Hoppa till innehåll

Bibliotek vi minns

I två dagar ska jag vara moderator på Bibliotekskonferensen 2012. Det innebär att jag liksom är ett klister mellan olika föreläsare och att jag i mina randiga kalasbyxor och plommonstop ska väcka eventuella sömntutor, svara på frågor om allt mellan himmel och jord samt dessutom tre gånger per dag resa mig upp och leverera tips om hur man

  1. skriver mejl som de facto blir lästa
  2. skriver texter som är anpassade för webben
  3. anpassar sig till framtidens språkbruk
  4. bäst använder retorikens grundbultar under presentationer
  5. får tiden att räcka till.

Låt mig se nu. Tio minuter per tipspunkt har jag på mig. Men. Punkt ett tar 90 minuter, punkt två lika lång tid, punkt tre tar fem dagar eftersom man måste prata om flygande tåg och sånt så fort det handlar om framtiden och punkt fyra tar ungefär en timme. Endast punkt fem klarar jag på tio minuter, men det beror ju bara på att jag kommer att säga att folk inte ska städa så himla mycket. Tydligt är att jag dessutom har glömt en punkt … Hoppas att den handlar om basket.

Fast egentligen skulle jag vilja prata om bibliotek istället. Vi skulle kunna minnas vår barndoms biblioteksbesök, ha en omröstning om Sveriges mysigaste bibliotek, föreslå innovationer som samarbete med gym och internetcaféer och diskutera det där matsäcksförbudet som gör att mina barn inte längre kan ha biblo som mellanlandnings- och håltimmesplats. Men vänta nu! Det kan vi ju göra här i kommentatorsbåset. Förstås.

Mitt första biblioteksminne har dock inte ett dugg att göra med böcker. Jag och Broder Jakob var på Lunds Stadsbibliotek och i ett par gigantiska hörlurar som hängde från taket (tror jag) lyssnade vi på LP-skivor med Tomas Bolme som Tintin. När vi skulle gå hem såg jag att någon hade ristat in KUK på en bokhyllegavel. Jag frågade någon vad det betydde, men fick inte alls en förklaring utan en föreläsning om att man inte på några villkor får rista in ord på bokhyllor trots att bokhyllor är till för bokstäver. Synnerligen förvirrande.

Den nuvarande 20- respektive 17-åringen på biblo 1998. EN SÅN SOFFA VILL JAG KÖPA!
Den nuvarande 20- respektive 17-åringen på biblioteket i Karlskoga 1998. EN SÅN SOFFA VILL JAG KÖPA!
Share
Publicerat iBloggen

54 kommentarer

  1. Ökenråttan

    A propos inristningen på bokhyllegaveln: När vi flyttade från Vasastan (där det fanns en hel del rakt-på-sak-budskap på väggar och plank) till Östermalm, läste vi ett försiktigt litet väluppfostringshämmat P*NIS på en brandgavel.

  2. Och i högvaktens uppehållsrum på kungliga slottet i Stockholm har tydligen Carl XVI Gustaf ristat in följande obscenitet: KNULA
    Fast det kan ju vara någon annan.

    Den där soffan minns jag mycket väl. Ska genast göra mig ärende och kolla om den finns kvar – och hur deras planer ser ut.

  3. Christer

    tåg och sånt

  4. Men Krille – var inte en sån petit-maître. Det är Lotten som är polis. Och hon skrattar ju bara.

  5. Christer

    Nädå, det var bara lite korr, inget viktigt. Yrkesskada, du vet.

  6. Jag är från djuuuuupet tacksam över alla korr-upplysningar! (När jag själv skriver fel finns det inte ett skratt i närheten. Jag morrar och knyter näven och har ångest tills ändringen är gjord.)

  7. På Bibliotekskonferensen hyllar de innovationen “öppna hyllsystem”. Jag måste ha missat något: vad är det? Har vi haft stängda hyllsystem?

  8. Lotten: Du måste rätta “djuuuuupet” – finns inte i någon ordbok som jag har tillgång till. Jag hoppas att du är tacksam även i detta.

    Att utelämna ett “och” är ju helt i stil med modern språkutveckling. Det lilla, förr så väsentliga “att” försvinner ju allt mer. Och som den språkliga innovatör du är håller du nu på att avskaffa “och”.

  9. hyttfogden

    Lotten, vad är det för böcker du buntat ihop?

