Gårdagens vikarielucka resulterade i ett saffranstips (Stockholms Eter- och Essensfabrik), antikvariska bokrekommendationer, basketskor (Top Ten) och ett finfint Maj Korner-citat: ”Jag vilar min väska”. Plommonstopet spottade ur sig Fredrik I och alla gick sedan till sängs för att hinna sova ända till klockan åtta på morgonen.
Utom jag. För jag är vaken hela tiden! Kuckelikuuu!
Lucka 6
å ska vi se, ja, välkomna ska ni vara, här har vi nu kampen mellan de sammanlagt trettio kombattantparen. I ett hörn har vi alltså tio britter, och på andra tio fransmän. De andra fyrtio männen står och väntar på sin tur. Starten går där, och vi hör riddarnas kraftiga andhämtning, känner svettlukt och anar de kanske alltför höga adrenalinnivåerna. Britternas röda hjälmfjädrar vajar, jag anar att fransoserna är i ett knappt överläge, och här bryter sig den gänglige Oscar loss ur klungan! Han rusar som ett jehu mot … nej, han faller och glider in under den bastante Heinrich. Det var ju tråkigt att se.
Alla skriker sig fullständigt galna. Det sägs att britterna har förlorat säkert fem av sina bästa män, di som råkade ut för en svår sammanstötning i förra slaget. Vi känner oss dock glada och belåtna; britterna är säkerheten själv.
Slagfältet är svårframkomligt och männen riskerar både liv och lem när de försöker bryta varandras anfall, särskilt på högerkanten. Det är kort tid kvar, fransmännen, hoppar och hoppar, springer och springer, runt, runt. Jag ser britternas främste man torka sig i pannan, ja undra på det, ja – vad tror ni jag gör samtidigt?
Och där är det slut. Jag kan inte se en enda oskadd. Nej, ja, det får man ju säga var en trist avslutning.
Facit kommer vid eller strax efter midnatt medan lucka 7 kommer på söndag morgon!
Godmorgon! Skulle behöva google för att kunna se i detta bomullslika töcken när jag ska ut med hunden i snöre nu, om jag lyckas väcka kräket, han är seg som gummi.
Solklart! Eller kanske inte, nej.
Dåtida krig, nutida krig, eller påhittade krig?
Sätter mig på läktaren med morgonkaffet och funderar.
Äntligen!
Prisa den som prisas bör.
Själv gillar jag inte köttfärs. Det är nånting med själva ordet ”kött” som skapar olust. Tacka vet jag blåbärssoppa.
Räkna kan hen ju inte, det står klart! I övrigt låter det som ett referat från en bloodbowl-match.
Nåväl, det blir till att grubbla lite.
I Kalle Anka lagade man alltid flygplan med gummisnoddar och tuggummi, aldrig med bomullstussar. Det är en konstig fajt ovan, 30 eller 60 kombattanterna? Tänker mest på Lennart och Sven, eller Monty för all del, men ändå inte. Ingen oskadd, här heller. Och regnar gör det. Inledningen på den där filmen kanske, med Kråkan? Bara frågar.
Nu så, morgonpromenaden med rottweilern avklarad, geniknölarna… eh, störda av sammelsuriet av alla raser som passerar förbi och vill säga hej, eller slåss, ibland oklart, Irländsk Setter, Bostonterrier, Rysk Vinthund, Norsk Buhund, Finsk Stövare, Pekingeser, Afgahner, Dansk Svensk gårdshund, Tysk Schäferhund, Spansk Mastiff, Västgötaspets, OMG säger jag bara, tur att vi gillar olika! Och tur att man har ett bra koppel att följa i turerna.
Idag är det ju enkelt, det är Muminpappan!
Här i Danmark tycker de att man ska ha sin hund i snor…
Konstaterar att det är någon som har svårigheter med matematiken och verkar lite sådär skräckblandat förtjust över att se karlar slåss – en artonhundratalsdam?
Ett jehu? Stor bokstav i egennamn säger språkpolisen. Säkert en ledtråd. Jehu var ju känd för att köra fort i stridsvagn i öknen, så jag gissar på Rommel.
Pssst. Ni behöver inte räkna … Bara acceptera faktum.
Jag koncentrerar mig på bilden och idag måste svaret ha med veklingar att göra. Gänget som är uppe och fajtas är fästa med gummisnoddar och om det hettar till så lyfter de helt sonika på båda fötterna samtidigt och pjoooong är de tillbaka i hörnet igen. Det är vekt.
För att förvirra fienden har de fäst låtsasögon bak i nacken så att det ser ut som de stirrar framåt när de i själva verket fegt har vänt ryggen till.
Och riddarnas ädlare delar är inte stenlika alls, de är genomgående mjuka som bomull och det är vekt.
Inte en enda oskadd när föreställningen är slut. Det måste vara Shakespeare som bloggar.
Kaffe först. Tänka sen.
Å nej krig och slag och exploderande bilar, min sämsta gren. Men matematiken hittar jag inget fel på: sextio kombattanter blir trettio kombattantpar. Frågan är snarare: var tog själva tanterna vägen? De försvann i ett moln av blod, svett, hjälmfjädrar och bomullstussar.
