Hoppa till innehåll

Etikett: student

Korridorkök – en kurs

Det yngsta barnet – Artonåringen Sigge som var blott 3 år när jag började blogga – har kommit in på en musikproducentutbildning i Lund.

Å andra sidan har Tjugotreåringen kommit hem efter sin treåriga utbildning till speldesigner, så än så länge är vi föräldrar inte solo i huset.

Men nu är det så att Sigge inte har särskilt många erfarenheter av att sköta sig själv, att resa långt ensam, att bo utan föräldrar eller att ”vara vuxen”. Som en god mor har jag därför skapat ett korridorkök. Vi fyra som bor här har antagit andra namn och roller:

  • Britta-Lisa: bonnjänta från Luleå, läser teknisk fysik.
  • Birger: världsvan 18-åring som läser till musikproducent.
  • Knut-Åke: överliggare i 57-årsåldern, läser medicin.
  • Udo Kassler: utbytesstudent från Tyskland, läser fornegyptiska.

Det första som hände var att den här lappen dök upp.

Om jag bara hade satt upp en lapp med ”din morsa jobbar inte här” hade de båda sönerna chockats svårt.

Min djefla man hoppade genast på lapptåget.

Ja, hans morsa jobbade verkligen där.

Vi har än så långe inte delat upp matvarorna och lagt dem på separata kylskåpshyllor, utan istället uppmanat alla till att markera – eller tjinga – det som redan finns. (Ser nu att det inte heter tjinga numera, utan ”tinga”. Skrrnnnffff.)

När Knut-Åke gjorde så här, satte herr Kassler Udo-lappar på ett fiskpinnepaket medan den unge Birger skrev sitt namn på en fryst pizza.

– Utmärkt, hörni! ropade jag och åkte hem till en kompis som bjöd på grillkväll vid sin pool.

Att jag bara åkte iväg utan att ta med mig familjen eller ens förbereda dem på att jag skulle sticka, skapade munter förvirring. Så gör man ju inte i en familj – men definitivt i en korridor. Innan jag stack tog jag fram lite bröd.

När jag kom hem, hade den gode Udo skrivit dit sitt eget swishnummer på lappen …
Observera den åldrande ingefäran strax ovanför lappen. Den ska inom kort placeras på nåt kul ställe.

Lapparna fyller nu köket – men unge Birger hänger inte riktigt med i svängarna. Här råkade han lämna lite skräp efter sig.

Det är Udo som har lärt sig att svära på svenska och Birger som har svarat – men ändå inte tagit undan efter sig.

Birger lånade Britta-Lisas cykel utan att fråga om lov och befinner sig förmodligen inte på korridoren ikväll. Förmodligen hämnas Britta-Lisa genom att lägga ingefäran i hans mjölkpaket. Förmodligen tänker Birger uthärda dessa dagar hos kompisar mer än hemma på korridoren. Förmodligen passar Udo, Knut-Åke och Britta-Lisa på att ha pizzaparty ikväll …

Vi går händelserna lite i förväg. Britta-Lisa och Knut-Åke verkar ha funnit varandra.
En bortglömd farfalle i vasken slängs förstås inte.
En på spisen upphittad, läbbig tandpetare hanteras med stor ömhet.

När Birger/Sigge har visat att han har fattat galoppen, återgår köket till ett normalt fungerande kök som fylls av den ömma moderns matlagning. Men vem vet – det kanske tar ett par veckor, det här?

Fotnot
Den unge musikproducenten har faktiskt inte fått rum på nån Lundakorridor än, utan är liksom många andra novischer bostadslös. Men det är ju en månad kvar till terminsstart …

Share
33 kommentarer

Sparkcyklar med el, studentexamen och lurar som inte finns

Jag fick en fråga om vad jag anser om ordet ”elsparkcykel”, och snöade direkt in på hur ofattbart dumma de är, de som lägger dem mitt på trottoaren och mitt på cykelbanan. Dessutom är de dumma som far fram så inihelvete snabbt utan hjälm eller ens kudde på rumpan. Dumma, dumma!

De kanske bara ligger och vilar? (Foto: Per Andersson.)

Fast det var ju inte alls det jag skulle fokusera på, utan ordet. Men vad tycker jag om ordet? Hm. Hmmm. Jag satte mig på cykeln och gjorde några ärenden för att under tiden tänka efter. (Min gamla begagnade cykel är egentligen bedrövligt tungtrampad, men jag gillar den för att jag har utrustat den med tre stora korgar så jag skulle kunna forsta 15 basketbollar på den om jag det skulle vilja.)

Och där! Pang! Mitt på cykelbanan satt en tjej med bruten arm bredvid en liggande elsparkcykel! Två poliser och två hjälpande människor var redan på plats och så kom ambulansen precis när jag cyklade förbi. Hade hon åkt omkull? Hade hon snubblat på en liggande sparkis? Hade någon åkt på henne och sedan smitit? (Jag motstod frestelsen att stanna och fråga samt ta en bild, förstås.)

