Hoppa till innehåll

Being Lotten Malkovich, liksom

För tre år sedan skrevs det om synestesi i SvD.

Läs gärna båda artiklarna, det är fascinerande konstigt. Om ni inte orkar: det handlar om sinnesanalogi (fast det är ju också ett konstigt ord, inte blir man mycket klokare av att jag svänger mig med det här och nu). NE har en bra artikel där det kallas ”sammansmältning av element från olika sinnesområden”. Hm.

(Äh, läs bara vidare. Det kommer att klarna.)

– Ha, läs här, han kan inte skilja på 4 och 7! sa jag till Min djefla man och pekade på artikeln.
– Mhm … va?
Fyra är ju knallrött och sju är orange! Klart man kan skilja på dem!
– Va?

Så förklarade jag att alla siffror ju har färger. Såklart. Förstås. Ju.

– Vad trist jag är, jag har bara svarta siffror, sa Olle och gick till en av våra 18 bokhyllor.
– Ettor är förstås svarta … men treor är knallblåa … fortsatte jag medan Olle ryckte ut en bok ur en av de nedersta hyllorna.
– Rimbaud … sa han och lade utan tvekan boken i min hand, uppslagen på sidan 117.
Hundrasjutton, sa jag. Gult.
– Läs! sa Olle.
– Ok. Rimbaud skriver:

”Jag uppfann vokalernas färg! A svart, E vitt, I rött, O blått, Y grönt! Åt varje konsonant gav jag bestämd plats och uppgift och trodde mig i instinktiva rytmer finna vägen till ett poetiskt språk som förr eller senare skulle bli tillgängligt för alla sinnen. Jag förbehöll översättningsrätten.”

– Du och Rimbaud! sa Olle.

Själv tycker jag att det är bra mycket mer imponerande och användbart att han på tre sekunder hittade ett citat i en bok som han inte bläddrat i sedan lumpen 1982. Som ju är ett ljusblått årtal.

(Detta berättade jag då för SvD i ett mejl, som sedan skrev om ”Lotta Bergmans” synestesi. Hrmpff.)

Igår sprang jag på Peter Englunds bild av året, och slösade nyss bort flera minuter av min arbetstid på att rita upp hur alfabetet, dagen, siffrorna och året ser ut i min hjärna.

Analysera icke. Men klicka gärna.

I alfabetet tränger massa extrainformation in sig bland bokstäverna. Att H är åttonde bokstaven och att dusch stavas med sch, t.ex.

Dagen är en grå ståltråd med mat som fasta punkter och aktiviteterna slingrande sig huller om buller tills Fyraåringen hämtas på dagis kl 15.

Siffrorna bor ojämnt utspridda på en linjal som jag står på, någonstans mellan 9 och 10. Efter 100 svänger den tvärt.

Året är upphängt på julafton och sommarlov. Februari, november, september och maj är stora månader. Men inte nödvändigtvis långa.

—————
Being John Malkovich (1999) var en lustiger film som på svenska hette ”I huvudet på John Malkovich”.

Det här är inte John Malkovich.
Share
Publicerat iBloggen

31 kommentarer

  1. Tillvaron inritad på baksidan av ett kuvert – så trivsamt! Om jag skulle försöka mig på det, så skulle det nog mer likna en sån där tavla som en chimpans målat…
    Det känns i alla fall så just idag…

  2. Vad trevligt att du lade märke till det — jag tyckte detsamma: kuvertbaksidor är bra.

    En gång på NE fick redaktören för medicin in en artikel som en av de mest vördade medarbetarna, tillika professor och nobelpriskandidat, hade skrivit för hand med blyerts på en avriven kuvertflik. (Den triangelformade med klister på.)

    Om man vore poet, skulle man ju kunna skriva en hel samling med kuvertdikter — som vore de tillkomna i all hast, liksom.

  3. Ett av mina barn har också detta. Siffror var nog det första hon började tala om med färger. De färger hon ser i siffror (eller hör i siffrans namn kanske) har hon hållit konsekvent fast vid sean treårsåldern. Även veckodagarna har bestämda kulörer. Hon ser också musik i färger. Körsång tycker hon om, hon säger: Mamma det är så vackert när alla färgerna blandas när man sjunger lite olika fast tillsammans.

    Det är det barnet som har en ögonsjukdom som debuterade vid tre år. Jag vet inte om det har någon betydelse eller om hon bara råkar vara utrustad med detta “extra” sinne som väl egentligen sitter i hjärnan.