Saffran. Fattar fortfarande inte vad man ska med saffran till. Vi har tillsatt en utredning som kommer att inom kort eller åtminstone i sinom tid återkomma med ett besked i den här frågan, eller i någon annan fråga som berör ett ämne som huvudsakligen eller till viss angränsande del påminner om det förutvarande spörsmålet som, komna så här långt, ingen egentligen intresserar sig för (utom de närmast berörda, som vi tillsätter en egen kommitté för, utifall de inkommer med klagomål på den uppkomna situationen), annat som en hypotetisk hyperbol som de tillfrågade närmast ryggar tillbaka inför (som inför en stark doft eller ett ljussken: föreställ er här ett rymdskepp som landar i en decemberskog och skrämmer upp de slumrande djur som dit tagit sin tillflykt från en värld som sakta evaporerar på grund av människans ofullkomlighet) och med stora besvär gör sitt yttersta för att besvara. Men, där står de, i brandkårsråda förkläden och med mjöl i ansiktet och ugnen glödhet, fylld av pepparkakor och kardemummakakor och vaniljspritsade vetelängder. Saffran. Herregudrun. Vi behöver saffran. Men vi vet inte varför. Allt vi skapar är en bild av människan. Luciakringlans häpna ansiktsuttryck. Russinen som två pupiller. Nyfikenheten. Frågan. Vi öppnar ugnsluckan och den är fylld av fattiga riddare? Anfall är bästa försvar, det är vad vi i nuläget kan säga om detta.
Men om de är trettio par, så blir de väl sextio?
Det här var en mêléerad lucka. Med en fransman som heter Heinrich!?
(Om man googlar Oscar Heinrich får man som första träff Oscar Heinrich Dumrath, som trots sitt namn var svensk översättare, bland annat till verket Kvinnans könslif (bearbetning efter de bästa källor). Sen stod det inte så mycket mer, så jag tror inte att han är en Schubert.)
Trettio kombattantpar – hur många personer blir det?
Som Christer just sa!!
Och Anna. En bra regel är att läsa kommentarerna innan jag ger mej in och försöker göra mej duktig!
Jag trodde Heinrich var hästen ?
Antalet stridstuppar stämmer, men hur mycket vin ska vi hälla i grytan och till hur många räcker anrättningen?
Nja det får puttra några timmar. Väntar på läktaren så länge.
Bilden gör mig sugen att pyssla lite. Bäst att hämta saxen och klippa till ett julkort. Sedan posta det och hoppas att det kommer fram före nyårsdagen.
Muminmamman hade aldrig tillåtit detta, kan jag bara säga. Hon hade tagit de sextio svettiga männen i örat och satt dem att rensa vinbär, möjligen med en gaffel om de lovade att hålla sig lugna. Sen kanske de hade fått bada i havet, och sortera strumpor och hugga ved. Riktigt karlgöra och inte en enda bästa man hade gått förlorad.
Strumpor. De kan få komma hit och sortera strumpor.
Vilken show!
Och i andra sammanhang har engelsmännen gröna hjälmfjädrar, eller hur?
God förmiddag. Ska iväg på dotterns dansuppvisning och sitta igenom en tretimmarshow för att beundra just mitt lilla ättelägg i fem minuter. Så jag behöver lite att klura på under tiden. Och det fick jag ju! Det enda jag får ihop i den här luckan är just matematiken.
En våldsam kamp mellan engelska och franska kombattanter, det måste vara en kricketmatch!
Vi håller alltså på britterna i denna match förstår jag av den som refererar. Fast fransoserna verkar vara det bättre laget. Förstår inte riktigt hur matchen går till. 10 man i varje lag, som slåss man mot man. Varje lag har 20 ersättare eller avbytare. Tillhör Heinrich det brittiska laget medan Oscar är fransos? Är det piprensare där nere i högra hörnet på bilden? Jag ogissar på Sudden, bisittare Glenn är inte med idag.
Har hittat en tråd att nysta i, men vette sjutton vart det leder. Inget är hugget i sten än så länge.
Fast om fransoserna egentligen är hemmahörande i Kanada och britterna kommer från Skottland kan det ju också handla om curling, en kampfylld och fruktansvärt blodig sport.
Verkligen en show, Ökenråttan!
Min första tanke går till en bestämd galen värld som i mitten av sjuttiotalet dök upp på vita duken. Andra tanken har fastnat lite på hjälmfjädrar. Plymer kanske. En fjäder i hatten går ju bra, men en fjäder i hjälmen? Tredje tanken försöker hitta andra ingångar: Sport? Krig? Bok? Nutid? Dåtid? Har antalet någon betydelse? Hur många hörn finns det egentligen? Hörn av vad? Idel frågor.
Tycker det är för mycke folk för både schack och hästpolo.Är det verkligen meningen att vi skall gissa på ett fältslag i historien? det vore väl för grymt en lördagskväll.. Jag menar att jag inte har en endaste idè !
Idag finns ingen tid alls för annat än att bara hastigt läsa igenom luckan, och det hjälpte ju inte. Nu istället iväg till Raleigh för att volontärjobba på den årliga skandinaviska julmarknaden och sprida lite svensk julstämning!
Tänkte först på en höstdag på en leråker i början av 1400-talet, då fanan försvann men så kan det ju inte vara, eller hur?
Så kunde det ju vara nåt som sker i en dröm i underjorden, men det kan det väl inte heller vara, eller hur?
Piprensare heter ju pipe cleaner och inte googly eyes, sade jag just förvirrat till Lotten på andra sidan ägglunchen.
