Hoppa till innehåll

Etikett: arkitektur

Gustavsbergs centrum: en liten förvånad odyssé

Amatör-estet Bergman här med en rapport. Jag har nämligen hittat ett fult plejs som måste ifrågasättas. Jag är inte arkitekt och har inte torrt på fötterna vad gäller skattesats, invånardemografi eller historisk bakgrund, så brasklapparna står härmed som spön i backen.

I förrgår – på midsommarafton – var familjen Bergman på galej bland höskrindor, faluröda hus, bräkande får, sjuhundra blomster och kvällsdopp. Ni får ursäkta, men ögon tindra som vore de av kristall och alla sjöngo vi sommarens lov.

moamodsommar
Femtonåringen och jag skapade i fredags detta konstverk. Det heter (bestämdes efter lång överläggning) ”Midsommar”.

Igår – på midsommardagen – åkte vi till ett hejdundrande kalas hos en av den djefla mannens allra bästa och käraste vänner. Vi mellanlandade i Gustavsbergs centrum för att inte komma alltför tidigt till festen, och började vår vana trogen med att inte komma in i kyrkan.

lottenintekyrka
”Vägkyrka” stod det på en skylt och vi hörde kantorn öva skalor där inne.

Så rörde vi oss mot fulheten. Hade jag skrivit detta om en stackars kommun ute i Åväbbla, hade ni alla tänkt att ”nu sätter hon sig på höga hästar igen” och ”vem tror hon att hon är?” samt ”ge dig inte på de mindre bemedlade!”. Men nu handlar det ju om 08-or, och då blir det liksom liiite mer tillåtet.

Gustavsbergs centrum är helt enkelt skitfult. (Jag kan inte uttrycka det på annat sätt.) Men först lite fakta. (Hej Wikipedia!)

  • Av Värmdö kommuns cirka 40 000 invånare bor drygt 11 000 i Gustavsberg.
  • Gustavsberg hette tidigare Farsta men ägaren av Farsta slott – Gabriel Oxenstierna – ändrade namnet 1640 för att hedra sin far Gustaf Oxenstierna.
  • Porslinsfabriken Gustavsberg grundades 1825 och lades ner 2014. Ack.
  • Gallerian i Gustavsbergs centrum invigdes 2005.

Så här ser det ut!

gustavsberg1
Plattfult, men kanske funktionellt?
gustavsberg2
En lada? Oh, hade det inte varit fint med några solfångare där?
konsum_gustavsberg
Entrén till Konsum. Välkommen, här är allt … fint och vackert? Love, peace and understanding.
gustavsberg_blomma
Den här kransen från 1976 (?) pyntade hela gallerian.
konst_gustavsberg
Detaljstudie av ett konstverk från 1995 som heter ”Mot okänt mål” av en konstnär som … jag inte vill förtala och nämna vid namn eftersom jag ju är konstkännaramatör. Jag kan sträcka mig så långt att jag tyckte att det inte var särskilt fint.
buuuu_gustavsberg
BÖH! (Observera den gigantiska snordroppen som hänger i näsan.)
gustavsbergvatten
Mitt i centrum låg regnvattnet och funderade på bättre tider. Men på denna öppna plats fanns faktiskt brunnar (se i bildens övre kant).
gustavsbergbrunn
Men hur vattnet skulle kunna rinna upp till dem var en gåta. Och varför placera brunnarna vid en parentesformad betonggrej?

Så, nu hoppar jag ner från mina höga hästar och suckar att vem är väl jag att tycka till och larva mig och stå i? Låten folk och fä bo där de bor, njuta av sina omgivningar och liv och återvänd till det vackra *host* Eskilstuna så blir det nog så bra så. Men innan dess … 

gustavsberg_utsikt
Kalaskompisarna i Gustavsberg hade den här utsikten …

Uppdatering …

Känsliga tittare varnas. Jag vill inte egentligen, men har av läsekretsen förstått att det finns ett litet intresse av en viss chokladboll som vilar tryggt inne på Delselius konditori i Gustavsbergs centrum. Fylld av en chokladbollsaversion av sällan skådat slag sedan en viss incident 1973 (till radions spelande av ”När Sofia dansar go-go”), kan jag faktiskt inte tänka mig något äckligare än just detta:

500gramschokladboll
Usch.

 

Share
54 kommentarer

På besök i Barcelona

– Och här i den här korsningen blev blablabludderiplutt den 7 juni 1926 påkörd av en spårvagn så illa att han tre dagar senare avled, sa den inspelade guiderösten i mina små hörlurar på turistbussen.

