– Hej doktorn! Jag har ont här i hälsenan.
– Hej! Jag är inte läkarutbildad, jag är bara sjukgymnast.
– Läkare schmäkare, doktor schmoktor. Titta här, det gör ont och är svullet.
– Mhm. Du har inte spelat badminton möjligtvis?
– Nejnejnej, jag är väl inte galen. Basket.
– Basket?
– Basket.
– Men … (sneglar på mitt personnummer) … du vet att du inte är en ungdom längre?
Det var då ett himla tjat. Så fort jag kommer och berättar att jag har trasat sönder axeln i en skidbacke, skadat knät i en operation, har knaster i hälsenorna och hälsporre under trampdynan, påstås det att det är min höga ålder som är orsaken. Men när jag igår hos tandläkaren hade noll håll, var det inget snack om att jag var gammal.
– Fantastiska tänder.
– Men är dom inte lite väl gula? Och utstående.
– Du har alltså bara lagat ena framtanden där en flisa lossnade 1978?
– Mhmm skrffnn tschhh … gula …?
– Helt fantastiska tänder.
Okej, jag borstar och sköljer tänderna som man ska och tandtrådar och har mig. Vad gör jag då för fel med resten av kroppen? Hur kan jag ta hand om den på ett sätt som motsvarar munhygienen? När jag satt och funderade på detta, fick jag ett spam-mejl med följande inledning:
”We are writhing to know if it’s true that you are DEAD? Because we received a notification from one MR. GERSHON SHAPIRO of USA stating that you are DEAD and that you have giving him the right to claim your funds. (—) All we need to confirm now, is your been DEAD Or still Alive. Because this MAN’S message brought shock to our minds. And we just can’t proceed with him until we confirm if this is a reality OR not But if it happened we did not hear from you after 7days, then we say: MAY YOUR SOUL REST IN PERFECT PEACE”
It’s a sign. Nu är jag snart DÖD, vilket man ju måste beklaga med tanke på att det ju verkar TRIST. Jag måste genast komma på hur man tandtrådar hålfoten och borstar rent i knävecken samt sköljer ur gammal ledvätska i axelpartiet. Men hur?
Svar: styrketräning. Jag hastade iväg och köpte ett gymkort.
– Okej, nu har jag ett gymkort. tack. Och ett hänglås. Men … hur gör man?
– Har du aldrig styrketränat?
– Jo, men jag har ingen aning om vad jag håller på med.
– Vill du ha instruktioner? Det kostar b…
– Nä, jag klarar mig! Hej och hå och stånk!
Så nu vet ni det: jag kommer att dö med fräscha tänder och träningsvärk från topp till tå och Mr. Gershon kommer då att kräva att få ärva mig. (Det är nu som hela kommentatorsbåset går man ur huse och 1] köper egna träningskort 2] berättar hur man gör.)
Martin Ljung och Povel Ramel runt 1948.
Uppdatering!
Jag har fått en present av Skogsgurra och Hyttfogden! Ett hälinspirerat, synnerligen färgglatt påskris! Tack!
Hälände?
I’m writhing with pleasure at Povel Ramel! (Har jag ens sett den där förut? Ooooh!)
Glömde också att uttrycka min gränslösa förtjusning över brevets innehåll som kan sammanfattas ”Äru DÖ? Skicka svar inom sju dagar.”
Gränslöst var ordet, sa Bull.
Döden är gränslös.
Annat är det med bögen, han har gått bakom en, en längre tid…
Gymkort? Har du verkligen tid med sådant? 😉
LL99: Det är ett gym som har öppet dygnet runt, så jag tänkte bara sluta sova lite!
Titelns ”elände” ger anledning till intressanta språkfunderingar.
Det konstaterades tidigare att ordet ”busvissling” inte är mer än cirka 60 år gammalt. Själv har jag svårt att tro detta, men språkhistorikerna verkar vara överens. Så det kan nog stämma att det är så.
Eftersom jag är verksam i en bransch som inte funnits längre än cirka 150 år så har jag tittat lite på hur fackuttryck inom el har skapats och spritts i samhället och då hittar man faktiskt ordet ”elände” som betecknar ett tillstånd då inget fungerar.