Ni ska veta att när man befinner sig i händelsernas centrum, orkanens mitt, så viner ledtrådarna kring öronen.
– Jag undrar om jag ska skriva om XXX? utbrister Lotten plötsligt.
– Nej, nej, säg inget mer! hojtar jag.
Jag har dessutom varit tvungen att avslöja att Sydney i själva verket är jag. Alltså, först var det Sydney i original. Sedan råkade jag använda hens inloggning för att yra om varm saft. Men från och med nu är Sydney Sydney och Orangeluvan Orangeluvan.
– Det var världens kortaste fyra minuter, sade just Lotten efter teets snabba fullbordan.
Kan det ha med kalendern att göra…?
Skådespelaren Per Oscarsson hade mellannamnen Oscar Heinrich. Faktiskt snuddade tanken nyss lite, lite, lite vid P.O. och hans gestalning av Andreas Blek av Nosen i TV-teaterns uppsättning av Shakespeares Trettondagsafton från 1967. Den disiga och gråmulna dag kan man ju roa sig med att se om den.
Galna tankar surrar, röda hjälmfjädrar för tankarna till de gamla grekerna eller snarare spartaner och Leonidas. Sen slog mitt nya hemland till, kanske det är six nations, men inte en siffra rätt sc(r)umt. Får jobba med bilden lite.
Kan fransmän spela cricket…
Tar med mig en värmande glöggmugg upp på läktarn (den artiska kylan har dragir in över ön) och spanar på båset.
”… vad tror ni jag gör samtidigt?” Torkar tårarna? Och sen the End – men slutar det så olyckligt? Svårplacerat i tid; det kan både vara xx00-tal och xx00-tal.
Åh, det här kan jag. Jag vet bara inte om vad det är jag kan än. Typ.
(Annikas undermedvetna: Äru dum i huvet, eller?
Annikas medvetna: Stundom, men jag brukar dölja det ganska bra.
A u: Du vet precis vad det är frågan om.
A m: Jag vet, men det sitter fast nere i dej.)
Lite glögg och sitta ner en stund, så klarnar allt tänkte hon med en suck.
Och skuttade upp på läktaren skulle det också stå.
Läktarn är full i folk!
Man får väl ”glida” me dom andra ,som vanligt hela kvällen!
Hm, vänta nu. När det är sextio riddare och en hoper röda fjädrar kan det ju faktiskt bara utspela sig mitt i vår hufvudstad på Riddarfjädern. Då är det naturligtvis en brutal, krigisk seglingstävling som refereras!
Jag är väl inte den enda som hittat bilden Där Ute. Inte förvånande ger den inte mycket till (direkt) ledtråd. Även Lotten vet ju att man kan bildsöka. (Jag lade på några listiga sökord, men kom ingen vart då heller).
Kanske värt att påpeka, är att en strumpa är bortskuren jmf originalet.
Inom Wrestling finns tydligen någon sorts sextiomannaslagsmål. Tror dock inte att luckan syftar på slikt.
LarsW –jo, jag sågstrumpan också och tänkte på strumpsorteringskommentaren ovan.
Det vet man väl … att strumpor försvinner.
(Strunta i bilden. Den funkar bara när man väl vet svaret. Eller inte.)
Heinrich ska transkriberas till det svenska Henrik. Henrik står för fänrik. HB är alltså Fänrik Stål(s Sägner).
För övrigt är de väldigt luddiga, de som (till synes) har löst gåtan. Ni uppåt läktarn: HEJA HEJA HEJA!
jaha nähä vadå? har skottat mig tillbaka genom århundradena och landat på diverse slagfält, men vete tusan om jag hittat rätt.
Och fransoserna har blå, n’est-ce pas?
Man får para ihop saker och ting för att få antalet att stämma. Bilden får mig att tänka på att det blir mycket skräp att kasta när man har pysslat.
Nu kom jag tillbaka igen men det här har jag ju inte tid med, så jag tar fasta på hoppandet och ogissar på Kaninerna på Navarone.
På riddartiden vann engelsmännen det mesta när de mötte franska riddare i strid. Anledningen var den tidens supervapen, långbågen, mot vilkas pilregn de franska riddarna hade svårt att både värja sig mot och anpassa taktiken till. Dessa långbågar är inte omnämnda i texten, varför jag tror att det inte är något militärt.
Inte heller tror jag att det handlar om någon idrott.
Strumpor. Det för tankarna till en av mina andra favoritbloggar (goggla Ansgars syskon. Jag tror att Babs och jag har en gemensam bekant där).
Men hur bra den bloggen än är torde HB vara någon annan. Laura, kanske?
*USA-glimtar*
Bäst bussförare: Laura. Visserligen den enda vi hade, men hon var suverän på att ratta stor buss på långa vägar, ibland osannolikt krokiga, in på små parkeringsplatser och ut igen utan minsta problem, och fort gick det, men aldrig farligt fort. Och så urlastning av ett 36-tal väskor varje kväll och ilastning igen på morgonen!
Ökenråttans stavning av näsa 14:31 gläder mig. Är det han gubben i Kattresan man tänker på?
Bilden illustrerar väl Heinrichs lille vän?
Känns lite som sportkommentatorn Falsetten Forslund i Galenskaparnas Ännu mera sport . Skulle kunna vara en sportkommentator som refererar ett känt fältslag.