  10. Böckerna är kemilitteratur, till stor del på latin, från 1500–1800-talet.

    (Nej, det är det inte — det är en bokbild bara. Som inte är min. Men jag äger böcker som ser ut precis så där och som är kemilitteratur från 15–1800-talet eftersom min pappa köpte dem på auktion under en galen period på 1980-talet.)

  11. hyttfogden

    Då är det såna dära böcker där man kan lära sig hur man gör guld?

  12. När jobbade på ett par olika bibliotek under några år diskuterade vi emellanåt om vi skulle inför öppna hyllor, i alla fall lite grann. Jag trodde då (och tror fortfarande, men rätta mig gärna) att det handlade om att låta låntagarna strosa omkring och plocka böcker själva, ungefär som på ett folkbibliotek, i stället för att fylla i beställningsblanketter, som brukar kunna framkalla både ångest och irritation och som ändå alltid blir fel. Båda “mina” bibliotek var alltså forskningsbibliotek där alla böcker bevakas av bibliotekarier och utlämnas till ansvarskännande medborgare mot borgen (nästan). Fördelen är att få böcker försvinner. Nackdelen – se ovan.

    Möjligen förändrar digitala ID-märkningar på böckerna bilden. Riktigt hur har jag inte klurat ut ännu.

  13. Jag satt alldeles nyss mittemot en bibliotekarie. På hennes namnlapp stod det “Karlskoga bibliotek”. Å ja ba exploderade:

    – KARLSKOGA! Är den runda blåa soffan kvar?
    – Va? Öh. Jaaa…
    – Den är underbar!
    – Fast vi har fått medel för uppfräschning av he…
    – JAG VILL HA SOFFAN!

    (Hon ska sätta en klisterlapp på undersidan med mitt namn på. Men Skogsgurra, du får gärna åka dit och vrida om tumskruvarna.)

  14. Ska bli! Väntar bara på att Hyttis kommer hem från verkstan efter däckbyte.

  15. Mitt barndoms bibliotek var i ett runt hus högt uppe på en kulle. Högt upp under taket fanns ett sagostundsrum med blå heltäckningsmatta. Det är väl ungefär vad jag minns av det. Jag troor att det var byggt av smutsigt gult gammalt tegel.

    Sen flyttade vi och då var biblioteket som i en affärslokal ungefär. Jag tror det blev klädaffär efter att det flyttade. Där läste tant Lillan sagor och älskade alla barn. Det fanns ett källarplan där också, med en ganska stor trappa. Jag troor att barnavdelningen var längst in i den källaren, men minns inte ordentligt. Tror att jag blandar ihop med andra minnesbilder med såna där mjuka rätblock som man både kunde använda som sagostundspall och som “stenar” när man bygger borgar och som är klädda i rött och blått lite strävt tyg.

    Biblioteket flyttade skrev jag. Då hamnade barnavdelningen strax till höger om ingången, bakom lånedisken och det fanns stora äggformade “stolar” i vit resp röd hårdplast. Man kunde sitta och gunga i dem och läsa eller lyssna på musik. Då gick man till lånedisken och bad dem sätta på en LP-skiva på en av de tre spelarna och så fick man hörlurar och besked om vilket nummer det var på uttaget som hörde ihop.

    Tidningshörnan var till vänster om ingången och på planet ovanför var det vuxenavdelningen. (Och ovanför det var det personalutrymme och kanske lite lager också.)
    Det fanns ett källarutrymme rakt fram också (suterränghus) till barnverksamheten. (En av de lokalerna som jag blandar med.)

    Nuvarande hemmabibliotek är fyra våningar högt med ett fik/lunchrestaurang i bottenplanet och det är “öppen planlösning” med ett stort luftigt utrymme ända upp till våning fyra.
    Det betyder att det är ett j*kla liv på biblan under lunchrusningen och matos på det.
    Men i studierummen får man inte vare sig äta eller dricka. Vilket ställer till det för undertecknad som då måste gå iväg till annan lokal några hus bort för att äta lunch, eller göra på nåt annat sätt …

  16. Nu är etiketterna utskrivna. Så här står det:

    Denna soffa ska skickas till:
    LOTTEN BERGMAN
    Gillbergavägen 113 A
    63236 Eskilstuna
    TEL: 070 ååå5542

    Hyttis tror inte att det gäller minuter och sekunder. Så vi åker ner och klistrar i morgon. Bytte ut de tre första siffrorna i apparatnumret. Det kan bli lite för mycket busringning annars.