Tjugoåringen som satt bredvid mig, ville inte ha guiden i öronen utan uppleva allt med bara sina ögon. Jag förstod henne – mellan pratsnuttarna spelades muzak som inte ens en hiss hade uppskattat. Men jag fick gärna berätta för henne om det sades något intressant, och eftersom ond, bråd död som ligger lagom långt bak i tiden alltid är intressant, berättade jag för henne:

– Här dog nån. Påkörd av spårvagn.
– Som Pierre Curie?
– Ja, fast utan häst.
– Vem var det?
– Vet inte, nån blablabludderiplutt.

Då knackade coach Sara på min axel och sa:

– Det var ju Gaudí!

Guiden hade på katalanska smattrat fram ”Antoni Gaudí i Cornet”, vilket jag uppfattade som något helt obegripligt.

– GAUDI? Dog han här?
– Ja, nåja, tre kvarter bakom oss. Och inte just här, utan på sjukhuset.

Gaudí är ju den allra häftigaste av häftiga arkitekter och  hans art nouveau-skapelser är så underbara att man tappar andan när man ser dem – och nyss var jag i korsningen där han blev påkörd! (Mer om detta strax.)

barcelona_gaudihus
Som vanligt när jag kommer för att turista är det stängt, insvept i byggplast eller nedbrunnet. Så även i Barcelona.
barcelona_gaudikanske
Men plötsligt – ett icke inpackat hus som heter Casa Batlló! ”De böljande formerna för tanken till en byggnad formad av havet eller till ett sedan länge övergivet stenbrott.” (Citat: ne.se)

De har gott om häftig arkitektur i Barcelona – inte bara Gaudí har satt prägel på staden.

barcelona_lampor3
Här är en gatlampa.

Den där gatlampan har inte bara snirklig frisyr – den tittar ner på vita bänkar som sitter fast vid fötterna.

barcelona_lampbench
Kom och sitt! Eller ta nästa bänk tio meter bort! Välkommen! Sitt på oss allihop vetja!

När man är i Barcelona är det meningen att man, har jag hört, ska fokusera på mode, trender och annat i ropet eftersom Barcelona (tydligen) är först med det senaste nya svarta. Sagt och gjort:

barcelona_ryggsackskostym
Se så fint en kostymkille bär gympapåsen på väg till jobbet.

Men hur var det nu med Gaudís död? Jo, två veckor innan han skulle fylla 74 år gick han på en promenad och blev påkörd av en spårvagn. Eftersom han var medvetslös, såg lite bohemisk ut och inte var propert klädd och dessutom inte hade något slags legitimation på sig, brydde sig ingen om honom. Efter en bra stund var det någon vänlig själ som tänkte att här kan ju karln inte ligga, jag ser till att han kommer till ett sjukhus. Där togs han inte emot med öppna armar utan någon baddade hans panna lite med vänsterhanden och lade honom i ett hörn där han inte var i vägen.

En dag senare kände en man igen den store Gaudí, och satte igång stora vårdapparaten och såg till att han fick vård … men då var det för sent. Tre dagar efter påkörningen dog Gaudí.

Så se nu till alla, att ni klär er propert – gärna med en gympapåse med identifikationshandlingar på ryggen.

Share
30 kommentarer

En inverterad jordglob, tack

Jag bor i Eskilstuna, där man i fnuttron år har diskuterat en ombyggnad och uppdatering av det stora torget mitt i stan. Det har hållits arkitekttävlingar och utsetts vinnare som sedan inte har vunnit annat än äran eftersom planerna inte föll i god jord utan skrotades och det har diskuterats vansinnigt mycket – och alla är av olika åsikt. Nu har man beslutat att en röd pinne ska pryda torget och skjuta 22 meter rakt upp i luften.

Fine, jättekul, men jag har en bättre idé.

  1. Bygg en glob som är jätterund – inte som fuskgloben i Stockholm eller cylindergloben i London.
  2. Se till att man kan gå in i den och klättra på trappor på insidan.
  3. Måla insidan med landmassor precis som det ser ut om man har en jordglob, fast liksom på insidan.
  4. Ta betalt i entrén och spela Kentmusik för alla som kommer in.

