Hoppa till innehåll

Knät from hell

"Collateral damage" tror jag att någon del heter.
“Collateral damage” tror jag att någon del heter.

Ni vet mina knän som knastrar och där benpiporna skrapar mot varandra och knäskålen går vilse och smärtan dunkar och som jag inte kan sluta gnälla om? Och hur jag som en idiot fortsätter att träna basket trots att knäna är svullna och varma och trots att dunderkurerna med antiinflammatorisk medicin inte alls hjälper? Så här låter det på träningarna:

– Men Lotten … du haltar?
– Japp, men ni vet, spik i foten, det kunde ha varit värre.
– HAR DU EN SPIK I FOTEN?
– Nejnej, jag har bara ont i knät.
– Har hon en spik i knät?
– Har ni hört att Lotten har en spik i knät?

Lite senare ropar jag:

– Nu värmer vi upp! Alla vid mittlinjen! Jag ska bara knyta skorna, så kommer jag – börja med lay upp med reverse i hörnet och en lustiger hook rakt framifrån korgen!

I skorna stoppar jag ner ett par formgjutna sulor och två gelékuddar samt mina fötter. En knöl på strumpan rättas till genom ett kraftigt ryck som gör att strumpan (från 1981) knakar till. Och så tittar jag på mina oknutna skor. För att de ska kunna knytas måste antingen jag komma ner till skorna eller skorna komma upp till mig. Ett nästintill omöjligt projekt, faktiskt. Men med krumbukter och stön funkar det. Och så uuuuut på planen!

– Huff. Uff. Aj.
– Går det bra, Lotten?
– Japp, jag ska bara få igång cirkulationen.
– Trots spikarna i knäna. Jamen se där. Du ser redan lite smidigare ut.
– Tack. Kolla, jag kan spela försvar med djupa knäböjningar!

För ute på planen finns det en stund senare inga sorger eller bedrövelser eller knastrande knän. Jag flyger fram som en lärka och foular för allt jag är värd. (Min spelstil är brutal, hård, klumpig och inte särskilt snabb.)

Men efter träningen tittar jag på två knän som ser ut som oäten palt. Och nu har jag fått nog och en tid hos farbror doktorn imorrn och då ska jag be om en amputation. Eller kanske en kortisonspruta. Vi börjar med det sämsta knät och ser om vi därmed kan skrämma det andra till lydnad. För knäna ska veta hut!

Jag tar strypgrepp på det, så hääääär …
Jag tar strypgrepp på det, så hääääär …

Uppdatering

– Du har ju underbara ligament.
– Tack.
– Fantastiska ledband.
– Tack.
– Men nu tömmer vi knät på vätska och injicerar kortison.
– PRISA GUDARNA! Pukor och trumpeter! I love you!
– Man kan göra det här på två sätt … blabla … riskerna är …  blabla … en gång är ingen gång … blabla … artrosen gör att … blabla … Nu kommer det att sticka till. Jahaja, dålig viskositet. Inte grumligt. Bra, det här blir bra. Är den där steril? Då tar vi … humdidum … jamen då var det färdigt.

Två sådana här fulla rör sögs ur mig!
Två sådana här fulla rör sögs ur mig!

Jag är numera full av kortison och känner mig som ung på nytt eftersom jag är beordrad noll komma noll fysisk aktivitet och bara får ligga i sängen som änna tonåring till imorrn.

Share
Publicerat iBloggen

31 kommentarer

  1. Ö-helena

    Men du har väl fått kortisonsprutor förut? Jag har fått det flera gånger i armbågen när jag har haft tennisarmbåge, och det hjälper sagolikt bra på kort sikt. (Dock tycker till och med jag att själva sprutan gör ganska ont, och då är jag ändå rätt smärtokänslig och verkligen inte ett dugg spruträdd.)

  2. Kerstin utan blogg

    Bra bild! Den ska jag kolla mot mitt magnetröntgenutlåtande. Patella och femur känns bekant.

  3. Nej, jag är kortisonoskuld! Ni förstår nu att hela min kropp fullkomligen skriiiiker en liten kortisondutt! Ge mig en spruta!

    (Kortison är komplett omöjligt att skriva för mina fingrar. Nu har jag skrivit kortin, kortsnon, kirtinon, kortsino och kortsini. Delete, delete.)

  4. hyttfogden

    Du vet väl Lotten att det finns skosnören i resår. Man knyter dom bara en gång och när man sedan trär i foten i skon ger snörena efter och sluter sig strax därpå om foten så att skon sitter som gjuten. Så har jag det i alla mina dojor sedan en tid.

  5. Ökenråttan

    Ahh – Ö-Helena går igen! Trävligt!
    Men detta knä. Tittar man på bilden, som jag antar visar ett oskadat knä, då undrar man ju hur det hela kan funka över huvud taget.
    Nu ska jag gå och hänga på Cliffs och få lite lunch.

