Hoppa till innehåll

Gårdagens lunchjogg

Vi är lite larviga, är vi inte det?

Här är ett exempel:
Man köper en motorgräsklippare för att det ska gå snabbare (och vara lättare) att klippa gräsmattan så att man hinner åka och styrketräna.

Jag tar gärna ett annat exempel:
Man tar bilen även om det bara är tre kilometer till tågstationen och får leta parkeringsplats i tio minuter bara för att man sedan ska komma hem snabbare för att hinna cykla lite på motionscykeln.

Gör istället som jag: ta en lunchjogg!

Igår eftermiddag föreläste jag på Olof Palmes gata 31. När det var 35 minuter kvar innan jag skulle börja och jag precis hade konstaterat att adaptern, datorn och kanonen kom överens och OH-apparaten inte var helt nerdammad, suckade jag lyckligt och tänkte ”aaah, 35 minuter mitt i livet, kanske en kopp te?”.

I samma sekund insåg jag att jag faktiskt hade glömt nätsladden hemma. Om jag hade haft en pc, hade jag bara lånat en någonstans. Om jag hade varit beredd, hade batteriet varit uppladdat. Men jag hade ju bara en urladdad iBook med magnetkontakt.

In i handlingen kliver nu datorföretaget Provectum som har kontor på Holländargatan 27. ”För de har ju en sladd!”, ropade Min djefla man i telefonen när jag beklagade mig. Och så fortsatte han med att vråla:

– Spriiiiing!

Så då gjorde jag det.
Den röda garntråden var ungefär 600 meter lång på ditvägen, men i nerförsbacken på väg tillbaka inte mer än 550. Eller så var det upploppskänslan som gjorde att hemvägen gick en hel minut snabbare. (Tog jag tid? Jahadå. Föreläser jag i högklackat och tajt kjol? Nehejdå.)

De fyra minuter jag sedan hade tillgodo före föreläsningen, ägnade jag mig åt att torka armhålorna med baksidan av händerna och att badda pannan med ryggsäckens vadderade axelremmar.

Det enda jag nu grämer mig över, är att jag glömde berätta om min hjälteinsats för auditoriet. De såg mig svettas som Rocky, men visste inte varför eftersom jag bara yrade om stavningar, formuleringar, citattecken och moderna skrivregler.

Men nu vet ju ni.

Share
Publicerat iBloggen

28 kommentarer

  1. Ursäkta om jag inte kommenterar din rådiga insats, men jag blir så nostalgisk när jag ser Historien om någon! Jag köpte den till äldsta dottern när vi skulle åka på semester till Sicilien när hon var sisådär 1½. Sen läste vi den sjutton gånger varje siesta. På samma resa blev barn nummer två tillverkat. Oj, det var kanske lite mer information än ni ville ha.

  2. C

    Du är och förblir en hjältinna Lotten!

  3. Ica

    Haha, och jag trillar in här och säger som Helena. Jag blir nostalgisk av historien om någon. Fast minus tillverkningshstorier då tack och lov. Hm. Det där var med en ypperligt bra anledning till varför man inte ska föreläsa i kjol och högklackat. Ännu ett poäng till hoodieuniformen… väl?

  4. Hoodieutstyrseln trodde jag var klubbad och klar. Har du skaffat en extra kabel nu då, som du kan ha liggande i väskan nästa gång detta händer? Under förutsättning att du tar rätt väska då, förstås.
    Säger Stellan, som aaaaldrig nånsin åkt iväg någonstans utan komplett utrustning. Och absolut inte kommit på att han glömt hela datorväskan när han redan hunnit köra 45 minuter…

  5. A

    Tack för igår! Jättebra eftermiddag!
    Ingen fara Lotten, du såg jättefräsch ut och jag tror inte att någon såg Rocky i dig.
    (Jätte x 2!)

  6. Apropå vardagsmotion: Idag tänkte jag vara snäll och lämna bilen hemma (har för tillfället bara en bil för den andra är på jobbet)och istället promenera till jobbet så äldsta sonen skulle kunna åka bil till sin fotbollsträning. Så slog det mig… fotboll… grabben behöver uppvärmning… Snäll som jag är tar jag glatt bilen till jobbet så han får sin ordentliga uppvärmning 🙂

  7. cruella

    Fullt av igenkänning. Jag har lagom efter tågets avgång mot Jämtland kommit på att nätsladden låg hemma. Och där hjälpte inga butiker, för sånt har inte Dell. I Östersund. Efter åttiotvå samtal lyckades jag till sist med hjälp av maken buda upp sladden med DHL. Sköna slantar som försvann på lätta vingar.