    Jag har en liten intressant bok om fenomenet: En värld av nyanser, författad av Monica Vester.

  4. H är åttonde bokstaven, jajemen. Därför är talet 88 numera en nazisymbol.

    Bra att veta för lärare och andra.

  5. Mina barn hävdar att enskilda toner kan vara dur- eller molltoner och tycker att jag är extremt korkad som inte fattar det. (Här har vi ju egentligen inte att göra med en synestesi, eftersom det handlar om samma sinne, men det är nåt liknande fenomen.) Jag försökte förklara för dem att det “måste” vara en harmoni, ett ackord, en skala eller nåt sånt för att det ska vara tal om dur eller moll. De bara skrattade. “Jamen, det hör du väl, att ess är en mollton?! Och g en durton! Haha!”
    Mitt år går förresten moturs och börjar ungefär vid klockan 11!

  6. C

    “Läs vidare. Det kommer att klarna.”

    Äeeehhh nä?!
    Inte speciellt.
    Jag är nog numerisktfärgblind.
    Däremot har jag fotografiskt minne och ser allt som stillbilder.
    Det är därför jag kommer ihåg var på sidan i boken det som jag inte kommer ihåg står.

  7. Desperate Housewife

    Veckodagarna har färger för mig.

    Allmänt tycks det vara vanligare att kvinnor ser färger i dylika ting än män? Eller snarare använder färger för att underlätta “kom-i-håget”…

  8. cruella

    Siffrorna är en tallinje som sträcker sig snett upp åt vänster (det var så konstigt, tyckte min man, att han nästan såg ut att vilja skiljas). Året ser ut som de gamla scoutalmanackorna som man klistrade bilder på. Dagen är en parabel med lunchen högst upp.

  9. För mig har det alltid varit självklart att veckodagarna har färger. Trodde jag var ensam om detta tills min bildlärare berättade att hon också förknippade varje dag med en färg. Vi hade dock inte samma färger och blev nästan osams.

    Spännande med siffror med färg!

  10. En av mina musikaliska böjelser är Syd Barrett som förutom att han var en annorlunda låtskrivare, utmärkt gitarrist och psykiskt jättesjuk (i alla fall i perioder) även var skolad konstnär. Han beskrev i flera låttexter känslor i färger. Jag har även en kusin som är konstnär, det är riktigt intressant att höra henne beskriva färger. Det som är “blått” för mig kan få en riktigt lång beskrivning av henne. Intressant detdär med känslor – färger – siffror – associationer

  11. Desperate Housewife

    Måndag – gråblå
    Tisdag – ljusblå
    Onsdag – gul
    Torsdag – brandgul
    Fredag – brandgul
    Lördag – röd
    Söndag – ljust ljust blå

    Siffrorna 1-10 är en rak linje åt höger, sedan går siffrorna snett uppåt åt höger… tills de når 100 och återigen går plant åt höger.

    Månaderna är en perfekt cirkel, uppdelade i kvartalen. Börjar med januari längst upp efter mitten.

  12. Mitt år är mycket likt Peter Englund, fast det är ju liksom tredimensionellt och går inte riktigt att ritas sådär platt. Och så går det nog åt andra hållet också. Eller nä, det går ju framåt men jaja.

    När jag gick i lågstadiet hade vi i läxa att rita upp hur vi såg året. Jag började och försökte (för naturligtvis var bilden i huvudet likadan då) men det blev så krångligt att jag till slut ritade ett hjul för det var väl ändå det som fröken väntade sig, tänkte jag.

  13. Petra

    Jajaja! Det här är så intressant!

    Jag har ritat upp min inre almanacka en gång för länge sen i min blogg.

    Så här ser den ut!

    Notera att den går motsols och inte är varken rund eller rektangulär utan något konstigt.

    (WV: fypefan, fy fan? 🙂

  14. Året är lik Peter Englunds. Inte Peter Englund själv. Det vore ju jättekonstigt.

  15. Petra

    Tillägg!
    April är dessutom lika lång som september, oktober, november och december. Tänk om det var så i verkligheten också! 🙂

  16. Petra

    Nej nej!

    Måndag – ljusgul
    Tisdag – blå
    Onsdag – vit
    Torsdag – röd
    Fredag – rödlila
    Lördag – mörklila
    Söndag – ljusgrön

  17. Tisdag är en väldigt, väldigt gul dag. Basta.

    Ska vi slåss om saken?

