Första gången jag stötte på Tjuven, var när jag efter skolavslutningen i trean blev av med min vita Monark som jag hade köpt av Polisens hittegodsavdelning för egna pengar (från försäljning av majblommor och DHR-rosor samt barnväkteri).
Sedan dess har Tjuven stulit 20-talet cyklar av mig, den ena låstare än den andra. (Och en olåst, faktiskt. En grön Monark vars lås i den skånska novemberfrosten inte gick att bemästra.) För att inte tala om alla olyckliga barn som Tjuven lämnar efter sig.
En gång stal Tjuven såpass chockerande allt jag hade, att jag ansåg det vara ett rån. Och så har vi ju den gången när Tjuven beslutade sig för att ta mina snyggt placerade och nyss inköpta, danska stövlar när jag åkte skidor 20 meter därifrån.
Det finns naturligtvis värre brott. Ärekränkning, hemfridsbrott, sabotage, mittinattenrån, bilstölder och mord med likmaskar och blodstänk – men jag är så arg på den här jädra Tjuven. För idag hittade han mina fina cykelväskor.
Jag var i morse på Sveriges Radio och pratade och pratade och lyckades nästan reda ut ”dra på trissor” men inte alls ”skägget i brevlådan”. Under tiden kom miljömördaren, aka Tjuven, och saboterade!
– Aja baja! Nu, förstår du Tjuven, måste jag ta bilen när jag ska handla tio liter mjölk, tio liter fil, tre kilo potatis, ett kilo lök, fyra påsar chips och tre liter läsk på en gång som jag sparar bensin och tränar mina förtvinande lårmuskler. Fy skäms!
Brasklapp:
Om Tjuven visar sig vara en stackars åsna som stal mina cykelväskor för att de ju påminde så mycket om hans barndoms sadelväskor där åsnan ju växte upp i det heta Spanien eller kalla Sibirien … eller hans liv med Shrek … eller till och med går under namnet I-or, ber jag om ursäkt. Jag förstår att man tar till kriminella medel i sådana nödfall.
Sabla nidingsdåd är vad det är!
Fy bubblan, så tarvligt gjort.
Pottsork, krabbsaltare och avskum.
Frågan är om du behöver köpa så stora poster mycket längre tid.
Icke desto mindre är Tjuven en pottsork!
Och det är bra att cykla istället för att åka bil.
(Men jag har tre till sju mil enkel väg till jobbet och bussarna föredrar att gå åt motsatt håll när jag skulle behöva deras tjänster, så jag fortsätter att köra bil.)
När jag nu skriver på datorn så kommer förslag upp till vad jag ska skriva i de tomma rutorna nedan. Det ids inte telefonen hjälpa till med. *sur*
Minns ”mera bestulet”
https://lotten.se/2008/11/jag-r-bestulen.html
Jag vill pinka i deras vin! Bumma Tjuvar.
Man skulle uppfinna en fjärrstyrd stinkbomb som man osynligt kan fästa på slla sina saker.
Svårt nedstämd – se förra båset – men det är i alla fall ingen som har varit elak. Elaka människor är värre än allt annat. Kram Lotten!
PS: tomma rutor nedan även här. Och ingen ruta för ”kom ihåg mig” finns det.
Brid, så ledsamt med stugan. Även om det bara är världsliga ting, men minnen har en förmåga att förankra sig i just de där tingen.
Skriver här för att se om rutorna är ifyllda. Jag fyllde ju i dem alldeles nyssens i förra båset.
Icke med helautomatik, men väl halvdito.
Som dessutom blir fel!
Men VARFÖR lever bloggen ett eget liv? Jag har inte petat nånstans än!
Den har övergått till AI-lägret och planerar återgång till verbala pluralformer, inget att göra åt.
Alla mina inlagor via den mobila enheten per idag voro fel. Ack om jag blott skreve på den fast uppkopplade datorn, då bleve det hoppeligen rätt.
(Jag sitter här och fnissar åt er. Ute öser regnet ner. Det blir en blöt dag, det här!)
Sannerligen, en pottsork. Tillika snuskig stork, hens ruttna rot är full av kork.
Blött är bara förnamnet. (Efternamnet är plask.)
Det låter helt fantastiskt, underbart, lycksaligt ljuvligt med så mycket regn. Hoppas det hittar hit innan det tar slut.
Vi har fått en liten skur som fick oss att gömma oss under ett parasoll några minuter. Det var inte helt vattentätt, men det spelade inte så stor roll i sammanhanget.
Nu har nya problem med bloggen uppstått: jag får rapporter via mejl om att vissa inte kan kommentera hur de än fyller i och kryssar och har sig, medan hos andra kan man bara skriva en kommentar om man först kryssar i den hemska ”ja, jag vill gärna ha alla andras kommentarer mejlade till mig”.
Någon som har en bloggotomte som rycker ut på jouruppdrag ungefär som en slamsugare?
Nä, och inte har jag tid heller. Jag lyssnar på Petra Medes Sommarprogram, och njuter. Proffsigt, rappt och roligt.
.. men tjuvarna då, voffor gör di på detta viset?
Det kan inte vara en stalker eller så? Jag menar, det fanns ju så många andra cyklar där. (Inte för att jag vill att de heller skall bli snodda.) Men statistiiiiken!
En cykelstöldstalker!!!
(Måste nästan skriva en kioskvältare om denna förhoppningsvis fiktiva person!)
Vad vill cykelstalkern?
Vill icke vederbörande utökad kontakt med Lotten?