Med detta slirar jag upp på läktaren tills vidare. Börjar känna lukten av mitt vörtbröd i bakmaskinen. Hoppas det blir bra och inte en gummiliknande degklump. Det är Fjun som skött detta tidigare, men nu testar jag själv.
Mycke strumpprat här,tycker jag.Svårt att para ihop.Är dom röda eller gröna eller randiga?
Mårran, du satte igång en helt annan räcka av associationer när du skrev scrumt. Jag kom att tänka på Klungan som jag tycker är roliga. ”Släktenforskning, vilken frisyr som har legat med vilken frisyr, historiskt” eller vad de nu säger. Sökte och såg att de har en ny föreställning som heter ”På rätt sida om okej” på en teater nära mig. Så nu har jag messat min dotter och frågat om vi ska gå.
Så kan det bli, i båset.
Appropå Galenskaparna så ger de sig nu ut på turné.
Jag såg dem på Oscarsteatern i vintras/våras och det
var grymt bra. Har ni möjlighet att gå och se dem så gör det.
Det här är ju bara alltför bekant – en typisk skildring av en dag på jobbet, rapporterad häromdan från en annan läktare än vår. Och då är det inte seglingstävlingar jag tänker på. Men här rör vi oss väl bara med färdigskrivna historier?
Klungan! Nu spårar jag ur helt. Den är min!
Slagsmål i svensk politik,då ! Varför inte,men ingen vet ju än så länge vem som är vinnare eller förlorare.Strumporna ?
I bloggarnas värld ska man visst berätta vad man har på sej och vad man äter å så där. Till lunch i dag hade vi renklämma och klar buljong med lite sherry i . Värmande, snabbt och gott efter kylslagen promenad. När barnen var små brukade vi köpa hamburgerkött i stället för renstek, för det var billigare. men nuförtiden ser man aldrig hamburgerkött. Vad beror det på, undrar jag.
Så när som på hjälmfjädrarna –men inte svettlukten– skulle det i överförd mening kunna handla om EU-parlamentet och styvnackade britter, men det rör säkerligen i vanlig ordning någon man aldrig hört talas om. Jag sätter mig tills vidare på läktaren och sippar lite Skotsk Moripa i väntan på bättre tider.
Om just LarsW inte har klurat ut den här luckan, ska jag sätta mig på läktarn och äta upp mina röda hjälmfjädrar.
Ja Lars W, detta kan ju vara EU ! Då är väl strumporna alla lobbyister..
Smaklig måltid, Lotten. Förra december hade Ripans Vänner en röd fjäder på putällerna som julgarnityr, men inte –hittills– i år. Jag har faktiskt inget annat att komma med.
Har jag gjort en Schubert?
Jag ligger på läktaren med migrän och knaprar Sumatriptan. Det enda jag VET är att schweizergardet har röda hjälmfjädrar. Men det hör med all sannolikhet inte hit. *rullar ner i hatten*
Galenskap, britter, fansoser och röda plymer. Dan Brown.
Fransmän som hoppar… Hm
Franske Bengtsson.
Oj. De är ju inte fansoser utan fransoser.
Oj. De är ju inte fansoser utan fransoser.
och eftersom jag redan har skrivit en liknande kommentar så måste jag skriva lite till för att få skicka.
Eller så berodde det helt enkelt på att min dator laddade en dubbelpost. Eller så var det jag själv och jag ska sluta skylla på datorn.
Alla ni som råkat prenumerera på kommentarerna, detta är ett meddelande till er:
Jag är färdig nu.
Vi har ätit lussebullar, jag menar saffranskatter, jag menar… äsch. Säsongens första. Köpta, vilket är sämre än hembakta, men på kondis, vilket är bättre än butiksköpta.
För övrigt fick jag just en idé till HB, men några idéer till lämpliga ledningstrådar lyckas jag inte kläcka.
Det låter ju som en rugbymatch.
Men så tänker jag på en som brukar säga. Britterna, de är inte heller riktigt kloka
Så jag säger väl det då
Godmorgon!!
Fattar nada, synapserna är inte kalibrerade än, så jag Kola-hoppar upp på läktaren. Hundpussar och glögg.
Saffran är en oumbärlig krydda till pasta med saffransräkor, saffransris, fiskgrytor och saffranssemlor.
Googly-eyesen ser ut som Pokemonbollar……
Jasså, Brid! Känner du också Ansgars syskons mamma? Hon och jag har ett gemensamt spexförflutet i nationsvärlden.
Är en tröttmössa på läktaren idag. Det var julfest igår och idag tidig uppstigning så den grå klumpen är inte igång alls. Men efter middagen kanske jag har vaknat till. Första känslan är definitivt förknippad med bilden och några enstaka ord i texten men jag får inte ihop det. Men tills dess säger jag hå och hej från ICA-hallen.
Eftersom jag tidigare varit inne på rugby och såg en annan kommentar, så undrar jag fortfarnade vofför England envisas med att spela i vita dräkter (ja jag vet hela det där St George etc), jag kan förstå cricket där de enda fläckarna möjligen kommer från lite spilt the, men men.
Hittad en brilljant lösning inklusive röda plymer som fortfarande används för X, även om nyligen Hens arv i frågasatts, troligen att ni missat detta och inte särskillt troligt att det kommer leda till revolution eller liknanade, men lite kul är det.
