Hoppa till innehåll

Going cold turkey … or not …

Att på engelska gå kall kalkon är att snabbt avsluta ett beroende utan nedtrappning. Uttrycket sägs kanske komma från ett av fyra alternativ, nämligen

  • en heroinist som slutar knarka abrupt liknar en kall, huttrande, naken och blek kalkon med ståpäls
  • ”talking cold turkey” eller ”talking turkey” betyder ”getting down to business” (alltså … prata kalkon betyder nä nu jävlar ska jag bruka allvar och inte tramsa runt längre)
  • den magra perioden efter julfirandet när man fick i sig massa alkohol och kalkon
  • det faktum att kalkon behöver väldigt lite förberedelser vid tillagning.

Eftersom jag från och med midnatt onsdag/torsdag ska fasta i 15 timmar för att sedan knäopereras jättehungrig, kom jag förra veckan på att jag ju kommer att få ont i huvudet av teabstinens. Därför drog jag ner från hundra pottor om dagen till ungefär tre. Och sedan två. Och vips en. Men inget hände.

Sedan i förrgår har jag varit helt tefri, men tyvärr drabbats av sömnsjuka. (Jag tänkte skriva narkolepsi, men det är sedan massvaccinationerna 2009 ett ord som inte går att använda i mindre seriösa sammanhang.) Jag håller på att somna i radiostudion, jag sover som en stock på tåget och somnar mitt i spännande deckare på tv och jag har svårt att hålla mig vaken när jag rör i mina stora grytor. Gäspandet kan vara terelaterat, men för att detta ska bekräftas måste jag nog tillsätta en forskningsutredning.

Istället kan jag visa upp några helt okalkoniga bilder från denna dag, när jag gäspande var i Stockholm för att prata med en myndighet som behöver uppdaterade skrivregler och en rolig föreläsning.

Den bruna papperspåsen som jag glömde på tåget den 20 december är upphittad och mot en avgift på 80 kronor avhämtad.
Den bruna papperspåsen som jag glömde på tåget den 20 december är nu upphittad och mot en avgift på 80 kronor avhämtad.

Och så gäspade jag.

På Söder kryllade det av polisbilar. Jag tyckte att det verkade intressant och mystiskt och kände mig lite som Kitty Drew tills jag upptäckte att jag stod utanför polishuset.
På Söder kryllade det av polisbilar. Jag tyckte att det verkade intressant och mystiskt och kände mig lite som Kitty Drew tills jag upptäckte att jag stod och funderade utanför polishuset.

Och så gäspade jag.

På tåget hem satt endast jag och en skäggstubbig, fyrkantig karl. Men bagagehyllan såg ändå ut så här.
På tåget hem satt endast jag och en skäggstubbig, fyrkantig karl. Men bagagehyllan såg ändå ut så här. Kitty Drew funderade på bomber och granater, men överlevde resan.

Och så gäspade jag.

En barista som såg ut som Davy Jones gjorde världens finaste kaff… oj.
En barista som såg ut som Davy Jones gjorde världens finaste kaff… oj.

Hoppsan. Jag har inte alls gått kall kalkon. Jag har ju druckit kaffe både igår och idag och kan alls inte skylla tröttheten på tein- eller koffeinbrist.

Se där, jag har just gjort en snabb forskningutredning. Fast jag kan inte tolka den …

Share
Publicerat iBloggen

31 kommentarer

  1. PK

    Så skönt att paketerna är hemma.

    /inte orolig längre

  2. Jag uppskattar din orolighet, PK!

  3. Jag ser din sömnighet som ett tecken på att stresshormonerna som du samlade på dig under, framför allt december, så sakta håller på att tunnas ut. En bra och naturlig utveckling som man bara kan applådera.
    “Semestereffekten” brukar sätta in efter ett par veckors ledighet. I svåra fall kan det dröja till slutet av semesterperioden innan man är helt återställd. Till Tjugondan är du nog helt OK igen.

  4. PK

    Lite januaritrötthet bara med andra ord, inget att yvas över. Skönt. Då piggnar du snart till.

  5. Min trötthet är ganska pålitlig och infaller alltid mellan 21 och 05, i TV-soffan och på möten där alla talar med dammsugarstämma. Kanske lite tröttare vintertid än sommartid, men det tror jag beror på att vi egentligen är byggda för att gå i ide så här års.

  6. Stackars snart fastande — får du åtminstone dricka vatten?

  7. Bilden på bagagehyllan fick mitt hjärta att hoppa upp i halsgropen: du går väl för sjutton inte och tappar bort julklappspåsen igen!?

    Må knäoperatören göra ett gott arbete imorgon.

  8. Jag får dricka vatten i 90 minuter till, sedan ingenting förrän efter operationen imorrn eftermiddag. Nu ska jag ner till köket och äta!

    (Samtidigt tittar jag på en dokumentär om krigsåren på 40-talet och känner att jag borde lida oftare för att inte kunna klaga på denna lilla fastedag.)

  9. Örjan

    Fastande- men vatten bör ju vara tillåtet.
    Och te är ju inte mat- det är ju kryddat vatten (via infusion).
    Borde därför vara tillåtet.
    Lycka till med morgondagens operativa ingrepp.

