Det ska fan vara bloggare när man knappt hinner gå på toa och lista ut hur man spolar mellan de spanska varven. Vi äter, dricker kaffe, turistar, går i affärer, dricker kaffe, surfar (!), går på stranden, äter igen, dricker kaffe, tittar på solnedgången och äter igen. Dygnsrytmen och matintaget är som än en tonårings – och imorrn ska vi tydligen plötsligt ta en liten tripp till Portugal.
Vi bor i Ferrol, vars närmaste stora stad heter A Coruña (på galiciska, men La Coruña på spanska) och det är en stad av Malmös storlek. Spanjorens föräldrar kör omkring oss så att vi verkligen ska hinna se allt som finns att se och smaka på allt som finns att smaka. En liten bildodyssé!
Turning Torso? Nej, Herkulestornet – som är världens äldsta ännu fungerande fyr, och den klättrade vi upp i.Någonstans på vägen stötte jag på en aldrig tidigare skådad spolmoj. Man skulle föra denna lätt kamouflerade knapp 4 cm åt höger och vänta i tre sekunder. Jätteenkelt …En liten stund senare var vi på Europas högsta klippavsats (vet inte om det var riktigt så den beskrevs och har i villervallan glömt namnet och nu ligger alla och sover, så jag ber att få återkomma med mer exakt information). Och så skulle vi förstås klättra upp på muren. (Kommer inte på fråga, sa jag.)Jag och Tjugotvååringen kunde sträcka oss så här långt.
Uppdatering – Det heter San Andrés de Teixido vid Garita de Herbeira och är en av Europas högsta klippor. Det är fullt av lösgående hästar och kor överallt. En gång per år samlas de in och räknas och prickas av så att de olika ägarna vet hur många som har dött och fötts.
– Men hur är det lönsamt? sa jag.
– Det är det inte.
På ett av alla kaffeplejs, fanns ett ”fussballspel” med brutalskruvar som vi tolkade lite som vi ville.Så var det då dags för surfing! Och se så roligt en surfklottrare har haft det med förbjuden infart-skylten!Vår spanjor poserar enligt mina instruktioner. MVG.Bredvid surfstranden fanns helt vanliga bostadshus med helt vanliga spanjorer i. En var ute och rastade sin ko, vilket tydligen också var alldeles som vanligt.Och hur mår de blåa tårna? undrar allmänheten. Jodå, de är synnerligen intressanta. I vänster pektås nagelband har jag ett aldrig sinande grustag som jag öser ur på kvällarna, men jag konserverar alla tår i handsprit när jag kommer åt och har inte haft något annat än Sextonåringens sandaler (stl 42,5) på mig sedan i lördags, när vi spelade sista basketmatchen.
Och förresten hejsan, Skatteverket. Jag har här i Spanien gjort utlägg som enligt alla konstens regler är fullt avdragsgilla på firman. Här kommer kvittona:
Gläder mig åt att folk inte lyssnar på försiktiga morsor (f’lt SG), jag tror det är bra för hälsan att gå på halvbreda murar och äventyra sig.
Är spanjoren verkligen spanjor och inte galicier? (Kan man vara skåning och svensk?)
Se där vad som far i en, en sen timme när man fått häcken klippt av grannen.
Jamen hejsan, det var längesen jag hade tid att kommentera. Det var en omväxlande resa ni har. Jag gillar nog vägmärket bäst. Och kon. Och …
Vi har bara varit i Hälsingland och Dalarna och träffat nya sorters mygg och misslyckats med traditionen att köpa nitlotter på hembygdsgården. Det blev en docksäng, stabil och bra med röd madrass och ett täcke i crazy quilt. Undrar var vi ska ställa den?
Just det, Anna. Utåtnavlade är de verkligen, fussballspelarna.
Ninja: Spanjoren är galicier ut i fingerspetsarna, men begriper liksom skåningarna att Skåne och Galicien inte är länder. Förutom svenska, spanska, engelska och franska talar han även galiciska … Igår råkade han mitt i språkkalopsen ställa en fråga på svenska till sin mamma, som svarade helt korrekt på spanska. Det är förunderligt, detta med modersmål.