Antalet spelare i rugby rimmar illa med texten. Likaså torde lagsporten i fråga var så gott som okänd i Frankrike.
Här kommer, hörni alla uppe på läktarn, en solklar ledtråd som kanske saboterar ert klurande: året när det här kombatterandet ägde rum leder er direkt till HB:s pionjärarbete.
Kanske närmare cricket än vad jag först anade.
LarsW men inte helt okänd här på ön.
Alla fransmän som spelar cricket, var goda tag ett steg fram. Var goda tag ett steg fram, var det. VAR SÅ JÄMRANS GODA ATT TA ETT STEG FRAMÅT.
[Tack, ni syntes knappast]
Nä. Det här går inte. Nu har jag läst så mycket om Frankrike att jag är helt knäckt över att jag inte ska till Nice i mellandagarna. *suck* Och inte blev huvudet så mycket piggare eller klokare heller, bara ont.
Lotten nu blev jag riktigt förvirrad, hjääälp.
Och DRT har jag helt tappat bort, spårlöst, vittrat bort.
Nämen nämen kan HB vara den saknade länken apropå det jag skrev tidigare om plymer, tänk vad man hittar under parkeringsplatser.
Jag är uppenbarligen fortfarande lika vilse och det är så vansinnigt irriterande eftersom jag känner att jag borde kunna. Just nu tycker min hjärna att vi spelar kinaschack med kokarder på brösten och att alltsammans utspelar sig på The Field of the Cloth of Gold.
Jag är en fårskalle. Bäää–ää-ää.
Men Mårran då, om det är så så vet jag ju förifanden preciiis!
*nu får jag knata iväg och kolla på ett helt annat vis*
VE och fasa, det är väl inte det jag tänkte på tidigare? I så fall förstår jag varför Lotten trodde att LarsW visste, men jag får inte ihop det. Och materialen bomull och gummi stämmer inte. Jag tror jag får övergå till att ägna mig åt att brodera, odla rosor och rita på tapeten, som muminmamman gjorde för att hitta en utväg.
Enligt min mening har ytterst få varit i närheten av rätt här. Utom hr Gitarr då. Tror Lotten får ge fler trådar. När slogs britter och fransmän? 1 eller 2 eller amerikanska inbördeskriget?
Jag anar något bland kommentarerna. Kanske dags att försöka googla lite men det är inte så lätt att hitta rätt när man inte vet vart man ska.
Rosman: Varken. Ska man märka stavning, så menar du troligen WW1 och två. Inbördeskriget var allttså ett, och endast ett, inbördeskrig, om än med utrikes ekonomisk inblandning.
Apropå rugby, så drar 6 nations igång i mars, en trevlig europeisk historia där hälften av lagen kommer från den brittiska ön.
(Britter och fransmän har slagits fler gånger än någon kan räkna, om man nu ska tänka faktiska historiska slag. Århundrade efter århundrade. Så det i sig säger ingenting alls. Rostbiffarna mot grodätarna är som finnkampen upphöjt till tio. Och upphöjt till tio en gång till, liksom.)
(Och nä — bää-ä — jag är fortfarande inte på banan. Vilket antagligen beror på att jag lagar mat samtidigt som jag kastar ett öga hitåt emellanåt. Jag tror nu att alltsammans får vänta tills senare, ifall jag då får tid att tänka.)
Visst, Annika, men inte i rustning senare än 1500-talet eller så. Svettlukten är dock en reminicens än i dessa dagar. Att folk inte kan tvätta sig eller vädra ur kostymen bättre.
Kola och jag fattar fortfarande ingenting. Nån som vill ha ett grisöra till glöggen?
Vi tänker, det gör vi, på mångahanda ting, men vad har han under parkering gjort för pionjärarbete? Han var ju inte först, men väl sist.
Och alls inte den krumma kanalje han utmålats som. Tvärtutimot, skulle vi vilja säga. (Kola har inget ont att säga om gamla knotor).
Sen vet vi inte varför alla envisas med cricket? Det finns väl en annan brittisk nationalsport som bättre motsvarar beskrivningen?
Kola känner att just där skulle hon kunna vara med som kutaruntikringochhävasigihögenspelare.
Minns att jag en gång besökte ett slott utanför Coburg, finns antagligen ett flertal där man hade en ansenlig samling rustningar, dock luktade jag inte på dem, kanske skulle gjort ett stickprov.
Oj, somnade visst här uppe på läktaren. (Dvs var ute på vinprovning, såg film med Kevin C, planerat kommande veckan mm)
Oj, så mycket kommentarer att läsa. (De f o m kl 15 har jag inte läst än.)
Oj, tror jag har en aning måste bara kolla lite ledtrådar. (Efter jag bakat en sats fröknäcke.)
13.02 trodde jag på en oktoberdag i början av 1400-talet i Frankrike
då fransoserna blev grundligt slagna. Så nu tror jag på det igen en stund efter att ha velat hit och dit. Vi har varit där och fastnat med bilen i den leriga åker där de slogs. Lera samlade vi i en glasburk med påskrift ”Minne från …”
Nu har vi ätit middag, föregången av säsongens första glögg (vi är lite efter här). Denna glögg var inköpt på S-st-mb-l-g-t tidigare idag och fanns i en flaska med skruvkork som erfordrade rörtång för att öppnas. Ska det vara så? undrar orolig.