  17. Jag kommer fortfarande ihåg Hällby(brunns) bibliotek.
    Det låg på Ekenhillsvägen bredvid kiosken.
    Kiosken hette Ekenhillskiosken och var en
    kombinerad kiosk och blomsteraffär.

    Biblioteket låg i övre vänstra hörnet (sett uppifrån)
    i det lodräta huset och pizzerian/kiosken låg till höger om biblioteket.
    Gymnastiksalen låg i det nedre högra hörnet i det vågräta huset.
    Se karta.

    I huset bredvid fanns det en gymnastiksal.
    Kiosken lades sedermera ner och blev till en Pizzeria.
    Något/några år senare så lade de ner posten och då
    öppnade en kiosk i den lokalen.

  18. Åh, mera! Jag håller på med en kärlekskampanj för mina bibliotek, nämligen. Ska göra goodie bags till KF när de antar nästa biblioteksplan, serni. I dem ska det ligga tidningar, böcker, reklamprylar från våra mesta samarbetspartners, lite garn; alltså allt möjligt som symboliserar vår verksamhet. Och så lite siffror; den här veckan lånar vi ut så många tusen böcker/tidningar etc. Och IR-termometrar, gåstavar och elmätare.

    Jag älskar biblioteket som fenomen och är enormt lycklig över att få chefa över ett gäng.

  19. hyttfogden

    “Mitt” bibliotek fanns i Arboga på 1960-talet i den vita längan längst ner på torget alldeles vid ån. Numera är det ett stort fint kondis. För en som bott i skogen och aldrig kunde dröja sig kvar i stan efter skolan och gå på bibblan för man måste passa bussen, blev det ett himmelrike att bara ha några minuter till detta boktempel i den lilla lilla staden. Massor med rum med massor med böcker och det luktade verkligen biblioteksband och dammigt var det också Men vad gjorde det.

    Mitt “eget” bibliotek fanns häs i vår byskola där Hem och Skola lät inreda en filial till Karlskoga bibliotek. Det byggdes en stor gympasal och slöjdsal och matservering så gamla slöjsalen blev över i gamla skolan. Vi var tre stycken som turades om att låna ut böcker till folk. Först var det två kvällar i veckan, sedan började lånarna troppa av då nyhetens behag försvann och då vi fick ha öppet en kväll i veckan, därefter blev det en kväll varannan vecka som var svårt för lånarna att hålla reda på och till slut en gång i månaden. Men vi själva höll i alla fall ut i åtta år innan böckerna försvann ner till stora bibblan i stan.

    Karlskoga bibliotek har under åren hållit sig väl framme och fått flera fina pris Årets …. osv nånting. Soffan kommer jag inte alls ihåg konstigt nog.

  20. Bybibliotek! *lycklig suck*

    Lotten, jag skulle så hemskans gärna vilja ha varit på plats! Såg att det var du som var du, men det stämde liks inte.

  21. Jag kommer exakt ihåg var Puss och Kram av Hans-Eric Hellberg och Trälarna av Sven Wernström stod och av någon anledning även var bibliotekets ex av bondepraktikan gick att hitta. En period var jag på bibblan varje dag. Alla seriealbum var bannlysta!

  22. Min mormor betade metodiskt av deckarhyllan i vårt lilla bibliotek. På den tiden var det enkelt att hålla reda på vad man läst; om det stod 255 på lånekortet var boken avverkad. Minns att jag fick låna åt henne, när hon låg hemma med nybruten lårbenshals.

  23. Över till akut ärende OT; det som tinat fram av vinbärsbuskarna är kritandes vitt. Rackarns gnagare! Kan jag bara klippa ner dem och är nu en lämplig tidpunkt?

  24. Luna: akuta trädgårdsfrågor behöver jag ett bibliotek för att kunna svara på!

    Pysseliten: Jag äger Puss och Kram av Hans-Eric Hellberg och har till och med brevväxlat med honom. Det hjälps inte ett dugg: böckerna har åldrats på ett inte alls smickrande sätt. Huga, vad dåliga de är numera.

    Skogsgurra och Hyttis: om vi någon gång (jag har ju inte bråttom) lyckas med företaget att placera en rund soffa i mitt hus, ska jag skruva fast en plakett med era namn på den.

  25. Ja, jag fattade ett tappert och kapade av skräpet. Gamla buskar som förhoppningsvis mår gott av lite förnyelse. Heh, nu skulle jag kunna skämta lite plumpt, men jag låter bli.