Hmmm. En inledning om den Baskiska varvsindustrin där man tydligen spolar mellan varven. Vad spolar man och varför spolar man mellan varven? Varför inte helt enkelt gå eller köra? Och vad kommer sedan? Ett frapperande ämnesbyte. Man tar sig för pannan.
Ökenråttan
Dom longerar sina kor, helt elegant.
Krya på sej, 16-åringen!
Hm, jag kanske har feber!? Ska kolla om det finns en TV med 500 kanaler någonstans. Mellom två fysiska aktiviteter är min lekamen trött. Etapp 1 innebar fjällvandring på norskt vis=ingen lunchpaus, inget pjåsk och minst 24 km i regn och geggamojja.
Jag håller med Niklas. Ingen ordning och reda i Båset.
Dessutom noterar jag felfokus. Spolanordningar i stället för TPH.
Det är ju TPH som gör resan värd. Spola spolmojarna och dokumentera TPH. Just i Galicien (eller om det var det likalydande, med ”z”, området i södra polen) finns det exempel på alldeles obegripligt komplicerade TPH. Nästa nummer av TPH-amatören har nu fördröjts ett antal år i väntan på material. Fota, testa, dokumentera!
Pysse: När jag senast vandrade i norskt fjäll för hundra år sedan innebar vandringen bad i fjällsjö med isflak. (Bara min kompis som hoppade i, i och för sig, och medföljande vovve, men i alla fall!)
Jag tycker att jag är precis lika blå som jag brukar vara, Och! Fast just nu är jag lite rödlätt av pur upphetsning: jag har kört bil. Byt fil, blinkat och hållit mig på rätt kant i rondellcirkulationsplatserna. Helt ensam i bilen!
Skogsgurra: Det fanns ingen TPH på stället med den underliga spolknappen. Ingen, ingen alls – och inte ens en liten papperstuss. (Men man har ju förstås snytpapper i bh:n.)
och: Det var nära bad, men både PK och jag lyckades hålla oss på benen över breda vad.
Lotten: I Andalucien rapporteras om parader och festligheter där Madonna del Carmen hämtas ut ut kyrkorna och badas i vattnet. Allt för fiskelyckan – eller festen. Oklart vilket. Hur är det med festandet i Galicien?
Om man tycker att världen är mörk, nu igen (ack, Nice …) så kanske någonting stärkande och upplyftande är på sin plats. Brittiska Channel 4 gör lika mycket reklam för Paralympics som för de ”vanliga” olympiska spelen. Varsågod och avnjut promotionfilmen (treånhalv minut eller vad det var): https://www.youtube.com/watch?v=IocLkk3aYlk
Hehe, ett very weird påstående finns nära början av texten: San Andrés (St Andrew in English), one of the nine Apostles […]. De nio apostlarna! Åkej, vi kan väl kanske räkna bort Judas, då, så att de blir elva, men vilka fler får inte vara med? Jag är inte tillräckligt bra på apostlarna för att utan vidare peka ut de svagaste spelarna i laguppställningen.
Det finns ett utomordentligt trevligt och målande uttryck på (amerikansk) engelska, ”brain fart” — hjärnprutt — för det där att säga eller skriva någonting som är tokfel och som man själv, egentligen, vet är tokfel men just i den sekunden …
Jahaja, han Johannes, ja, som var favoriten! Den aposteln som Jesus älskade mest. Då var förstås de andra en aning mindre … Åhå. Det där minns jag nu.
(Oooohhh — hallå, skingra er — där inträder i min arma skalle Apokalypsen som påstås vara av samma kille. ”Johannes uppenbarelser”. Och då är vi i den alldeles avgjort weirdaste biten av Bibeln, som också händelsevis råkar vara den som jag har läst noggrannast. Frånsett evangelierna, då. Jösses Amalia. Jag tror att jag ska sluta bladdra här.)
Vad allt är konstigt (sade hon för att inte ta till starkare ord). Det är trots allt märkligt att i ett sådant där turistupplysande sammanhang helt lugnt skriva ”de nio apostlarna” som om de aldrig hade varit tolv, vilket ju är själva namnet på allt möjligt inklusive växter, och vilket ju är vad alla lite vanligt bildade människor väntar sig.