  6. Precis min tanke: hur i hela friden kan knän funka så komplicerade som de är?

    (Snart kommer en uppdatering. Känsliga tittare varnas härmed. Moahaha.)

  7. Ser ni vilka extremt fula handskar doktorn hade?

  8. Hmm

    @Lotten: Hur menar du att handskar ska se ut då?

    Har du fått några restriktioner för framtiden också?

  9. Snygga handskar är lite glittriga och har fjäderfluff vid handleden, tror jag.

    Nej, restriktionerna gäller bara det första dygnet. I 24 timmar ska jag ligga platt, sedan ska jag upp och hoppa. (Eller rättare sagt 22,5 timmar, för jag måste prata i radio kl 09 imorrn – men de lär visst skicka en taxi till mig så att jag kan hasa mig in i studion.)

  10. Om jag var hos doktorn och han/hon tog på sig glittriga handskar med fjäderfluff före undersökningen skulle jag nog bli lite förvånad för att inte säga fundersam.

  11. Hmm

    Dina snygga handskar kan jag väl hålla med om är just det men så hygieniska är de nog inte 🙂

  12. Hmm

    Glömde. Men det var ju skönt att du kan köra på som vanligt sedan men lite tråkigt att de inte vet hur du ska undvika att problemet består (som det gjort i flera år nu då).

  13. Blev lite förvirrad där …

    Fabbo doktorn sög ut en sorts vätska för att sen ersätta med en annan sort?

    Oljebyte? Med hur många mils intervall?

  14. Gummihandskar: latex eller vinyl med eller utan puder, men händerna luktar lika läskigt oavsett sort. Luktfria gummihandskar är lika välkommet som luktfria nylonstrumpor!

  15. Ojojoj, vad jag är bra på att ligga stilla. Tänk att jag inte har testat detta förut! Rätt som det är får jag en kaviarmacka, nu kom det ett äpple på sängen. Men … kvällsmat? HOHOOOO! Hallå!

  16. Båthuspernilla

    Äsch, amatörknäskada. 😉 Min mamma är knäopererad ungefär tjugo gånger varav fem meniskoperationer (en menisk togs i två halvor med något års mellanrum). Sen är hon ungefär den enda som varit inne för byte av ledvätska samt putsning av fnas på det lilla ledbrosk hon har kvar (oljebyte, rundsmörjning och lufttryckshöjning som hon kallar det).

    Nu har hon dessutom drabbats av benmärgsödem i vänster knä. Maratonlöparskada till gymnastikdirektören som inte kunnat springa på över fyrtio år – det är lite intressant.

    När mamma var aktiv som gympalärare sa ortopederna på Danderyds Sjukhus att “det inte XX vet om knäskador är inte värt att veta” till elever hon skickat dit med färdiga ordinationer.

    Hoppas att kvällsmaten kommit flygande nu 🙂

  17. Hos familjen Pysseliten blir det mackor till kvällsmat (för bokens skull). Vi har drällt runt i en gammal flyghangar ombyggd till köpcentrum. Eftersom det ju var 75-årskalas för Saab igår följt avel hel del flygrelaterade samtalsämnen här hemma var det ju lite roligt att åka dit, men nu är PK så matt att han bara orkar titta på hockey. Hoppas du får något smarrigt på sängen och att knäna sköter sig framöver!

  18. Avel? Absolut inte!

  19. Christer

    Fast te på sängen är väldigt blött.

  20. Pysseliten – inte tittar väl PK på Timrå-Leksand när det samtidigt finns Barcelona-Milan? (Messi har gjort nästanmål fem gånger redan.)

  21. Men, Christer, om man har knäckebrödssmulor i sängen kan de absorbera det mesta av teet.

    OT: Vuxna karlar som drar varandra i fotbollströjan, är inte det höjden av barnslighet?

  22. Christer

    Men det var snygg screen av Puyol!

  23. Usch ja, jag hejar alltid på fel lag.

  24. Färjestad tror jag spelade … Typiskt! Zlatan och jag får umgås på annat sätt. (det är faktiskt lite kul att läsa fopollsnyheterna efter att ha läst boken)

  25. Sanna

    Du kanske ska ställa upp i testgruppen?

  26. Ja, Sanna! Knäproteser! (Som också är ett omöjligt ord som bara blir “knäprotester”.)

  27. Och här att Modo-damerna tog SM-guld.

  28. […] som vore jag min farfar, men jag tror att det är så att knäsvullnaden har flyttat upp en meter. Knät är numera smalt och vackert och enligt doktorn får jag hoppa och skutta så mycket jag vill. […]

  29. […] varför mina sedan 30 år svullna, värkande knän inte var vackra som på retuscherade bilder. Kortison insprutades. Jag föll omkull på en scen i Folkets Hus i Umeå. Jag opererades i vänsterknät – trasig […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.