Så här planerar man ju ett bröllop: man ser till att man ser någorlunda hel och ren ut och har bekväma skor samt att vigseln sker på utsatt tid – sedan kan vad som helst hända.
Men det första som hände var att jag fick en sällan skådad allergisk reaktion. Jag, som inte ens är särskilt pollenkänslig (vad jag vet), såg ut som om jag hade gnuggats med en katt som vore jag en ebonitstav.
Näsan rann och ögonen kliade och var rosaröda på ett inte alls charmigt sätt. När jag dessutom bestämde mig för att låna brudgummens cykel och därmed forcera in pollen i ögonen, blev det inte bättre. Jag såg ut som Robert de Niro i ”Raging Bull”, och gav inte alls intryck av att vara ”någorlunda hel och ren”.
När jag hade tagit på mig min vackra utstyrsel, var skorna (som jag har haft på mig på alla kalas i tio år) plötsligt för stora. Obegripligt – har ni någonsin hört talas om att fötter krymper? Jag lade toapapper längst in vid tårna, vilket inte alls verkade hjälpa. Lite mer toapapper gjorde att tårna låg där inne som klenäter, men skorna kändes fortfarande alldeles för stora. När jag gick, kippade hälen inte – den for som skjuten ur en kanon och hamnade alldeles utanför skon.
– Äsch, för stora skor är så himla mycket bättre än för små, resonerade jag och satte iväg på ett synnerligen oskönt sätt: släpande fötterna som en treåring i pappas skor.
Okej, brudgummens mor var alltså rödögd och gick redan före vigseln som John Cleese. Bra början.
Klockan blev 16:15, när den borgerliga vigseln skulle ske i solens sken. Men det var rätt kallt, det duggregnade – och vigselförrättaren var puts väck.
– Äsch, om han inte kommer så får vi väl ha en fest och gifta oss på nåt annat sätt under veckan som kommer, sa brudgummen lugnt när han ringde vigselförrättaren för femte gången.
– Kan vi gå in och dricka lite bubbel? sa nån.
– Jaaaa! sa alla de andra 70 på plats, och så vällde vi komplett obekymrade in i scoutstugan och värmde oss.
En kvart senare hördes en lättad brudgum:
– JAG HAR VÄCKT VIGSELFÖRRÄTTAREN!
Drygt en timme efter utsatt tid, kom han och förklarade att han kom direkt från sjukhuset (oklart varför) och skulle dit igen och att under sådana dagar blir det lätt lite rörigt. Själva vigseln gick på fyra minuter blankt, men vi är lite osäkra på om de verkligen är man och hustru eftersom Erik plötsligt fick namnet Henrik.
Uppdatering: Bruden Frida fick dessutom heta ”Cornelius” i mellannamn, vilket hon alls inte gör. Detta missade jag för att jag just då vred mig av skratt åt ”Henrik”. Slut på uppdatering.
Och så höll vi tal och skrattade och hällde punch i varandras dekolletage tills dansen tog vid och kvällen övergick i natt. Jag dansade i strumplästen
Men hur var var jag nu klädd? Klädkoden löd ”känn dig fin och bekväm”, vilket var skönt för alla män som ju trivs i jeans och kavaj.
Men hur var det nu med de förnicklade skorna? Och mina numera pyttesmå fötter?
När båda sulorna släppte (utan att jag märkte det), började skons skinn att glida ut och töja sig utan det bromsande klistret mot sulan. Jag måste ha lyft på fötterna max 2 mm i varje steg, annars hade jag ju känt ett flärpande vinddrag.
Såhär dagen efter kan vi konstatera att fler som vi känner borde gifta sig oftare. Och att om man ser någorlunda hel och ren ut och har bekväma skor samt vigseln sker på utsatt tid, så blir det ju faktiskt lite mindre att rapportera om.
Det måste vara etthelt nytt grepp att den ena parten byter både för- och efternamn.
Dagens ungdom har så mycket bra idéer.
Om man vill vara bekväm hela kallelaset i sina fina skor, så ska man sätta dubbelhäftande tejp i hälarna på skorna, för då glider inte fötterna ner och tårna kommer i kläm och gör ont.
Eller så kan man ju sätta dubbelhäftande tejp mellan sula och sko, det går nog också bra.
Rasande granna skor är det i alla fall, med taxklack och allt.
Nämen, grattis till äldsta sonen och hans nya fru! Kul med bröllop, eller fest i allmänhet. Igår var jag på 50-årskalas i byxor som kräver en smärre vetenskap att kränga på sig. Snyggt och fint man ohyggligt opraktiskt kom jag på när jag skulle på toa (efter sake-provningen).
Cool inställning till borttappad vigselförrättare.
Vad var hans roll på akuten? Läkare? Patient? Anhörig?
Själv vigde jag ett par som egentligen ville viga sig på ett annat ställe (utomlands). Men den utländska vigseln skulle inte vara giltig i Sverige pga omständigheter. Så de började hos mig och sedan gjorde de en låtsasvigsel i utomlandset.
Erik och Frida! Det hette mina farföräldrar. 💗 Grattis och all lycka till brudparet.
Grattis alla! Men jag fattar inte vad som händer med dina fötter! Är det någon voodoo inblandad?