Uj.
Agneta uti Lund
Lotten, vacuumproppen är i aktion.
Hälsar frankofåniga jag – så sorgsen över det fasanfulla dådet i Nice.
Gläder mig åt att folk inte lyssnar på försiktiga morsor (f’lt SG), jag tror det är bra för hälsan att gå på halvbreda murar och äventyra sig.
Är spanjoren verkligen spanjor och inte galicier? (Kan man vara skåning och svensk?)
Se där vad som far i en, en sen timme när man fått häcken klippt av grannen.
Bränner pengar gör vi väl alla vid tillfälle, så varför inte också kvitton?
Jag vet inte säkert vilken bild jag gillar bäst, men — hm — kanske, kanske den med kossan i alla fall.
Sjukrapport! Sextonåringen är febrig, så av Portugaltrippen bidde det en tumme. Spanjoren med föräldrar samt Tjugotvååringen fick åka utan oss.
Här finns en tv med 500 kanaler!
Kvittona är faktiskt inte brända, Annika, de har utsatts för lite fukt i en ryggsäck …
Navel och extranavel va?
Jamen hejsan, det var längesen jag hade tid att kommentera. Det var en omväxlande resa ni har. Jag gillar nog vägmärket bäst. Och kon. Och …
Vi har bara varit i Hälsingland och Dalarna och träffat nya sorters mygg och misslyckats med traditionen att köpa nitlotter på hembygdsgården. Det blev en docksäng, stabil och bra med röd madrass och ett täcke i crazy quilt. Undrar var vi ska ställa den?
Just det, Anna. Utåtnavlade är de verkligen, fussballspelarna.
Ninja: Spanjoren är galicier ut i fingerspetsarna, men begriper liksom skåningarna att Skåne och Galicien inte är länder. Förutom svenska, spanska, engelska och franska talar han även galiciska … Igår råkade han mitt i språkkalopsen ställa en fråga på svenska till sin mamma, som svarade helt korrekt på spanska. Det är förunderligt, detta med modersmål.
Hej igen Brid!
Hmmm. En inledning om den Baskiska varvsindustrin där man tydligen spolar mellan varven. Vad spolar man och varför spolar man mellan varven? Varför inte helt enkelt gå eller köra? Och vad kommer sedan? Ett frapperande ämnesbyte. Man tar sig för pannan.
Dom longerar sina kor, helt elegant.
Krya på sej, 16-åringen!
Hm, jag kanske har feber!? Ska kolla om det finns en TV med 500 kanaler någonstans. Mellom två fysiska aktiviteter är min lekamen trött. Etapp 1 innebar fjällvandring på norskt vis=ingen lunchpaus, inget pjåsk och minst 24 km i regn och geggamojja.
Jag håller med Niklas. Ingen ordning och reda i Båset.
Dessutom noterar jag felfokus. Spolanordningar i stället för TPH.
Det är ju TPH som gör resan värd. Spola spolmojarna och dokumentera TPH. Just i Galicien (eller om det var det likalydande, med ”z”, området i södra polen) finns det exempel på alldeles obegripligt komplicerade TPH. Nästa nummer av TPH-amatören har nu fördröjts ett antal år i väntan på material. Fota, testa, dokumentera!
Men du är ju oblå, Lotten!
Ska ni till Gibraltar, månne? Fast det är kanske lite långt bort? Jag skulle gärna se lite bilder från neandertalgrottan där!
Pysse: När jag senast vandrade i norskt fjäll för hundra år sedan innebar vandringen bad i fjällsjö med isflak. (Bara min kompis som hoppade i, i och för sig, och medföljande vovve, men i alla fall!)
Jag tycker att jag är precis lika blå som jag brukar vara, Och! Fast just nu är jag lite rödlätt av pur upphetsning: jag har kört bil. Byt fil, blinkat och hållit mig på rätt kant i rondellcirkulationsplatserna. Helt ensam i bilen!