I Flandern dominerade en generatortyp med så kallat ringankare. Konstruktören Zénobe Gramme tävlade med T. A. Edison och Werner von Siemens om världsdominansen på likströmsområdet och man måste nog säga att hans konstruktion inte var så där riktigt pålitlig.
De täta strömavbrotten som detta ledde till gjorde att termen elektrisitaetaend (flamländska) kom att bli mycket vanlig i början av nittonhundratalet. Och som vanligt är med frekventa ord (tänk automobil som blev auto eller bil, omnibus -> buss etcetera) förenklades ”elektrisitaetaend” till ”elaend” och i den formen spred det sig (via hovet, troligen på grund av drottning Astrid) till Sverige.
Det första belägget för detta hittar man i ett klipp som är daterat för, på dagen, åttio år sedan. Strax före hennes tragiska död.
Skogsgurra levererar, som vanligt. Och Povel. Och Mr. Gershon. Bra början på dagen.
(Nu måste jag nog försöka arbeta lite.)
Kan kanske vara en bra idé att kosta på sig ett PT-pass ändå. Då får du hjälp med detaljerna. Om du är skadad kan det vara ännu bättre med en sjukgymnast. Annars kan man väl säga så här:
– Värm upp. Cykla eller kör crosstrainer (löpband är väl mindre lämpligt i det här läget)
– Välj en lämplig uppsättning varierande övningar. Börja försiktigt och arbeta dig upp till en belastning där du klarar 10–15 repetitioner gånger 3. Växla mellan olika övningsgrupper under veckan (t.ex. ben ena dagen och överkropp andra), eller kör samma och byt efter någon månad.
Kör i maskiner till en början, där är det svårare att göra fel. Men ställ in dem ordentligt efter din kroppsstorlek.
För hälen är excentriska tåhävningar en bra övning.
För knäna kan du köra böj- och sträckövningar i maskin, plus knäböj. Om du u-tubar knäböj eller squats så får du en massa bra tips från världens alla träningsbesserwissrar. Det viktigaste är att ha tyngden på hälarna, inte gå längre ner än att du kan hålla ryggen rak (den rörligheten får du träna upp), och att knäna hellre ska gå lite utåt än inåt när du trycker ifrån. Om du kör med skivstång rekommenderar jag front squats framför back dito. Då är det lättare att hålla ryggen rak (fast du får jobba på att hålla upp armbågarna).
En annan bra övning för knäna/benen är thrusters. Där bör man inte ha högre belastning än att man kan jobba explosivt, så man egentligen inte behöver ta i så mycket med armarna.
Christer april 1, 2015 kl. 08:53
För någon som inte förstår mer än några få ord av denna kommentar känns det som det slutliga aprilskämtet. Och det kanske det faktiskt också var? Eller?
Vad händer med kroppen när man blir äldre? (Vad jag vet)
1. Den kräver längre återhämtning. Vissa dagar måste man, även om man har tid och det är perfekt upplagt för träning, vila. Det är öken!
2. Man måste lyfta tyngre för att bli starkare. Det är lite besvärligt, men man får trösta sig med att med åldern får man också
3. starkare pannben!
Jag träffar en PT ibland, hon är också naprapat med mer kunskap om risker och hur dom förebyggs osv. Var kräsen i valet av PT, det finns många och det kostar en peng.
(Heter det tjockare pannben?)
Faktiskt inte, SG. Men det är lite knöligt att förklara övningarna kortfattat i skrift. Vilket understryker rekommendationen om personlig tränare eller liknande.
1) Sök på en ort i Google.
2) Välj ”kartor”.
3) Gå över till helskärmsvisning (F11 i Windows).
4) Spela Pac-man på kartan över din ort.
Alla tror väl att det här är ett aprilskämt från Google, men i så fall är det inverterat.
Jag har definitivt fått tjockare pannben. Och tjockt innanför också. Det hänger nog ihop, sanna mina ord.
Så klart elände betyder el-ände! I stil med vek-lagan, en mindre känd mesig älv på västkusten. Rinner vansinnigt långsamt. Och bo stadsrätt. Man ska bo i stan.