Babs: jag känner Ansgars syskons mamma från mer kyrkliga sammanhang, men är övertygad om att hon måste ha gjort sig mycket bra i spexsammanhang.
Långbågar, Hyttfogden. Långbågar tillverkar man inte av bomull, gummiband och tygstycken. Däremot är de bra att spöa skiten ur de franska ridderskapet med.
[Lottens konstiga-ord-filter till test]
Jag tror.
-att min plats är på läktaren
Vore ju underbart om HB representerar oblodig riddarturnering som läktaren kan ta del av.
En viss händelse skildras på många meter. Faktiskt fler än 60. Kan det vara den händelsen om avses?
1066?
Japp. Men jag kan inte placera namnen Oscar och Heinrich.
Hopp i hatten!
Jag skrev en oerhört intelligen och fyndig kommentar (dock inte med någon ledtråd, eftersom jag fattar noll idag), men den försvann innan jag hann skicka den.
Om dagens HB möjligen skulle ha att göra med ett bedrägeri, då kanske jag fattar något i alla fall. Men jag får inte in Heinrich någonstans. Det var ju bara fransoser för övrigt?
Fast tapeten är i linne och garn, inte bomull(stussar).
Nä nu får vi sluta fumla (googla det).
Ok. Nu har jag koll på krige(n). Då torde det bara finnas en stor HB, men så enkelt kan det väl inte vara? Wille det sig väl, gissade jag rätt.
Parkeringsnisse slogs ju mot en anglesisk Heinrich?
1337 -> Leet -> Jocke?
Ok, ett slag, men jag fastnar på att det står di helt plötsligt. Förresten tänkte jag på Hungerspelen först. Underligt.
Jag tror också på Dan Brown. Och Muminpappan. Många tror på krig, jag tror på fred. Och sport. I övrigt, ingen kommentar.
Maken påpekar att det var polygrip, inte rörtång. Frågan om det ska vara så kvarstår dock.
Nu är det nog sovdags. Inte sovvagns, som Bipaddan vill ha det till.
Kvart över två? Nä, kanske inte det heller.
Ja, titta där på bilden ser man dom röda fjädrarna. Till vänster.
Lotten: Fick du inspiration till den här luckan av Amis Ludvig?
Bra om man kollar datum, årtal, etc, tar tillbaka min kommentar från 19.19, vad man hittar under parkeringar är fortfarande intressant men mer OT, Tror fjädrarna bör benämnas plymer, men en smak sak.
Och ändrar mig igen även om min misstanke är svag att HB skulle vara så vidlyftig, men minns it’s the quiet ones…
1415. Just sayin’ . Tack, Lotten. Tror jag. Ruskig läsning är det.
Cliffhanger. När och hur kom det ordet till? Kommer det från True Blood, eller möjligen First Blood? Var det Cliff Barnes i Dallas bidrag till kulturen? Dan Brown har i alla fall levt gott på sina cliffhangers. Nej, ordet uppfanns märkligt nog exakt 600 år efter hundraårskrigets början, när hjältarna och hjältinnorna ofta hängde över en klippkant i slutet av westernfilmerna (cinema series). Nu kommer jag till poängen: dagens julkalenderpost en cliffhanger och nu väntar jag med spänning på facit!
Alldeles för många figurer i de olika spelen fram och tillbaka och samma namn har de också. Alla ville vara bäst och mest.
Har lyckats hitta två med Oscaranknytning men bara en med strumpa.
Dags att knyta sig för skall upp redan kl 6 imorgon. Får se då om jag gissat rätt eller galet.
Med hjälp av Lars’ ledtråd har jag hamnat hos en stor lurvig hund med nån sorts peruk.
Vi vet egentligen ingenting alltså.
Det här är väldigt underligt. Luckan är nämligen enligt mig otroligt enkel: man behöver bara läsa den högt för att höra vem det är. Fan vet om inte Örjan är nära lösningen …
Oviktigt: slag, strumpa, djur
Viktigt: di, ett årtal, en radioreklam som går just nu
Nej, ge mig ett grisöra Ninja, för det här går inget vidare. Man man kan ju vara glad ändå förstås.
Nästan en följetong va, Lars W?
(Följetång, har ironiskt hon sitt ursprung i franskan.)
Vem lyssnar på reklamkanaler?
Något idrottsreferat? Sådana läser jag sällan eller lyssnar ytterst sällan på och kan alltså inte referera till.
Ja, om det är så lätt som du säger, Lotten, så har jag rätt. Fjäderprydnaden passar in i så fall. Och de fightande nationerna dyker upp – på samma gång.
Fast årtalen får jag inte ihop. Så då har jag väl inte rätt. Och då är det inte så lätt som du säger, Lotten!
Referat av en skåning?
Sammanfattning:
Läs högt. Det lär kännas bekant om ni är ungefär lika gamla som jag eller äldre, vilket jag de facto vet att ni är.
Strunta i bilden. Really och verkligen. Den är obegriplig tills den inte är det längre.
Tag fasta på kombattanterna och 30.
Lyssna på ”di” (som inte är skånska, men väldigt typiskt för HB).
När LarsW har lösningen, kan ni lita på att han har rätt. Om det har med hans profession att göra? Ja.
I elfte timmen nästan. När nån säger di tänker jag alltid på en enda person. Har otroligt svårt att få in hen i det här.