Skogsgurra: Det fanns ingen TPH på stället med den underliga spolknappen. Ingen, ingen alls – och inte ens en liten papperstuss. (Men man har ju förstås snytpapper i bh:n.)
och: Det var nära bad, men både PK och jag lyckades hålla oss på benen över breda vad.
Lotten: I Andalucien rapporteras om parader och festligheter där Madonna del Carmen hämtas ut ut kyrkorna och badas i vattnet. Allt för fiskelyckan – eller festen. Oklart vilket. Hur är det med festandet i Galicien?
PS. Om man får tro allt man läser på internet, gillar andalucerna att släpa ut sina madonnor ur kyrkan och fira lite med dom allt som oftast …
Nu är du blå igen, Lotten. Måste ha varit datorn.
Det är väl trevligt för madonnorna att få komma ut och bada och festa lite emellanåt.
Inte så OT som man kan tro — basket ingår.
Om man tycker att världen är mörk, nu igen (ack, Nice …) så kanske någonting stärkande och upplyftande är på sin plats. Brittiska Channel 4 gör lika mycket reklam för Paralympics som för de ”vanliga” olympiska spelen. Varsågod och avnjut promotionfilmen (treånhalv minut eller vad det var):
https://www.youtube.com/watch?v=IocLkk3aYlk
Det småregnar i Stockholm, och vi är ute på Djurgården. Glass på Fjällgatan har därför uppskjutits till morgondagen.
Tack, Annika?
Och så lite längre text så att det här går igenom …
Men var i hela friden kom det där frågetecknet från?
!!
Hittade ett blogginlägg om byn, och klippan;
https://tammytourguide.wordpress.com/2013/06/18/san-andres-de-teixido-spains-weirdest-village/
Tack, Ninja, jähätteintressant.
Hehe, ett very weird påstående finns nära början av texten: San Andrés (St Andrew in English), one of the nine Apostles […]. De nio apostlarna! Åkej, vi kan väl kanske räkna bort Judas, då, så att de blir elva, men vilka fler får inte vara med? Jag är inte tillräckligt bra på apostlarna för att utan vidare peka ut de svagaste spelarna i laguppställningen.
Det finns ett utomordentligt trevligt och målande uttryck på (amerikansk) engelska, ”brain fart” — hjärnprutt — för det där att säga eller skriva någonting som är tokfel och som man själv, egentligen, vet är tokfel men just i den sekunden …
Jag tror att man hänvisar till de nio namngivna apostlarna i Johannesevangeliet.
Whu …
Jahaja, han Johannes, ja, som var favoriten! Den aposteln som Jesus älskade mest. Då var förstås de andra en aning mindre … Åhå. Det där minns jag nu.
(Oooohhh — hallå, skingra er — där inträder i min arma skalle Apokalypsen som påstås vara av samma kille. ”Johannes uppenbarelser”. Och då är vi i den alldeles avgjort weirdaste biten av Bibeln, som också händelsevis råkar vara den som jag har läst noggrannast. Frånsett evangelierna, då. Jösses Amalia. Jag tror att jag ska sluta bladdra här.)
Vad allt är konstigt (sade hon för att inte ta till starkare ord). Det är trots allt märkligt att i ett sådant där turistupplysande sammanhang helt lugnt skriva ”de nio apostlarna” som om de aldrig hade varit tolv, vilket ju är själva namnet på allt möjligt inklusive växter, och vilket ju är vad alla lite vanligt bildade människor väntar sig.
Uj.
Lotten, vacuumproppen är i aktion.
Hälsar frankofåniga jag – så sorgsen över det fasanfulla dådet i Nice.
Och nu är det nåt jox i Turkiet …
Läste precis om Turkiet …
Oh, vi här har missat allt om Turkiet. ”Hia er, alla”, vill jag tjoa till alla förbenade våldsverkare. (Som om det skulle hjälpa.)
Annika: ”Jag tror att jag ska sluta bladdra här.” Icke! Du skulle bara våga sluta bladdra!
Agneta: Vad bra! Det betyder att du har fått i dig en slurk!
Ninja: Väldigt intressant länk!
(Ber om ursäkt för korthuggenheten: jag skriver med andan i halsen eftersom jag måste hinna sova innan det blir morgon!)