  19. Tiila

    Min man fick mig att fall i fniss med ordet förbryllelse.
    Om man förbryllar någon orsakar man förbryllelse.
    Ett kanske inte så användbart ord men väldigt kul.
    Tankefjun och pingvinisk är helt underbara och färst ska jag använda så ofta jag kommer åt. Bara för att man får.

  20. Tiila

    WV passar din klädsel idag Lotten:
    Wohxea

  21. Wohxea!

    Här kommer jag!

    (Man bara tar tar på sig vad som helst och målar jääähääääättesvart runt ögonen och tufsar till håret så att det inte förrän på onsdag är sig likt.)

  22. Jag föreslår att valfrid införs. Eller val-frid om man tycker att ordet är förvirrande likt ett manligt förnamn.

    Betydelsen framgår här

  23. Kusin Stina

    Åh äntligen har jag fått upprättelse i den här frågan (har egentligen bara varit för slö för att faktiskt slå upp det). Ordet “färst” finns och bör absolut användas!

  24. Agneta

    Att färst finns visste jag och i min vokabulär finns sedan länge även ordet dampa (exemplifieras så här i SAOB: »Dampa benkläderna, innan de pressas.« )Vilken betydelse vill den djävla mannen lägga in i sitt dampa-förslag?

    Hur är det med benkläder? Någon här som använder sig av det ordet idag?

    Läste tidigare i dag uti en bok matiga verser av Alf Henrikson

    Vitlök

    Vitlöksatomerna
    sprängs
    varvid gastronomerna
    som sprider aromerna
    beblängs.

    Beblänga? är inte det månne ett av Alf egenpåhittat ord?

  25. Va, har ordet färst fallit i glömska. Jag använder det. Vart har jag lärt mig det? Klart, min småskolefröken var en riktigt gammal tant…

  26. Hasse A

    Färst = få (lite)
    Færrest = få på norska (lite)

    Något samband?

    Hasse A

  27. Ett ord som många reagerar på att jag använder är ordet “anless”. Min släkt och familj förstår ordet mycket väl men inte särskilt många andra som jag träffar på. Någon som vet var ordet kommer ifrån? Är det ett gammalt eller nytt ord?

  28. Jag blev så nyfiken på Helenes “anless” att jag googlade på det, fick en (1) träff på svenska: Dialektord i Karlskogamålet anless=annorlunda (anlesser)

  29. Jag glömde visst säga vad det betyder men Rigg ordnade upp det fint, ordet betyder mycket riktigt “annorlunda” (och används ofta i en inte särskilt positiv bemärkelse). Jag hade inte en susning om att ordet kom från Karlskogamålet. Vad spännande! Himla lustigt då att folk i Mariefred och Strängnäs använder det när jag inte någonsin hört det i t.ex. Eskilstuna som väl ligger närmare Karlskoga… Eller hur är det nu… Jo, så måste det väl vara?

  30. Agneta

    Ursprunget till anlesss är säkert annorledes som är en äldre form av annorlunda.

  31. Skrytråttan

    Blygskryt har aldrig uttryckts bättre än i Blandarens

    Jag fattig, syndig människa
    Himmlens och jordens skapare

  32. Korrekturrråttan

    SABLAR vad det är himla svårt att korrekturläsa på bloggen. Det ska stå Himmelens (eller möjligen Himlens)

    Mina och Lottens korrekturläsningsknep står maktlösa här. Varför???

  33. Anonymous

    Hej

    Till “Lotten”

    Har du sett detta?
    http://runeberg.org/svetym/
    Här står det mycket “rart”
    Mvh

    C:s Pappa

  34. Hej C:s pappa — jag visste inte att Projekt Runeberg hade gett sig på Hellqvist! Den (och Esséns etymologier) är livsnödvändig. Men har inte en liten fågel viskat i mitt öra att det under nästa år ska utkomma en helt ny etymologisk ordbok?