  26. Plumphet i fråga om buskar och böskar bjussar jag på i kalasavdelningen.

  27. Vackra minnen, Cecilia N!

    Ligger nu i Orangeluvans lilla soffa i Bandhagen, och jag – som inte har somnat före tolvslaget sedan 1987 – har oförklarligt nog ett helt grustag i ögonen. Det här med bibliotek tar tydligen på krafterna.

  28. Kan man drista sig att ansa även vinbärsbuskar utan sorkgnag?

    Jag har för mig att jag i slutet av sommaren brukar banna mig att jag inte ansat “det här året heller”.

    (Fast jag skulle ju sitta och läsa skolbok ju. Får skicka ut maken. Men hans hortonomiska skicklighet är inte vida berömd, trots att han är biolog.)

  29. Förutom skolbiblioteken så var mitt andra hem bibblan i Orminge centrum. Jag minns lokalen som stor och liksom ljusgul med nålfiltmatta. Fast det kunde den väl inte ha haft.
    Jag var elva-tolv och plöjde arbetarförfattarna samt Fridegård, som väl kanske inte hör till kategorin. Man (det gällde kanske bara ungdomar) fick bara låna fyra böcker i taget, så jag gick varannan dag, tills bibliotekarien förstod att jag dels läste allt jag lånade, dels lämnade tillbaka snabbt som attan. Då fick jag obegränsad bokmängd, rekordet var 18 böcker minns jag. Tungt att släpa hem.

  30. PGW

    Åh, biblioteket i ordenshuset i Brunflo! Med tant Elsa som kunde tipsa om bra böcker. Cruella, var är du, lånade du också böcker av tant Elsa?

    För att inte tala om skolbibblan. I åttan skulle man prya hos städgänget och i nian skulle man vara vakt i elevhallen, jag fasade lite för det senare, mesig som jag var. Men så införde de möjligheten att få prya i bibblan istället! Underbart. Långa timmar utan folk alls, hann läsa hur mycket som helst.

  31. Cecilia N 29 mars 2012 kl. 22:48

    Min definition av sommaren: “Den årstid då det som blev ogjort i fjol blev ogjort igen”

  32. jag minsk ett babbliotek i vitryskland

  33. Jesper

    Fina gamla biblioteket i Ugglans park i Strängnäs, dit vi begav oss som små pysslingar då en regnperiod inträffat.

    Det var nog en bra investering av föräldrarna att tillbringa några timmar där, fylla kassar med böcker (inga begränsningar), lasta in allting i volvon (ska det verkligen vara versal där?), köra hem och dumpa allting i olika sängar i mormors sommarhus (mormor var också där)(odumpad). Regnandet gjorde inget, utan gav bara ursäkt för att få ligga inne och läsa. Och päronen fick lugn och ro.

  34. @Skogsgurra. Vi är benägna att hålla med dig.

    Det kan också ses som den där årstiden då det gjorda snabbt gör sig ogjort igen. (Aka rensa ogräs i rabatter och gräs mellan plattorna. Maken berättade nyss så belåtet att han minsann hade gjort förhållandet plattor/gräs annorlunda nu inför sommaren. Jag upplyste honom inte om att jag försöker göra det varje år men jag förlorar så fort jag rätar på ryggen.)

  35. Christer

    Biblioteket i Åtvidaberg är kanoners! Där bunkrar vi alltid upp på sommaren, så att vi har något att göra i stugan om det regnar. De brukar också ge jättebra tips när man inte riktigt vet vad man vill ha. Ett fint sortiment med DVD-filmer har de också.

  36. Hur ska den blå soffn ta sig till Lotten? Den är kanske fri “mot avhämtning”. Det blir många vändor.

    Men vilken soffa för en bloggträff!

  37. Vi får väl anlita barnbarnsmågen Tim (snart far till första barnbarnsbarnet, som Hyttis döpt till Timmeliten). Han har en smidig pick-up, och sedan ställer vi soffan här på salongen och provbloggträffas i den innan vi fraktar den till gamla cembalofabriken på Gillbergavägen.

  38. Agneta

    Inledande boktrave skulle kanske passa bra på
    detta bibliotek Klicka på bilden för rörlig panoramavisning!

  39. Agneta

    Oj – varför kom inte länken med?
    Nytt försök!