Men allvarligt talat, man SKA vila var tredje dag, oavsett ålder. Annars får kroppen ingen chans att reparera sig. Man ska också sova ordentligt, för annars får kroppen ingen chans att reparera sig.
OT. Den verklige Baloo?
http://www.looduskalender.ee/en/node/22909
Vad kul att förra båset snöade in på matte, som inte alla förstod. Nu berättar Skogsgurra att han inte förstår Christers instruktioner för min styrketräning!
Så härligt obegripliga vi är! (Tack, Christer! Jag utnämner dig till min vice PT på distans.)
Nå, vad sade Moa om Isaac och roten ur minus ett?
Hon är fortfarande inte hemma, utan i husvagnen i Falun och vill inte alls prioritera mammas matte!
Kom på en sak till:
Det är ju så att den bästa träningen är den som blir av. Därför är det en klar fördel om man kan hitta en träningsform som man tycker är kul (man kan behöva ge det några chanser innan man bestämmer sig).
Själv tycker att t.ex. cirkelfys, crossfit och tabata är jätteroligt, men det varierar förstås från person till person. (På mitt gym finns t.ex. lexercise, där man får uppleva skolgympans favoritlekar. Verkar superkul.)
Nu kanske ditt 24/7-gym inte har några gruppass (grupp-pass), men har du tillfälle, så testa lite olika varianter. Det kan vara svårt att ta ut sig ordentligt när man kör ensam.
Ni vet väl att självaste Cern har bekräftat att The Force inte är hittepå, minusettrötter eller inte.
Apropå roten ur minus ett, förresten.
Prioritera mammas matte? Har du blitt hund också?
O. Själva Cern. Det måste firas. Frågan är vad som är lämpligt firande.
Kollat min länk 11.50?
Tänkte på Baloo vid 02.00
https://www.youtube.com/watch?v=26rDQwkRSIc
Estländska björnens träddans.
http://www.looduskalender.ee/en/node/22909
Kolla vid 0.33 + 1.20
Dito film via YouTube
https://www.youtube.com/watch?v=KvKXIaV7D7s
När jag var trafikvärd i Stockholms innerstad gjorde jag excentriska tåhävningar på trottoarkanten mellan bussarna. Fast jag visste inte att det var det jag gjorde, jag bara gjorde. Liksom.
Tishan var rasande stilig, en sån skulle man ha!
Kola är hund och struntar fullkomligt i allt negativt så i är inget för henne. Positivt och gott ska det vara. Som pi.
Jag ska berätta en hemlis för dig, Ninja. Pi är faktiskt detsamma som ”Positivt i”. Det är extra sant just idag.
Men eller hur, SG?
Jag antar att du syftar på Eulers formel? Där finns sanningen uppenbarad. Och den gäller i evighet.
Pi är ett tal enligt allt för många korsordskonstrukörer. Vansinnigt irriterande, liksom det här med att ”angöra” en brygga.
Varför säger du att Pi inte är ett tal? Att det är en naturkonstant diskvalificerar det inte som tal. Talet e är ett tal (med viss släktskap med Pi) och Plancks konstant är ett tal. Avogadros tal är ett tal och en naturkonstant.
Det är nog inte bara korsordskonstruktörer som anser att Pi är ett tal.
Perfekt Gurra, Pi+e = Pie. 😀 😉
Pi är en konstant. Hur många tal har ett oändligt antal decimaler?
…och apropå Pi så rekommenderar jag filmen ”Life of Pi”
Det finns ett oändligt antal tal som har ett oändligt antal decimaler.
Dit räknas sådana tal som 1/3 eller Pi eller roten ur två. Det förra är ett rationellt tal (kan uttryckas som en kvot, vilket grekerna ansåg vara förnuftigt, dvs rationellt) medan roten ur två eller Pi inte kan uttryckas som en kvot och det var förnuftsvidrigt, obegripligt eller, som grekerna sade, irrationellt.
LarsW, jag vågar påstå att de allra flesta tal har oändligt många decimaler.
Jag (som inte har haft tid att tänka på matte idag) kan meddela (on topic!) att den onda hälen idag i stilla mak och utan hopp och skutt har gått på en basketplan och att det gick bra.