    Gå till Petras baklängesår och häpna: medan jag hugger närmsta kuvert och barnens dassiga tuschpennor och kladdar av ost på ena hörnet, tar ordnings-Petra fram en dator och gör en dösnygg, ren och prydlig bild.

    Och lördagar är väldigt blå.

  18. hahaha… snart är halva bloggosfären i bråk med varandra om vilka färger veckodagarna har! 🙂

    hur ska detta sluta på nästa bloggöl?

  19. Petra

    På nästa bloggöl måste vi ha med oss färgkritor och pennor!!

    Lotten – det beror mest på att jag nog inte hade tillgång till scanner:)

    Mina siffror skrivs 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10.

    HAr inte funderat på om dom har färger.

    Dagen….den är nog helt linjär bara!

  20. Mitt år, och min dag, börjar nog vid “kl 8” på en urtavla och går medurs.
    Ja, det är kanske scoutalmanackan som spökar.

    Jag har haft färg på dagar och kanske på siffror också, men jag har tappat bort det. :-/

    Däremot skrev jag fel på 7 och 4 häromdagen. Annars kan det vara R och 3 som blandar ihop sig.

  21. Agneta

    Kanske har nedanstående en liten anknytning åt sinnesanalogihållet:

    Då och då brukar jag spela ett av datorvärldens klassika arkadspel som avkoppling eller förströelse. Det finns och har funnits i många varianter. Mitt spel är heter “Pac the Man X” 1.0.2 och spelas på en Mac med OS X. Varje nivå i spelet ser lite olika ut, men i princip är det bara labyrinter av olika skepnad med olika bakgrund där man navigerar sig runt och käka prickar samt undviker spöken.

    Rätt ofta när jag spelar det så upplever jag att vissa av spelplanerna har en bestämd klang eller känsla av särskild plats som “styrelsesammanträde”, “snabbköpskassekö”, “småruggig – här gäller det att komma kvickt undan”, “trevliga rummet”, “färd längs motortrafikled” etc. Vad i spelplanerna som utlöser den där alldeles självklara och bestämda känslan i vissa av spelplanerna vet jag inte. Spelet går ju rätt snabbt och innan jag hunnit tänka till ordentligt är det redan dags för nästa nivå …

    Numera har man visst kommit några versioner högre, så det spel man kan ladda ner i dag har säkert andra bakgrunder.

    Här kan man i alla fall lite se hur det hela ser ut på ett ungefär.

  22. Klart att siffror och ord har färg!!! (Tre är röd.) Men oh ja, djupt impad över mannens förmåga att hitta sidan så snabbt!

  23. Detta måste vara något kvinnligt…
    Siffror som har färger, visualisera året, veckan, dagen.
    Som en almenacka, river av ett blad i taget.

  24. Lotta

    Så tråkigt! Mina siffror har ingen färg! Däremot form, slog det mig nu, lite som tärningsprickar, men inte riktigt likadana. Jag räknar prickar i huvudet när jag räknar istället för på fingrarna.
    Året är åtminstone helt klart runt, som scoutalmanackorna (som inte är äldre än att de finns än idag!).
    Människor kan också ha olika färg. Och vissa speciella har en särskild lyster, kanske är det det som kallas aura?
    (och mina barn har sett ut som små vampyrer när de slickat i sig maskmedicinen. Jag tackar Lotten för tipset och Olle för goda råd)

  25. Aha, Kloka Theres, du vågade kommentera!

    Jag är bedrövlig på att besvara alla era kommentarer emedan jag iklädd guldklänning är på guldbröllopsfirande i dagarna fyra.

  26. Jag är djupt imponerade på er som ser tal och veckodagar som färger, det gör inte jag.

    Men nu måste jag helt bräcka er med ett klipp jag hittade på nätet, grabben som bland annat ser de 25 000 första decimalerna i pi som mönster i skallen…

    Det är 47 minuter långt så laga mat först.

  27. liksom cecilia n blandar jag ihop bokstäver och siffror ibland, fast här gäller det siffran 5 och bokstaven F. De är ju liksom SAMMA.

  28. Jag har just fått veta att jag har synestesi. Har inte vetat det förut. Har antagit att alla såg världen, eller siffror, bokstäver och månader i färger.

  29. Hur i hela friden trillade du in på detta gamla inlägg, Jessika?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.