Jag har funderat sedan i morse, men eftersom jag kunde igår, så är det slut på idéerna nu. Jag vet bara en person som brukade säga di, och h*n brukade säkert som liten simma i Sommen om somrarna.
Radioreklam….svensk radioreklam, japp då är jag totally lost.
Nej, tänk att jag inte kan få fatt i någon rimlig tanke. ”Di”? Vem f*n säger ”di”? (Radioreklam hör jag exakt aldrig, så det hjälper inte ett dugg.) Trettio? Jag kommer säkerligen att banka pannan i bordet när jag får veta, men just nu är det tomt därinnanför.
Go kväll. Bättre sent än inte alls. Känns som en blandning mellan sommarlekar på Näs och en blodig krigsfilm. Av någon anledning blir ju hjälten och hans störste fiende aldrig dödade av andra utan hittar varandra mitt i röran på slagfältet och har sin egen episka fajt. Mycket troligt! Är säkert något helt oskyldigt. God natt.
Ge inte tappt! Kämpa ända in i kaklet! Heja heja heja!
Här Petra utan blogg, ett stycke smaskigt öra. Kola är inte snål.
’di’ jamen jag hör hur många som helst. En skojig farbror med homofilpropeller, eller en glasögonprydd en som kan associeras till orientaler och postväsende. Eller en jobbig pösmunk som gärna ställde andra i skuggan. Så det är ingen vidare ledtråd för oss.
Om jag ska läsa högt så blir det han i mitten, som tillika hade namnsdag i går.
Bra, Annika! Vem fan säger ”di”? Jo … just det. Ingen nu levande förstås.
Massor med levande mänscher säger ’di’. Um di är från Skåne eller Dalarna…
Nope, men nästan, Ninja.
Ojoops, nu svarade jag på Ninjas namnsdagstanke.
Jamen då är det den skojiga farbror med specifikt hatobjekt?
Jag har fastnat hos någons farbror. Svensk.
Fast han hade kanske inte homofilpropeller så värst ofta. så det tar jag tillbaka.
Visst var det någon som nämnde Per Oscarsson tidigare idag? Han lät inte så här, såvitt jag minns.
Inte många låter som den jag tror är HB. Hen var unik. På alla sätt.
Fast jag har väl fel. Kan det bli midnatt snart?
Tråkigt jag måste tänka i fem minuter innan jag skriver.
Thomas Di Leva, Dagens Industri eller Bo A Orm (lever han?).
Får bara en doctor, en Martha och en kille som tydligen är någon slags krigare som har spjut som han skakar.
homofilpropeller
Svenskan är ett underbart språk.
Har HB varit död i mer än trettio år?
Ja-a … jag vet vilka som hoppade och allt det där, men det kan det väl inte gälla.
(Det här är fantastiskt. Jag är lika borta nu som från början.)
Fast nu fick jag vibbar till en portion snus som hör årstiden till.
I dag har i alla fall Niklas namnsdag. Gratulerar på namnsdagen, Niklas!
(Saint Nick! Sandy Claws!)
Svenska är i sanning ett underbart språk, Bengt (vägbyggare).
Min HB har vait död i drygt fyrtio år.
(Nu ska vi se … homofilpropeller med snus, det är knappast Kenneth Branagh [trots 1415], och de där grejerna på bilden kan man bygga kaniner av. Kola vill ha svinöron [a silk purse out of av sow’s ear], och så en död exprinsessa … ja, det går så bra här så.)
Så här då: Texten visar hur det skulle ha kunnat låta om HB (som nästan hade namnsdag i går – åtminstone i en sorts skepnad) hade skildrat ett slag (eller möjligen någon sport) mellan fransmän och engelsmän, kanske slaget vid Hastings eller något senare/tidigare slag dem emellan.
Min HB har varit död i 35 år.
Min HB har varit i dryga 20 år.
Död, alltså.
… nästan hade namnsdag i går — åtminstone i en sorts skepnad …
Vem heter nästan Sven?
(Ja ursäkta att jag är så ofta förekommande, men jag kan inte tänka längre, bara klottra ner hela läktaren.)
BABS! You’re the man! (Fast AuL:s gissning låter bra, men dödstidpunkten är fel.)
När får man tokgissa fel eller rätt?
Sista kvarten?
Mats Jonsson ( min nya strategi – ta närmsta bok och gissa på den författaren).
Medan ni andra ägnar er åt strumpprat fortsätter jag med mitt idrottsliga struntprat.
Det är lätt att tro att man vet när man betänker att Arthur Hastings år 1066 för första gången presenterade sin självgode fransos. Den lille mannen med stor kapacitet som så ridderligt sänkte de engelska skurkarna. Men läser man inte mellan raderna utan fokuserar på fakta blir det uppenbart. Tio engelska och tio franska kämpar som faller som käglor. Rosmans kommentar 21:06 om att sluta fumla anspelar på det engelska uttrycket ”You’re all thumbs”, och när man slutar använda tummen finns det en självklar idrott som får alla tio att falla som käglor. Luckan refererar den fruktansvärt brutalblodiga sporten bowling!
Gomorron! Vi har snurrat runt i karusellen hela dan.
Ni där på läktaren, finns det något hörna jag kan lägga mig i och vänta på det rätta svaret?
Men om vi ska kämpa ända in i kaklet, borde det inte handla om simning då? Hm.