Ett nytt fenomen har uppstått: det kliar infernaliskt men diffust på höger öra och det enda som hjälper är att krafsa på det som en hund.
Med foten? Det vill jag se!
Jag tror att det aprilskämt jag skrattat mest åt i dag — ett av de få jag skrattat åt i stället för att bara le lite — är det LarsW länkade till 15:54. Renast, enklast och elegantast är väl baklängesgoogle (hur länge nu den ligger kvar).
Höger öra?
Syftar du på kaninritningarna på Facebook?
Sorry. klarar inte av att göra kopia på bilderna. Du får göra det själv.
LarsW, redan på pi-dagen den 14 mars skrev jag om olika tal och utredde varför pi är ett tal och vilken sort.
Att diskvalificera pi som tal för att det har ett oändligt antal decimaler tyder på djup matematisk okunnighet.
Men … ska ni börja GRÄLA om matte också?
Idag vaknade jag med en alldeles ny och fräsch halssjuka. Nu ska jag spreja torsksprej på den. (Mer om detta senare.)
En saklig diskussion är inte ett gräl. Bakom gräl ligger tyckanden och känslor. Här handlar det om odiskutabla fakta.
Spaya lite på örat också?
Spraya!
Spreja! (Idag var inte min dag.)
Förresten är korsord bra hjärngympa, men alla korsordsmakare har inte alltid rätt. Då får hjärnan gymnastisera lite extra.
Ack, både sprej och spray finns i SAOL. Man lär sig något nytt varje dag.
Gurra, fast all fakta är ju från början en form av tyckande/
tolkande om/av olika saker.
Vem bestämmer vad som är fakta/tyckande och vem/vilka
bestämmer om ”faktan” är rätt eller inte?
Som Tage Danielsson sa: Du kan kalla saker precis vad du vill, men du kommer att få ett helvete i biljettluckan på Centralen.
Vi har kommit överens om en hel del saker. Och det fungerar bra så. Avvikande åsikter är just åsikter eller tyckanden och då kan det vara bra att korrigera dem. Detta är ju till stor del ett språkforum.
Något som skulle kunna kallas ett gräl är jag involverad i. Det handlar om tokar som tror på jordstrålning, currykryss och slagrutor. Där skrev jag (det är en privat diskussion mellan mig och en annan person): ”Du må ha din tro. Men så länge som du inte kan visa på ett övertygande sätt att du kan påvisa vatten eller jordstrålning så föredrar jag att betrakta dig som en bluff och charlatan”
Det är inte heller ett gräl. Men vi är mycket tydliga med våra synpunkter. Det ska man vara.
Jag börjar misstänka att min snygga hältejpning funkar lika bra som currykryss.
Bättre.
Jag har skrivit ut den vackra bilden i A3 och förgrällade färger.
Den är påskpynt i vårt pörte. Det enda.
SG, om du bara skrev ut den ena, vilken var det — den med ljusblå (dragandes åt turkos) tejp, eller den med knallmörkrosa-cerise*?
Hur som helst: bra påskpynt! Själva arrangemanget av tejpen — på bägge bilderna — påminner dels om kaniner, dels om påskfjädervippor. Verkligt passande.
* Vad har jag egentligen emot ordet ”cerise”? Jag tycker jähätteilla om det och brukar undvika det även när det vore avgjort enklast att använda. Mystiskt.
Jag mailar pörtepåskepyntet till Båsmor. Om du är snäll så kanske du får ta del av det.
Jag använder heller inte cerise, hellre rosa och ibland magenta, eller magneta – som vi säger inom familjen.
/Pysse, på väg till Blåkulla
Åh, SG, nu blev det spännande!
Pysse-på-kvasten: skönt att veta att det inte bara är jag.
Damer på kvastar! Det brukar inte vara nåra snälla flickor. Då blire nog ingen pyntbild …
Magneto är ju inte direkt magenta, mer röd och lila.