Bara en slängbild. (Unsplash.)

Det förnicklade fordonet (som egentligen är helt okej som fortskaffningsmedel) heter ”sparkcykel” för att man fordom sparkade i marken för att få fart och ta sig framåt. När den sedan blev eldriven blev den ”en med el driven sparkcykel”, och häpp – då blir det ju en elsparkcykel även om man har slutat sparka för länge sedan.

Men vad kommer den gamla vanliga sparkcykeln att kallas om några år? Exempel på retronymer som har fått ett tillägg i namnet är

  • tjock-tv
  • akustisk gitarr
  • papperstidning
  • snigelpost.

En sparkcykel utan el kanske kommer att benämnas … sparksparkcykel? Vid närmare eftertanke sparkar man ju inte; man skjuter ifrån! Och inte fasiken är det en cykel!
Med andra ord kan vi krångla till det ytterligare: det är en ”elskjutifrånskateboard med styre”.

Eller kommer den som ungdomarna här hemma säger att kallas scooter [sko´ter] och aldrig nånsin blandas ihop med vattenskotern, snöskotern eller … skotern?

En skoterskoter? Sittskoter? Bensinskoter?

Hoppsan. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien kan man tydligen sparka både framåt och bakåt – observera ordet ”vanligen” här nedan:

… ge (någon/något) en hård stöt med foten genom att med kraft svänga benet vanligen bak­åt och sedan fram­åt.

Jaja.

Sedan fick jag en annan fråga: ”Kan man ta studenten när studentexamen faktiskt avskaffades 1968?”

Ja!

  • Kan man ”lägga på luren” när man har en mobiltelefon? Ja!
  • Kan man ”rulla ner bilrutorna” när man bara trycker på en knapp? Ja!
  • Kan man ”gasa” i sin Tesla? Ja!

Så: ”ta studenten” betyder idag helt enkelt blott ”gå ut gymnasiet”. Vilket minstingen Sigge – aka Artonåringen – gjorde denna vecka.

Så här såg Sigge ut när kommentatorsbåset lärde känna honom 2006.
Så här ser han ut nu!
Share
27 kommentarer

Distansstudier: en första rapport

Som jag berättade förut, ska jag läsa en liten kurs vid Uppsala Universitet. Nu har jag fått litteraturlistan och lånat tre av böckerna på biblo här i stan.

Tyvärr har någon med darrande hand antecknat och strukit under i praktverken. Tölp!

Eftersom det är en kurs på distans, inrättar man sig framför datorn och klickar på en videolänk istället för att kliva in i en stor föreläsningssal. Så det gjorde jag. Klicketiklick.

Man ser en stor hundbild.

En liten stund senare ser man samma hund.

Aha. Hunden är bakgrundsbilden på lärarens dator. Hej hunden. Voff.

Sedan knäpper det till och en liten, liten, liiiiiten föreläsare med roliga glasögon dyker upp i övre vänstra hörnet. Pytteliten, verkligen pytteliten. Men den stora hunden är kvar.

– He … hej … och … nu ska vi se … jag ser ingen grön ruta … Funkar det …? Jag …

LÅNG paus.

– Den här chatten är … så dum för om ni skriver, ser jag … inte … att ni skriver innan ni har skickat det, så jag måste … vänta … en minut eller så … varje gång jag har frågat er om ni har några … frågor.

Huh? Va? Jaha, okej.

Sedan följer information om tentadatum och skrivuppgifter och föreläsningstider i ett plågsamt långsamt tempo.

– Du som har på micken … stäng av den … säger föreläsaren till någon.

Föreläsaren får en fråga om vad det är för skillnad på en inlämningsuppgift och en tenta. Han förklarar tålmodigt. Och svarar ja på frågan om man måste lämna in tentan på ett speciellt klockslag.

– Du som har på videokameran … stäng av den … äger föreläsaren till någon.

Studenten som har sin videokamera påslagen på datorn vet inte hur man stänger av den, så under lång tid ser vi en panna och lite hår samt en bokhylla med släktfoton. Och den stora hunden. Vänta, jag komponerar en bild med alla tillhörande element så att ni fattar ungefär hur det såg ut.

Fast på riktigt var det inte med His Master’s Voice, Warhol & Morticia.

Plötsligt börjar föreläsaren föreläsa om själva ämnet! Yes! Två påståenden väcker frågor från åhörarna. Läraren säger:

– Man kan säga att den perioden slutar i och med första världskriget.
– En annan period kallas postmodernism och vid murens fall började …

Jag som tittar kan varken se eller höra frågorna. Men jag kan ana. Svaret kommer plötsligt:

– 1914.
– 1989.

Min strategi blir nog att lite von oben i fortsättningen titta på föreläsningen i efterskott och laga mat, byta lakan eller översätta samtidigt som föreläsningen tuggar i bakgrunden.