Kommer cykelstalkern sålunda kontakta cykelns rättmätiga ägare och låtsas återlämna det saknade fortskaffningsmedlet?
Kommer cykelstalkern nöja sig med den kontakt återlämnadet ger, ELLER kommer cykelstalkern övergå till exempelvis oombedd hallmattesopning?
Hallmattans sopnings vara eller inte vara – hallmattan är en stickig jävel på en halv kvadratmeter som vi byter ut vart åttonde år. Den behöver helt klart sopas!
När det gäller grannen som för två veckor sedan högg ner vår häck, har inget hänt förutom att vi har kommunicerat. Vi ser till att gömma oss bakom buskar i trädgården och försöker vara så privata det går. Men vet ni vaaaaaa?
[konstpaus]
Jag hör vad de säger inne i huset och på verandan – men framför allt hör jag hur en karl snarkar på nätterna! Detta kommer naturligtvis att ändras när vi inte längre sover med öppna spjäll i alla öppningar. Men man kan lugnt säga att den djefla mannen har fått en överman på snarkningsfronten.
Har en bloggtomte varit här och tomtat? Allt ser ut som vanligt och rutor fylls i automatiskt och det enda som krävs av mig är att skriva något trevligt, begåvat eller fyndigt eller kanske alltihop på en gång. Hmmm… Alternativt kan jag testa hur det går att lägga in en bild. Ja det gör jag!
Snarkjakten … den har vi …? Illustrerad av Tove Jansson. ? Nu måste jag kolla.
Men nu blommar löken! Nämligen min gamla amaryllis från i julas. Jag har inte haft hjärta att slänga den så länge det finns minsta lilla blad kvar och nu har det dykt upp en sidolök, en liten en, och där har det kommit blad!
Kanske stöldstalkerstollen står strax bakom den stumpifierade växtligheten och stirrar in till stalkningsföremålet/n? Kanske var det i själva verket sagda stalker som tog till stora sågen för att ställa i ordning ett stamställe med stilig utsikt för sig? Därvid tyvärr störande det stackars föremålet å det starkaste.
Oh, Magganini – nu tog du båsallitterationen till helt nya höjder!
Vad bra, Karin, att allt ser bekant och fint ut och att du kan lägga in en bild som om ingenting har hänt. Du förstår, här lever nån rövare och vi förstår ingenting. Ska se om jag vågar mig på en förändring imorrn …
Intressant artikel om huru vädret i Storbritannien har avslöjat forna tiders boplatser:
”As I stood on the marks of the mansion, it was possible, by squinting slightly, to sense two periods of British life—one grand and unequal and gone, the other democratic and contemporary and crowded—coexisting in the heat.”
https://www.newyorker.com/news/letter-from-the-uk/the-british-heat-wave-and-aerial-archeology
HK
Kommen hit ner mitt i natten ser allt ut som vanligt. Kanske beror strulet på vilken webläsare man använder. Så här ser min Snarkjaktsbild ut – det är inte Tove J. som är upphovet därtill:
Den här snarkjakten är det som vi har:
https://goo.gl/images/ULQpY3
Rutorna får fyllas i varje gång.
Rapport:
Alla ungarna och föräldrarna har idag setts i gjusarnas bo längre eller kortare stunder. Jaak och Heli har fått och troligen ätit minst var sin fisk. (Jaak flög iväg med sin.) Kaja tittar just nu på och tigger medan Heli äter.
http://tv.eenet.ee/kalakotkas2.html
Mittåt, Kaja fick precis bakre delen av Helis fisk!
Kaja med fisk
Jaak flyger med fisk
Det där ser väl vem som helst att det inte är en kaja, utan en fiskgjuse!
CLDPT: Gillar
Gjusarna verkar ha konkurrens med getingar om födan. Fast det tycks inte bekymra dem. Getingsting kanske inte går genom fjädrarna? Eller också är det bara flugor, svårt att se.
Jag hade ett barn på dåligt humör här nyss. Men så klickade jag på HK:s fiksgjuselänk och – vips! – livet lekte igen!
En annan OT-grej:
Ni som har Netflix och tycker om filmer med prat, humor & dialoger i evighet: The Meyerowitz Stories (New and Selected) var mycket roande.
Det är definitivt getingar, men jag tror att de inte besvärar gjusarna. Många rovfåglar kan ta större insekter också.
När gjusarna skriker lystrar Kolakaramellen.
Vem som helst ser också att den andra inte är nån jak. De flyger aldrig vad jag vet. Dessutom är den felstavad.
Magganini, vem vet vad jakarna har för sig bakom nåt avlägset hörn av Himlamaja?
Man ska aldrig säja aldrig.
Nej, sant Ninja, aldrig ska man aldrig säga, det var dumt. Tänk om det sitter flygjakar hemma hos Yetin och äter fisk!
Är det en yeti eller heter den Yeti?
Att skriva Yetin som jag gjorde måste vara fel i vilket fall som helst.
Jag tror att du skrev alldeles rätt, Magganini! Kolla på Wikipedia (som förvisso inte alltid är korrekt).
Ja. Det var väl det man hade i bakhuvet.
Det är inte helt konsekvent i Wikipediaartikeln, men Yeti verkar alltså vara en art som stavas med stor bokstav. För det mesta. Eller möjligen har alla yetisarna samma namn.
Wikipedia stavar också ”jak” som ”yak-djur” just här. Om det nu är jakar som avses.
Yaså.
Skuggan av en yuse!
(Den sitter på kameran.)
Ya! Yag såg den!