Fortfarande med fjäder i tanken … jag skummade igenom vad wikipedia har att säga om påskris och annat pynt (utbrist i kör vad jag och syster alltid yttrar när vi ser det ordet skrivet: pås-kris). Ibland säger man fjädrar och ibland vippor, men min mamma brukar säga ”tupper” för det sa de i Dalarna när hon var liten. Tupper. Fint.
Då vet hon vad ett tuppharsklä är!
Jag lägger genast ut hälpåskpyntet till allas beskådan!
Schnyggt påskpynt.
Håller med SG, en saklig diskussion är inte ett gräl.
Matematik finns inte i reell mening, det är ett språk som man använder för att uttrycka specifika tankar med. Ungefär som svenska, då.
Som SG så mycket riktigt påpekar så kan man självfallet ge orden i det matematiska språket sina egna självvalda betydelser, men man får ett helvete i den matematiska biljettluckan.
Eller här.
Grisskärt säjer vi; passar bra på skärtorsdan.
Betr. mattekampen så fortsätt bara, ungdomar; det är inget att var sams om, som vi brukade säja till barnen när det var gnissel dom emellan. Förövrigt: ”upphöjt till” – det måste väl vara det som kallas högre matematik, hehe.
Här. Over and Out.
SG 09:27. Finns du på Fejjan, så ser du här en tämligen seriös och rak diskussion jag har dragit igång i gruppen Sverige mot särskrivning. Än så länge smygtrollas det, men det lär nog bli värre framåt natten.
A propos ungefär ingenting alls, och inga schlagervideosar som kvitto på detta, tack. Ämnet är allvarligt.
Påskpyntat: ja, något.
Läst ut boken: inte riktigt.
Motionerat: högst obetydligt.
Arbetat: icke det bittersta.
Nu är det påskledigt.
Men när och hur och varför uppstod detta med särskrivning? Att utreda ”när” är väl enklast, kanske. Nån som anmäler sej?
Ökenråttan — såvitt denna ohjälpliga motståndare vet (jag har ohohotroligt svårt att tåla sådant!) är sär skrivning inte ett dugg nytt utan grälades om redan på 1800-talet. Jag är för lat för att leta upp exemplen, och hur som helst blir jag knottrig av det hela.
Roligt i dag dock: Vi helghandlade, och visserligen har en tradition förändrats och blivit feeeel — när jag var barn gick vi påskkäringar på Skärtorsdagen, basta (det är ju på Skärtorsdagen som häxorna flyger till Blåkulla) — men barn åtminstone häromkring påskar på Påskafton, alltså lördagen. Nå i alla fall, då barnbesök är en överhängande sannolikhet måste vi ha lite allmänt godis att beveka di små monstren med. Och när jag stod där bland godishyllorna och funderade, fick jag syn på en påse med skumgodis i hönsform. Påsen proklamerar stolt ”Skumma hönor”. Jag blev jähätteglad, för det är uppenbarligen en blinkning till alla ”skum tomte” och sådant!
ÖR, kanske är frågan snarare när ihopskrivningen började?
Alltså att det från ”början” inte fanns sammansatta ord
utan att det är det som är det ”moderna” påhittet?
Och så Skogsgurra:
Det är högst sannolikt att min mamma kan tolka/genomskåda tuppharsklä helt utan vidare, men jag själv är bara lite sisådär bekant med dialekten hur väl jag än kan imitera den (jag har bott i Dalarnas allra sydligaste spets, men flyttades därifrån den dag jag fyllde fyra).
Dock har jag en gissning grundad på innehåll: Fjäderboa!
Med tuppfjädrar? Lite åt cocktailhållet?
Jaaa!
Seriöst, harsklä är ju uppenbarligen ”halskläde” så det är en sjal, en duk som täcker halsgropen, rentav en slips. Och tupper är sånt som är dekorativt. Så samtidigt som jag tänker på fjäderboa, tänker jag på sjalarna med rosor som ingår i folkdräkterna.
Och ”rosor” på gammalt dalmål är förstås inte enbart blommor av arten rosa utan blomster av alla slag! (Sådana som man ser på målad dekor på möbler etc.)