Share
24 kommentarer

Råd till den som ska studera på universitet

Lunds_universitetMed två universitetsbarn i Lund och mitt eget studentliv i ett rosa skimmer, har jag blivit ombedd att författa några allmängiltiga råd till alla som är intresserade av att kanske börja plugga på så sätt. Detta låter sig verkligen inte göras – men självklart gör jag det.

uppsala_univ

För jag önskar verkligen, verkligen att någon hade gett mig den här listan då, runt 1985.

Trettiotre välmenande råd till den unga studenten

  • Skajpa (skype:a?) med dina föräldrar och andra välbärgade släktingar så kommer de förr eller senare att säga ”vill du ha en hundring till mat?”. (Lämpliga frågor: Hur ofta byter man lakan? Vad är det för skillnad på gul och röd lök? Varför är mina tänder gula? Varför luktar mitt enda par skor så illa?)
  • Be om hjälp oftare om du aldrig ber om hjälp.
  • Be inte om hjälp så ofta om du alltid brukar be om hjälp.
  • Ibland när du inte är så glad så är du inte så glad och så är det bara; ät något så går det kanske över.
  • Om du inte tränar något alls över huvud taget: gör i alla fall tio sit ups och tio armhävningar per dag. Du får en liten, liten kick som kanske känns bra.
  • Köp skor om skor är din passion. (Ordet ”skor” kan med fördel bytas ut mot morötter, öronproppar, läppstift, jeans och tulpaner men kanske inte krokodiler eller jet-plan.)
  • Hjälp andra … med förnuft. (Här kan vi diskutera grupparbetesprinciper och dito erfarenheter.)
  • Hoppa av om du verkligen vill hoppa av och har funderat på att hoppa av i minst ett två tre år. (Jag är lite labil på denna punkt.)
  • Gamla och nya vänner kommer och går och du kan inte göra annat än att tänka ”jahaja”.
  • Köp musik, vad det än kostar. Musik är finfint knark.
  • Sov middag även om du sitter på biblo och pluggar. (Ta med näsvidgaren och bettskenan.)
  • Ha inte dåligt samvete för vansinnig dygnsrytm utan njut av den; om du får barn senare i livet kan du se detta som en frivillig prövoperiod.
  • Lär dig att anpassa studierna efter en specifik deadline och respektera den. Deadlinekunskap och dennas hållningsförmåga är ovärderlig.
  • Gå på alla tentor. Även när du vet att du inte kommer att bli godkänd: gå! (Detta råd grundar sig på min egen inställning: tentor som jag inte tänker gå på, pluggar jag inte till. QED.)
  • Umgås med ”gamlingar”. De är nämligen inte så gamla som du tror och var lika unga som du alldeles, alldeles nyss. Om några år kommer någon av dem förmodligen att vara din chef.
  • Umgås med alla du träffar tills du känner ”neeeeeej”. Ge alla minst tre chanser. Eller åtminstone två.
  • Sov.
  • Sov lite mer.
  • Våga lite mer än du egentligen känner att du vågar så länge du inte riskerar livet på dig själv eller andra.
  • Misslyckas.
  • Misslyckas lite mer.
  • Sov, ta risker och misslyckas minst en gång per dag.
  • Fantisera om framtiden.
  • Tänk inte för mycket på framtiden.
  • Skit i framtiden: lev i nuet.
  • Älska. I alla ordets bemärkelser.
  • Klä dig bekvämt och ha inte på dig skor som gör ont efter 45 120 19 3 minuter en liten stund.
  • Bryt inte samman även om stor bedrövelse drabbar dig. Eller vänta, bryt ihop och berätta om 30 år om hur fånigt det var.
  • Skriv dagbok på något sätt.
  • Vänd kappan efter vinden om du vill.
  • Kategorisera dina foton.
  • Gå till doktorn när du behöver gå till doktorn.
  • Skaffa en tandvårdsförsäkring.
  • Läs någon enstaka kurs i lingvistik. (Eller statistik. Eller kriminologi. Poängen är att man ska plugga något som inte ingår i paketet, liksom.)
  • Njut av allt du lär dig – även om du inte njuter av det. Din hjärna ba ”wtf” och ”skrnff” samt ”öh” och ”oj”.
  • Skratta så att snoret åker ur näsan och teet sprutar ur munnen. Eller le lite då och då.

gbg_universitet

Av punkterna ovan passar 15 inte alls som råd till Tjugotvååringen (som går fjärde året) och 31 av dem är helt fel till Nittonåringen (som går första året) och alla 33 passar inte in på någon annan än mig själv. Som 21-åring och ny i Lund, när jag var lite bekymrad över att jag inte hade någon tv, att blixtarna till instamickameran var dyra och mina pumps inte höll längre än högst två fester.

sthlm_univNu orkar jag inte se på tv, tycker att nya kameror är dyra och fötterna håller inte för ens en halv fest i pumps.

Share
29 kommentarer