    Historien om någon har vi läst och läst och läst och nu läser min gudson den. Mycket koncentrerat. Första sidan ordagrant. Sen vänder han blad. Och läser första sidan en gång till.

    Han är två.

  8. oj, vad i h***e skrev jag… jag menar naturligtvis att den andra bilen är på verkstaden, inte jobbet… jag är inte fullt så förvirrad att jag får iväg bilen till jobbet och glömmer mig själv (bara nästan så förvirrad ibland för jag har nästan glömt bilen på jobbet nån gång)

    Varför kommer jag förresten alltid att ta med mobilladdaren när jag reser bort men lyckas alltid glömma den där när jag reser hem? (mitt konto för nyinköp av mobilladdare är rätt stort)

  9. ab

    Vad roligt! Noterar med beundran att du gjorde en extrasväng runt Adolf Fredriks kyrka (det är rött där!)

  10. Det kan hända också att man kör en åkgräsklippare på sin villatomt och sen drar på sej jogging-outfiten…Nu ska jag ut och skotta bort lite snödrivor. Med handkraft.

  11. Sitter på Centralen, den gamla Centralen.

    Och vad trooor ni hände i morse? Väl framme på stationen upptäcker jag att PLÅNBOKEN ligger hemma i hallen!

    Oj, mitt tåg går!

  12. Desperate Housewife

    Usch… jag kan känna paniken och stressen när jag ser “garntråden” du sprang. Fast du låter väldigt lugn och sansad så det var kanske inte så farligt? 🙂

    Ps. Jag blev med hus förra våren. Jag införskaffade en handdriven (?) gräsklippare just för att jag skulle få motionen.

    Så det så.

  13. Pernilla

    I går skulle jag till en bank på Lidingö för att föra över en fullmakt. För detta behövdes två protokoll, en timme före utsatt tid upptäckte jag att ett av protokollen saknades.
    Det var bara att kasta sig i bilen, köra söderut från Årsta till Haninge och leta hemma,ingen lycka. Alltså fick jag åka till Bergshamra, hämta ett nytt halvpåskrivet ex av protokollet, köra vidare till Danderyd för att få en påskrift till och sen åka till banken. 30 min sen blev jag…
    Stort tack till mamma som lånat ut sin bil till mig igår.

    I morse på bussen upptäckte jag att stressen och förvirringen igår lett till att jag glömde både papper och dator, som jag skulle behöva till morgonens möte i vår andra fabrik, på skrivbordet. Datorn fick jag klara mig utan och pappren faxade en god kollega över (tack Linda). På vägen från bussen till fabriken upptäckte jag att jag tagit fel skor, ska gå en halvmils träningsrunda i em — med stavar och loafers! Kul va!

  14. Ica

    Jag säger det igen: Ni behöver en heltidsanställd AD-assistent som helt enkelt ser efter allt. Ni är så upptagna med alla andra kompetenser ni har att ni springer ifrån bassaker. Förvirrade genier brukar det väl kallas?

  15. Men oh, finns det inte en klubb för förvirrade genier?

    *leta, leta*

    Nej, bara för de förvirrade: Tankspriddas Riksförbund.

  16. AB: Just det, en kyrklig extrasväng!

    När jag sprang där bland lunchlediga, solslörpande stockholmare på Drottninggatan, hörde jag Jätten Glufsglufs nafsa mig i hälarna. Han hade förmodligen inte hålfotsinlägg för han sprang som en plattfot anka.

    (Aha. “Plattfot” är alltså ett onomatopoetiskt ord!)

    Klofs, klofs, spang han bakom mig: en liten, men svartmuskig karl. Han seeegade sig förbi mig, och så sprang vi nästan jämsides. Då kom en liten kille springande, i 12-årsåldern.

    – Springer ni tillsammans? sa han.
    – Nhääähhhhh… andades jag, och svängde in på Barnhusgatan.

    Nu ska jag skriva en deckare med språngmarscher genom Stockholm som ett centralt inslag.

  17. Pernilla: stavar och loafers! Det är som när jag gick på bal i kräftfestklänning och när jag kom till en skogspromenad iförd träskor.

    (Det var jag, inte skogspromenaden, som hade träskor.)

    Rigg: Jag kan ha med dig som en av karaktärerna i min deckare — en sådan som alltid glömmer mobil-laddaren och som därför inte går att få tag på i de mest nödiga situationerna.