Vabaha? säger ni och kliar er på haken eftersom ni inte förstår riktigt vad jag menar. En sån här – klicka för förstoring:Greatglobe

Det här är en genomskärning av The Great Globe som fanns på Leicester Square i London 1851–62. Och som är en inverterad jordglob (fast utan Kentmusik). Den var ungefär 20 meter i diameter (perfekt för ett torg!) och konstruerat av en geograf och kartförsäljare som hette James Wyld. Bergen sköt ut skalenligt och floderna sägs ha varit naturtrogna fastän de inte hade vatten. Här kommer en liten förstoring av en bildbit:

Skärmavbild 2013-02-15 kl. 00.09.53

Jameswyld

Den där Wyld var en envis karl, som hade velat bygga det här fantastiska åbäket i flera år, men inte hade hittat en lämplig plats. Efter mycket tjat och övertalningar (och mutor, tror jag), lyckades han få till ett tioårskontrakt på Leicester Square. Han blev stämd för uteblivna löner, folk tjafsade och stod i och Wyld var säkert inte alltid den trevligaste att ha att göra med. En staty av Georg I fick flyttas för att den roliga, konkava jordgloben skulle få plats och Wyld såg helt enkelt till att någon grävde ner statyn under själva byggplatsen. (När den grävdes upp igen, var Georg I borta – endast hästen han hade suttit på var kvar.)

När bygget satte igång, lovade den gode James att globen skulle bli ett under av skönhet i glas och stål. När den stod färdig var den en helt vanlig byggnad av tegel, varför alla som bodde grannar med den, gick man ur huse och protesterade vilt såsom man gjorde på den tiden. (Och 1968.)

Men ack. Den var ju inte klotrund som jag hade tänkt mig! Disappointed!
Wylds glob 1855. Men ack. Den var ju inte klotrund som jag hade tänkt mig! Disappointed!

Attraktionen blev en veritabel succé. Alla oooade och aaaahade … tills allt revs när hyreskontraktet gick ut. Visserligen såg byggnaden på slutet ut som ett sjabbigt hotell och skaparen blev tvungen att hyra in varitéer och musikföreställningar samtidigt som han själv höll kartföreläsningar, men ändå … va … Tänk om den hade stått kvar än idag!

Kommen så här långt i mina torgplaner inser jag förstås att det världen över finns tusen och en Cosmonovor och Mapparium och jag vet inte allt. Men tänk ändå. Att få gå in i en tvärtomjordglob och få peka på Mount Everest och utbrista: ”Sicken liten plutt!”

Ur Punch 1851.
Ur Punch 1851.
Share
48 kommentarer

Konstiga byggen

Triumfbågen – pampigt va? Har alltid tyckt att det påminner lite om duplo.

Vad man kanske inte vet om Triumfbågens plats är vad som kunde ha stått där om en viss Charles Ribart hade fått sin vilja igenom.

Elefanthuset ritades 1758 och skulle – om det hade byggts – ha stått på Champs Elysées. De beslutande organen underkände förslaget.

Charles Ribart var förstås inte helt allvarlig (sägs det), men hans idéer var inte alls dumma. Han planerade nämligen att installera

  • luftkonditionering
  • möbler som fälldes in i väggarna
  • avlopp genom snabeln
  • inomhusträdgård (på låtsas, matsalen skulle se ut som ett picknickställe)
  • balsal.

Hm. Alldeles för få byggnader som uppförs i dessa dagar har balsal.

I Bangkok finns det faktiskt ett elefanthus. (Klicka om du vill se bilden till vänster i större format för att konstatera att det inte är en anka.)

Själv bor jag i en tokig gammal affär med få, men enorma rum (balsalar!) och med fula plastmattor och vackra trägolv och brun 70-talsklinker samt knottriga vävtapeter varvade med trompe l’œil-tapeter.

Usch.

Men vi får göra vårt bästa för att mysa till det. (Även om det går i snigelfart.)

Här har vi ett sorgebarn: farfars bokskåp, inköpt 1920. (Ja, det blommiga plastgolvet är kvar.)

När min farmor och farfar var nygifta, brann hela deras hem upp. Sakerna som köptes efter branden behöll de resten av livet och vi barnbarn har sparat några av dem. Tyvärr blev farmors alla smycken stulna på ”ålderdomshemmet” (vi sa så) Sundsgården i Luleå, så möblerna är det enda som finns kvar av denna generation.

Bokskåpet har jag släpat med mig sedan jag flyttade hemifrån (sju flyttar) och det har gått sönder flera gånger. Varje gång har jag lappat det, varje gång har jag svurit, varje gång har jag sedan tagit ett steg tillbaka och sagt ”nämen så bra det blev”. Inte är det snyggt, inte är det praktiskt och inte är det omistligt. Men … ptja, farfar tyckte ju om det.

Och nu har vi hittat lösningen!

Sedan igår bor farfars bokskåp så här fint. Framför min morfars gröna fåtölj. (De lysande hyllplanen i hörnet lyser inte egentligen, det är bara lampor.)

Det är inte som Charles Ribart planerade ”möbler infällda i väggarna” – men i alla fall ”möbler infällda i varandra”. Nu ska jag gå vidare på temat och installera en snabel någonstans.

Share
27 kommentarer