Jag vet vad ett tuppharsklä är! Det måste vara den där trätuppen, som mamma har och som hon trycker in färgglada servetter i där bak (tuppharsklät). Den som hon lyckades få fyr på en påsk när det fanns många levande ljus på bordet. Vi fick ett sprakande fyrverkeri mitt på påskbordet och lite livat. Min favorittupp!
Halloj! Det var googlingsbart. Prova!
Tydligen något slags svartjobb…
Oj vad jag önskar att Pysseliten hade en film av detta underbara skeende!
Gaaaah …
Titta häääääär!
Till ”min” folkdräkt har man en bindmössa. Det visste jag inte att det hette förrän idag. Skulle man kunna ha folkdräkt till påsk? När passar den som bäst egentligen?
Jamen alla här; nu suckas det över särskrivning. Det är ett fenomen som inte förekom i min längst förlidna barndom. Det skrevs isär på 1600-talet säjer ni; à la bonne heure, men efter det har vi haft en period av hopskrivning och nu kommer särskrivning tillbaka. Varför? kanske räcker som fråga att utreda och besvara.
Ökrenråttan, jag har ingen aning utan det var mest spekulationer.
ÖR: Jag vet inte om du har konto på Facebook, men där finns det en grupp om just särskrivningar, med illustrationer av olika slag. Många är förvisso roliga, men andra beror på språkförbistring och är inget att göra sig lustig över, eller att flabba åt.
I dag reagerade jag på en bild av en skylt som helt klart var skriven av någon med ett annat modersmål än vårt, och sämre språkkunskaper än dina minus mina upphöjt till kvadratroten ur minus ett. Jag dristar mig till att citera mig själv:
Väldigt många ”lustiga” skyltar är skrivna av folk med ett annat modersmål än vårt. De har lätt att blanda ihop sin och vår syntax. Dessutom är språkkunskaperna inte alltid så goda. Just den här, t.ex, är helt klart inte skriven av någon som sov och SMS:ade sig genom grundskolan.Då avhåller iaf jag mig från att flabba. Nästa gång jag går förbi en liknande skylt kommer jag att erbjuda mig att hjälpa dem till bättre skrivningar.
Detta har får fler ”gilla” än någon av de andra kommentarerna i den tråden. *Sträcker på mig, gäspar och önskar god natt*
LarsW: Tack för din kommentar på nämnd sida. Jag stödjer den.
Hjälper själv gärna invandrarbutiker med tips om stavningförbättringar.
Hoppas jag gör det på rätt sätt så de uppskattar mitt initiativ, och inte tar illa vid.
Jag personligen stör mig jättemycket på särskrivning och
i förstår inte alls varför engelsmännen envisas med sin särskrivning.
Annika: Du har just gett mig en ahaupplevelse! Jag vet vad jag ska ikläda mig under påskmiddagen!
FJÄDERBOA!
När det gäller varifrån särskrivningen kommer, så är det en gåta – men en gammal sådan. Till och med (jag tar mig nu åt hjärtat) Carl Larsson har särskrivit på väggarna i Lilla Hyttnäs. (Ska se om jag kan utreda det ordentligt. Lika ordentligt som jag utredde Ni/ni/du/Du för ett drygt år sedan och hamnade i tv för att folk talade i nattmössan och förvanskade historien.)
Jag är så förkyld! Host och nys!
Hyst och nos!
Stackare. Gesundheit, à votre santé, må du må, och så vidare.
Om jag hade en fjäderboa skulle jag svepa relevant kroppsdel i den, men jag har ingen så jag kan inte.
Särskrivningar blir jag knottrig av, och har utomordentligt svårt att förstå hur man iråkar, men problemet är (som sagt) åldrigt och orsaken är ett töcknigt mysterium.
Men för helskotta Lott(a/en) du har smittat mig.
Jag näs nyss flera gånger på raken (på snedden?).
Kanske är det tocken däringa datevirus di talar om?
Eller så är det helt enkel Charlottenssfeber det handlar om. 😉
Så är det nog, LL99!
(Det finns ett nytt, jätteläbbigt men bara halvfärdigt inlägg nu. Det kommer mer strax!)
LL: ”datevirus”
Har du dejtat Lotten? Häftigt!
Nä gurra så kul ska vi inte ha det. 😉