  10. Nope, inget vatten! Men jag får snusa, står det klart och tydligt i instruktionerna.

  11. Snusa — det var verkligen konstigt.

    Lycka till i alla fall! Och kom ihåg: den här gången väntar vi oss ingen lajvblogg.

  12. Jag ska väl ändå fråga läkaren om han inte kan ta en bild på mig när jag är uppskuren, tycker ni inte? Bloooooooooood!

  13. bloood är alltid välkommet, eller vad det heter … och bandage och detaljerade slibbiga beskrivningar och så vidare.

  14. Lycka till med det där imorgon! Det kommer kännas jättekonstigt när dom kommer med en mugg vatten och två Panodil före operationen. Som om hela fastan liksom blir sabbad. Du kanske slipper Panodilen. Ska du alltså sövas? Ingen lustgas då inte. Tyvärr.

  15. Christer

    Spark! Eller toi, toi, eller nåt.
    Fast jag fattar inte varför du måste börja snusa mitt i alltihop, det som ska vara så svårt att sluta.

  16. Nä, lustgas har man (om man är den man jag lever med) i ögat, som sagt.

  17. Ät lite till, så du står dig. Medan du kan stå. Och lite till (hu, jag ryser betydligt mer vid tanken på fastan än vid den på operationen).

  18. Örjan

    Va? varken vatten eller dess kryddade variant?
    Förvånar mig.

    OK postoperativt.
    Nästa rapport torsdag natt eller på fredag?
    Den som kollar får se/läsa.

  19. Jag har överlevt en massa operationer: Avkörd överarm, tarmvred, bypassoperation, två starroperationer. Och troligen några jag glömt. Jo, en pinsam en, den pratar vi inte om.
    Under kniven minst sex gånger. Så nog har jag fått valuta för skattepengarna. Och varje gång alldeles fantastiska personer i operationssalen och aldrig några komplikationer. Antingen har jag haft en osannolik tur. Eller också är svensk kirurgi väldigt bra. Jag tror den är bra. Du har tur, Lotten. Och lycka till!

  20. Nu äter jag the last supper. Och dricker te. I tolv minuter till! Det känns som om jag borde passa på att … dricka grädde? Fritera mögelost? Dricka champagne i badkaret? Göra något olämpligt och syndigt, liksom.

    Oj, jag måste ju duscha i Descutan också.

  21. Hipy papy … nej det var fel tillrop.

    *turspark*

  22. Nyduschad och iklädd jätteren pyjamas, nerstoppad i nya lakan ligger jag här och längtar efter ansiktskräm. Hyn krackelerar!

  23. Hmm

    Apropå kalkoner så borde denna film ses. Gick helt nydligen på SVT-play men har utgått. Kan dock ses på netflix eller köpas på DVD eller laddas hem på “annat” sätt. Ni måste se den. Fantastisk filmatisering från att forskningsprojekt i Florida som BBC har gjort. Finn som bok också tror jag.

    http://www.youtube.com/watch?v=eK8UQ4Z52KQ

    Hoppas och tror att all går bra Lotten.
    *spark i baken*

  24. Lycka till! (Break a leg?)

    Men undrar – Helbedövning? När jag behövde ta ut en bit av en trasig miniskel fick jag epidural och kunde se hela proceduren på en skärm. Och kommer inte ihåg någon 15 h fasta före epiduralen.

  25. PK

    Jag tror att Lottens operation är en sån där man börjar med att sprätta upp från armhålan ner till fotknölen. Sedan plockar man ut allt hårt som finns innanför och byter ut det mot reservdelar i kolfiber, rostfritt stål och plast i moderiktiga färger. Sedan tråcklas man ihop med björntråd och efter en kvart på uppvaket så får man gå hem. Som bedövning får man en sup och en pinne att bita i.

  26. Ökenråttan

    Oj, då är det nu det smäller! The operation. Min enda erfarenhet av operation är ett kejsarsnitt. Då fick man i alla fall med sej en bebis hem, så det var ju trevligt. Men snopet. Jag hade sett fram mot förlossningen, var påläst och hade lärt mej andas och allting. Och Lille M hade sagt: “Det ska bli intressant att få vara med. Man tror ju egentligen inte att det är möjligt.” Snitt blev det; hux flux bestämde sej docenten för att det nog blev bäst. Hon var från Finland, och det gjorde ju inte saken roligare när hon eftertänksamt sa “Man kan ju alltid snitta”, med kniven i högsta hugg. Näää, men i alla fall.
    Senare fick jag tillfälle att föda för hand, två gånger, så nu finns det ingen som bräcker mej vid kaffebordet när talet faller på att få barn.

    Vi ser fram mot dina rapporter från operationsbordet, Lotten. Du kan säkert övertala nån i gänget runt omkring dej att hålla i kameran. På återskrivande!

  27. Nu är det bara två timmar kvar tills jag ska infinna mig. Att sprättas upp från armhålan låter trevligt — då kan man ju liksom se allt och fixa även andra skavanker på vägen och kanske förstärka lårbenshalsen inför ålderdomen.

    Måste jag nu desinficera kameran?

  28. *psst*

    Nu börjar det snart.

    Av någon anledning kommer jag ihåg en som sjöng “You are my lucky lucky star … lucky lucky lucky lucky …”, men hon hade nog gärna träffat en doktor eller tre i stället.

    * tummar hålles i mån av behov *

  29. Örjan, svarade dig i fel (tidigare) inlägg …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.