Det var uppenbarligen alldeles föööör längesen jag tittade in på bloggen! Grattis till de gifta till! (Själv ska jag på tre bröllop i år, för andra året i rad, efter en svacka mer bara ett bröllop per år i några år… )
Voodoo-Anna: ”När båda sulorna släppte (utan att jag märkte det), började skinnet glida ut och töja sig utan det bromsande klistret mot sulan.”
Det handlar alltså inte om MITT skinn utan om skornas skinn. En sko utan undersula blir (tydligen) som en sladdrig skinnpåse, och båda skornas sulor lossnade framtill. När jag tryckte in papper längst fram i skorna, blev de bara ännu större. (Jag uppdaterar och förtydligar nu!)
Cecilia N: Han var inte läkare, och han var uppenbarligen inte sjuk – men ingen av oss vågade fråga.
Vad är förresten bröllopsvittnets funktion? Innan han satte igång att viga de tu, sa han
– Och Lotta … Bergman … är alltså vittne.
– Är det jag? sa jag (Lotten, ni vet) och ställde mig förväntansfullt upp.
– Jahaja, just det. Men nu kan du sitta.
Sedan tittade jag och så var det inget mer med det. Vigselförrättaren for iväg, men kom strax tillbaka eftersom han hade glömt att överräcka vigselbeviset.
Kanske skulle jag ha skrivit på nåt?
Bröllopsvittnets funktion är väl att bevittna att vigseln har gått lagligt till, att ingen blev tvingad, att kor och kameler inte bytte ägare och att kontrahenterna inte var gifta förut?
Utöver mitt nya förnamn så fick även min hustru ett nytt mellannamn av vigselförrättaren: ”Cornelia” blev istället ”Cornelius”!
Bröllop – roligt!
När en mig närstående dotter gifte sig skedde det här hemma i vår trädgård, och vigselförrättare var brudgummens far. Så han hade inga stora problem med vare sig att hitta fram i tid eller komma ihåg brudgummens namn.
Brudgummens mor då var rätt lik Lotten faktiskt. Inte randig utan grön, men med en kamera framför ansiktet.
Det blir ingen juridiskt bindand vigsel utan:
Hindersprövning
Auktoriserad vigselförrättare
Giftaslystet par med identiteter enligt hindersprövningen
Två vittnen
Att vigselförrättare på svenska förklarar paret som vigda. Det är svensk myndighetsutövning och den måste ske på svenska. (Kan det finnas behov att förklara på annat språk så måste det ändå ha sagts på svenska.)
Sen måste man ju som vigselförrättare också skicka in en blankett till Skatteverket förstås!
Ordning å reda Cecilia N.!
Men tänk att Frida också fick ett nytt namn – tack för det, min nygifte son! (Jag måste ha missat det mitt i mina skrattparoxysmer.)
Bara det står rätt namn på blanketterna så borde det gå igenom …
17 älgar!
Jag såg den senaste i livesändning. Coolt.
Vårt bröllop är det finaste minne jag har, och det gläder mig så oerhört att vi faktiskt kom till skott efter 18 år.
21 älgar och just nu 7 el 8 till på sim!
24! Några ångrade sig.
Kan ni repetera fiskgjuselänken och älglänken då och då så att jag verkligen klickar? (Utan länk tänker jag bara ”jag kollar om en stund”, och den där stunden blir så evinnerligt uppslukad av allt annat.)
Fiskgjusarna:
http://tv.eenet.ee/kalakotkas2.html
Älgarna välj dag eller direkt på på SVTplay:
https://www.svtplay.se/video/21733694/den-stora-algvandringen/den-stora-algvandringen-slow-tv-sasong-1-19-apr-06-00-1
Fiskgjusarnas diskussionsforum:
https://www.looduskalender.ee/forum/viewtopic.php?f=56&t=958&sid=cb2f9f502384e34881dfa26e6aa531b8&start=1200
Kan vara kul att se bilder av speciella ögonblick eller få svar på frågor.
Nu finns det två ägg, tydligtvis. (Min dator tycker inte att jag ska ha film på medan jag arbetar – den bromsar allting annat.)
Att inga vittnen var närvarande gör inte vigseln ogiltig.
Däremot om inte båda de blivande makarna var närvarande samtidigt (eller om de inte samtycker).
– Tager du denna …
– NEJ!
Jag var på ett bröllop en gång, där allt var happy go lucky. Men två veckor senare flyttade ena parten hem till en helt annan person, och så var det äktenskapet upplöst.
Ånej, Lotten, så lätt upplöser man inte ett äktenskap!
Grattis till de förståndiga ungdomarna som ämnar levat tillsammans och då ingår äktenskap. Att gifta sej är inte en romantisk manifestation av nån evig kärlek utan ett avtal som reglerar det juridiska, med pengar och faderskap och annat sånt där.
Ja, det var ett fint bröllop när vår lille påg gifte sig. Den försenade vigselrättaren och hans blixtceremoni är ju oförglömliga och skulle platsa i en Piraten-novell. Och så fick vi hålla tal för varann som vi tycker är så roligt. Mer bröllop!
Gratulerar!!
Glad vår, allihop!
Vintern ra!
[…] Förra året gifte sig Tjugoåttaåringen, så nu förväntar vi oss bröllop varje vår i ett par år till. Tjugofemåringen har ni här i […]