Såja. Nu kan jag skriva facit i lugn och ro. Ni som har löst luckan: gödsla med ledtrådar så att de vilsna kan klättra ner från läktarn!
Om det är den jag tänker på så är personen rätt inne just nu. Både biografier och filmer har premiär i dagarna.
1979?
Åkej, en karusell och död i drygt 20 år, och röda fjädrar. Det vet jag vem det ser ut att peka på.
Ska det vara han? I så fall: Huh. Det känns det inte mycket som, men jag kanske förträngt det mesta.
Död i trettio till drygt fyrtio år, begravd med sharlakansplymer (men utan väsentliga strumpor) under en parkeringsplats? Homofilpropeller? Här i Norge säger de homsa, låter trevligt men den ledtråden betades av igår. Sitter på en busshållplats och fryser som en fintrimmad pudel. Jag blundgissar på Emils pappa.
Stämmer inte tidpunkten för dödsfallet så har jag fel HB och det där nästan rätt på namnsdagen som var minHB:s alter ego-namn stämmer inte heller.
Snus! Heter nästan Sven! Förekommer i olika skepnader!
VA?
Tur att det strax är midnatt och måtte Lotten vara punktlig för min stackars hjärna går i spinn snart.
(… har … ska det stå där i andra satsen i sista meningen, men det gör väl inget att jag snart inte kan skriva korrekt svenska heller)
Hurra, bara en kvart eller så till facit!
*torkar svett ur pannan*
Och å vad roligt att fler blir lika snurriga som jag av alla konstiga ledtrådar under dagen!
Gummihandlarens son: gummisnodden.
Nämen – är HB LH? Så kan det väl inte vara?
AHA! Han den långe! På sporten! Den ska framföras sjungande! Ja!
Ämen, nämen, nu leder ju ledtrådarna åt… Hmmm, fast hur hänger det ihop? Fin ide att kolla i bokHyllan, Charlotte TGG.
Så, Tranås it is then?
Som ren välgörenhet kan jag väl nämna att den röda fjädern på sin tid också var sportjournalist på ett hörn.
Verkar som Tranås. Men i så fall — vem/vad/vilka är trettio?
Ser man på! Då var det ju så lätt som du sa – det hade jag aldrig trott. Det var de röda fjädrarna som satte mig på spåret.
Nä, det hänger inte ihop. De är ju inte ens japaner. Men herr långskank är det lik förbenat.
Och när det gäller sportjournalister gick vi efter Jerrring från att vara ett u-land till att vara ett i-land, med hjälp av HB. Tror jag.
Och Oscar glider egentligen inte in under Heinrich. Han gliiiider.
Röda fjädrar. Jahaja.
Eller arvingen? Tranås. Med röd fjäder. Jahaja.
För övrigt var HB på plats när fransmän och engelsmän slogs fast samtidigt jobbade ihop. Och det var Inte Oscar som gled.
π?
En minut kvar, Mål på Hörna!
Leda och jag säger samma sak. Jahaja.
Det hade jag alllldrriiiiig räknat ut utan dessa sena och tydliga hintar (flygbengan och zkop tittar jag särskilt på).
Gödsla med ledtrådar, sa hon. Ok här kommer en, han var gift. Med sin fru. Som blev änka.
Här har man pömsat in och så ser man en massa passningar, tack för det. Det här med di reagerade jag också på, och tillsammans med Lottens hintar om min (före detta, jag är pensionerad) profession och hur länge h*n varit borta så kan jag tillåta mig att nämna att jag faktiskt jar jobbat med vederbörande. Då föll iaf fjädern på plats.
Men inget mer.
(Tittade fel på dag då det gäller gårdagens namn). Det förefaller ju nu som om HB = LH – men jagfår inte in 30.
Snart midnatt. Tuss på dig, käre HB!
Inte begriper jag bilden heller.
Vad kul! Jag vet svaret och fattar ändå inte! Ha!
Jamen HB och Oscar Heinrich träffades minnesvärt på ett lättklätt vis.
Ja, det var P.O., men bilden? Och 30? Eller dubbeltrettio? Va?
Kan det månne vara bomullsTussarna som leder rätt i bilden?
Jaså det var så Per Oscarsson kom in i bilden.
Åh … jaha. Just.
Nämnde i sig Lennart i min första kommentar, utan en tanke på att det kunde vara han.
FACIT!
https://lotten.se/2014/12/facit-till-julkalendern-6-december-2014.html
Javisst träffades de Ökenråttan. Men trots att jag var och nosade på Per Oscarsson så tänkte jagaldrig på detsambandet.
Min mellanslagstangent är dum!
[…] Lucka 6 vållade trevligt huvudbry även om Fru Decibel och Vovvamo och några andra var på rätt spår redan under tidig eftermiddag. Dock kände jag mig tvungen att när midnatt närmade sig kliva in och hojta ledtrådar så att poletterna skulle börja regna i kommentatorsbåset. I facit tilldelades Luslina en liten stund senare en tröja medan jag nogsamt redogjorde för ett gammalt tv-program från 1976. […]
Hörru Lotten: Det där var allt en riktig grön sill!
[…] påminde mig om att jag har lovat att förklara bild nr 6! Det var Lennart Hylands lucka och bilden såg ut så […]
[…] påminde mig om att jag har lovat att förklara bild nr 6! Det var Lennart Hylands lucka och bilden såg ut så […]