  35. Tog mig en stund och skummade återigen igenom kommentarerna.
    Som hängiven Scrabble-fantast vill jag bara säga att färst dessvärre vare sig gör till eller från i detta spel, då man bara får använda grundformer enligt reglementet!
    I alla fall om man är paragrafryttare, och det är man ju…

  36. Men asså: sverka, det stod ju med i förra numret av nya språktidningen, eller om det kan ha varit Vi kanske. Var det på Översättarhelenas förslag då?

    lilla my: Är det till att ha varit i Örebro i helgen? Och scrabblat järnet? Govännen Diös säger att där har förevarit megatävling.

  37. Gohällig kankse inte finns i SAOL – men det är ett ord jag hört sedan barnsben – jag undrar om det inte var min moster Elsa 1905-1981 som använde det.

  38. Dieva

    Sorry!

    Nöss = avtryck av katt- eller hundnosar på blanka ytor, företrädelsevis på insidan av fönster.

    Fast hos oss uppträder de även på utsidan när katterna sätter sig på balkongen utanför fönstret för att påkalla personalens (dörröppnarna)uppmärksamhet.

  39. Dieva

    Äsch! Såg inte att du lagt upp “kallefiera” på listan också.

    Föremål kallefieras hos oss med jämna mellanrum och det innebär att man höll föremålet i handen alldeles nyss men nu är det borta spårlöst.

    Uppkallat efter min man som har särdeles magiska fingrar!

  40. Dieva

    Lilla my: Visste att det var en hake — äsch!

  41. Dieva

    Det viktiga med kallefiering är att man faktiskt höll föremålet i handen — annars är det bara ett vanligt försvinnande.

  42. Aha, ur-handen-försvinnande!

  43. Fredrik I

    För något år sedan skrev jag nedanstående mejl till några vänner, apropå en artikel i Nerikes Allehanda med rubriken “Persson pressad av Örebrohattsfråga”.

    Jag har svårt att släppa det här härliga ordet ”örebrohattfråga”. Rimligen finns det ju också ett ord som lyder ”örebrohatt”, och då måste man ju fråga sig vad det egentligen betyder.

    En mängd möjligheter föreligger. Man kan tänka sig geografiska eller materialrelaterade förklaringar i analogi med begreppen panama- eller stråhatt (Visserligen härstammar panamahatten från Equador, men det är en annan femma. Materialet a priori i Örebro är givetvis stål från Garphyttan.) men jag föredrar en mer symbolisk betydelse. En örebrohatt behöver ju nämligen inte vara en hatt, på samma sätt som en brasklapp inte måste vara en pappersbit eller ett alexanderhugg inte nödvändigtvis utfört med vapen i hand.

    Jag tänker mig att det i 2010 års upplaga av SAOL kommer att stå ungefär:

    Örebrohatt subst, ersättning (för tvivelaktig tjänst), muta

    I en framtida upplaga av ”Bevingade ord” kommer det att stå något om Örebro Universitet och att dåvarande statsministern visserligen slapp åtal för mutbrott, men att det inte kunde stoppa folkhumorn från att göra begreppet örebrohatt till sitt etc etc…

    Och här någonstans föddes idén till ett lingvistiskt experiment. Mina herrar, jag föreslår att vi från och med nu konsekvent börjar använda begreppet örebrohatt i betydelsen muta. Vi måste ju testa livsktaften i ett så fantastiskt ord. Kan det sprida sig? Målet är att ordet och betydelsen är etablerat innan året är slut.

  44. Fredrik I — visserligen rumsterar (just nu) ganska få herrar här i kommentatorsbåset, men jag har ju i mitt redaktörsliv emottagit flera brev med inledningen “Bäste Broder”, så jag känner mig ändå kallad.

    Ergo: örebrohattskampanj it is!

  45. Fredrik I

    Ah, jag borde förstås ha använt citattecken kring det mejl som jag återgav. Det var av någon anledning adresserat till en skara manliga vänner.

    Hur som helst, välkommen ombord på örebrohattståget. Hittills har det varit motvind, men skam den som ger sig.

  46. Jag gillar grisk – men jag tycker SAOLs definition borde utökas.

    För mig är grisk ivrig med ett retsamt inslag; vad en person är när de har för mycket energi och inte kan låta bli att hetsa andra litegrann.

    Är det bara jag, eller vet någon om det finns något fog för denna min tolkning?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.