    A: Aha! En kursdeltagare! En i publiken! Välkommen hit! (Jag berättade alltså igår om hur insnöad jag är på “jätte-“. Jag har slutat variera mitt språk och säger bara att allt är jätte-någonting. Jätteblä.)

    Översättarhelena: Jag stycker att du ska berätta även hur de andra barnen blev till, så det så.

    (Ni ser att jag noggrant försöker svara alla er nu, eftersom jag är en väluppfostrad flicka?)

    Tack, C, jag läste om ditt hårtrassel igår också. Snacka om hjältinna.

    Stellan: Neeeeeeej. Nu har vi fyra sladdar till två magnetkontaktsdatorer och 137 sladdar till de andra åtta datorerna och ingen kommer att hamna någonstans som “extrasladd”.

    Cruella, Ica och Översättarhelena: Historien om någon är i sanning fantastisk. I min deckare ska jag inte ha med en katt, men kanske lite garner. Någon som stickar och därför inte hör mordet som sker alldeles intill eftersom det är så svårt att koncentrera sig på annat än aviga och räta?

    Ingela, skottar du snö fortfarande? Men inte har det väl snöat nu? Eller är du ute och flyttar på gammla drivor? (Det du, Desperate Housewife, snöskottning ger ypperlig motion!)

  18. Ökenråttan

    Var bodde du när du var i Stockholm, Lotten? Vi håller på och fixar i hemmet och just nu ligger gästrummet i stöpsleven. Du kunde ha fått provligga sängen och säga om vi skulle behålla den eller i stället ha en trevlig bäddsoffa som man sitter bra i men ligger lika dåligt i som i sängen. Är du med?

    Utsocknes gäster efterlyses för provliggning och andra ordeals.

    Wv låter nu följdriktigt som en snarkning: yryrrm.

  19. Aha, Ökenråttan! Jag har alltså ännu ett gästrum att bo i!

    Men när jag är i Stockholm sover jag ganska ofta hemma i den egna sängen — det tar bara en dryg timme från min ytterdörr till Centralen. Som att bo i Alby ungefär.

    Nu behöver jag ett gästrum i Skellefteå, Umeå, Luleå och Sundsvall, sedan är hotellvistelserna ett minne blott.

  20. Nej för fasen, inte snöar det! Jag flyttar förstås gammsnön, den som har rasat ner från taket och packat ihop sej till en uthållig liten hög nedom köksfönstret. Men i dag mötte den sin överman (-kvinna). Numera ligger den utkastad kring gräsmatta och trottoar och i morgon är den borta!!!

  21. Jag bor förresten bara 12½ mil från Skellefteå, kan det vara nått?
    Har inget riktigt gästrum, men eftersom större delen av barnaskaran sover i travar i föräldrarnas säng så går övernattning säkert att ordna!

  22. Tadaa, Ingela, jag ska i sommar på bröllop i Petiknäs, kan det vara 12 mil i rätt riktning?

    Wahoo, nu hittade jag ett ställe som heter Nördbyn.!

  23. Nördbyn: Den icke oansenliga virtuella tätort som bildas av alla de kommentatorer vilka flockas nedanför Lottens ekvilibristiska blogginlägg. Och erbjuder gratis övernattning. Samfällt.

  24. Mmmm, hakke, det var ju ren poesi.

    Annan poesi: ordet gammsnö.

    *nostalgisk suck*

  25. Håkan, jag är en generös glesbygdsmänniska så du får givetvis också sova över om du behöver.

    Vad “nörd” (som uttalas nö+tjockt l, det är väl nån forntida lantmätare som har försökt stava) betyder ids jag inte ens förklara.

    Om man läser som det står så finns nog den orten lite varstans, inom och utom oss.

    Petikträsk = rätt håll, halvvägs.

  26. Kanske att jag kan räknas som Sundsvall? Iaf om Eskilstuna räknas som Stockholm.

  27. Desperate Housewife

    Jag har såsom lotten och flera andra här bott i diverse olika landsändar och har därför begåvats med en egen “hitte-på-dialekt”.
    (Norrland, Dalarna, Norrland, Skåne, Värmland, Stockholm, Skåne, Norrland, Skåne igen etc…)

    Det lustiga är att jag gärna hemfaller åt en gammal dialekt när jag ex träffar mina släktingar från Norrland.

    Och när jag återkommer till Skåne från några dagars semester i Norrland blir jag häpen över hur skååååånska de låter. Åtminstone i ett par timmar innan jag vant mig igen.

    Fler än jag?

  28. desperate houswife

    Men hallå! Nu svarade jag i fel blogg-inlägg! Sorry all 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.