  40. Örjan

    Agneta: Oj i kubik!
    Antager att där inte är tal om “öppna hyllor”

  41. Bibliotek vi minns, var det ju: För den tidiga arbetarrörelsen var det inte så lätt att få tag i böcker. Folkbibliotek fanns inte, forskningsbiblioteken var inte öppna för allmänheten, församlingsbiblioteken hade inte de böcker som arbetarna letade efter. Privatbiblioteken hade inte heller ”allvarligare litteratur av samhällskritisk och vetenskaplig art som arbetaren har största behovet av”, och deras låneavgifter var höga. Därför bildades Stockholms Arbetarbiblioteks förbund och 1892 kunde man inviga sitt bibliotek i en lokal som var: ”eländigt kall och mörk, utan ett fönster ens, inredningen mycket bristfällig, på hyllorna knappt 400 band och kassan, absolut tom!” Hyllor fanns, för man hade tagit över en gammal brödbutik och böckerna kunde ställas upp på brödhyllorna. Det gick ju rätt bra och nu är biblioteket 120 år.

  42. Ökenråttan

    Agnetas bibliotek var verkligen imponerande, fast böckerna kom lite i skymundan, om man säjer.

  43. Luleå-Anna

    Det är ett gym i gamla stadsbiblioteket nu. Men vi har ett nytt och fint som är snällare mot bibliotekarierna som slipper bära böckerna upp och ner för massor av trappor. Gymbesökarna är säkert nöjda med trapporna. Win-win, liksom.

  44. Cecilia, ska du ansa vinbärsbuskarna får du sno dig – här var det knoppande på gång redan.

    Skogsgurra; Word! (som ungdomen lär uttrycka det) Och det härliga är att det mesta faktiskt låter sig göras nästa sommar, eller nästa.

    Vädret är förresten inte bara ett samtalsämne, det är fullständigt obegripligt.

  45. Örjan

    Lotten. Stadsbibliotekteket i Eskilstuna innan nybyggnaden. Låg i bottenvåningen av vårt teaterhus. Tidigare entre är nu samma som nu används för Lilla Scenen.
    “Gunborg Nymans gata” framför nuvarande bibliotek är Eskilstunas ära/minne av tidigare stadsbibliotikarie emiritus.

  46. Ooooooh, nu är det sådär fint igen: jag är inte här, men ni är det. (Jag har inte ens hunnit klicka på länkar, för bövelen.)

  47. Men du Örjan — då forslades böckerna inte många meter efter nybyggnadens tillblivelse? (Vägg-i-vägg.) Idag (dvs. igår) på konferensen fick jag höra om vilket helvete de har i Malmö och Göteborg, som bygger till och om samt bort och som bara packar böcker i lådor hela dagarna.

  48. […] Bibliotekskonferensen uppstod frågan om vad biblioteken bör göra sig av med när det gäller dödvikt: sådant som […]

  49. Bosse

    Min barndoms bibliotek var Malmö Stadsbibliotek, närmare bestämt filialen på Nobeltorget. Barn- och ungdomsavdelningen var på andra våningen och på första fanns en garderob där man skulle hänga sina ytterkläder. Och tro inte att man fick hänga upp dem själv, nej det skötte en garderobiär om som på den finaste restaurang. Och ve den som försökte smita upp med ytterkläderna på, han/hon blev snabbt tillbakakallad.

    När man sedan lade upp böckerna på lånedisken så hade bibliotekarierna en självpåtagen(?) uppgift att kolla om de ansåg böckerna lämpliga att låna. Och det betydde inte att de såg till att man inte fick med sig osedliga böcker vilket väl knappast ens fanns på biblioteken. Nej, själv drar jag mig till minnes en episod när jag hade lyckats hitta en bok med julsånger som jag ville låna. Problemet var bara att på ena sidan på varje uppslag fanns sångtexterna och på den andra noterna. Jag blev tillfrågad om jag spelade något instrument vilket jag ärligt svarade nej på. Och då fick jag inte låna boken eftersom det kunde vara någon presumtiv låntagare som kunde spela något och därför ansågs ha större nytta av boken än jag. Hoppas de inte håller på med sådan censur nu för tiden.

  50. Men Bosse, då var de väl tvungna att hänvisa dig till en bok med bara sångtexterna då, eller?

    Och hur skulle du kunna ha pejl på hur melodierna låter att sjunga om du inte fick noter till?
    Knasigt …

  51. En trappa upp låg avdelningen med barnböcker. Man fick eget lånekort när man kunde skriva sitt namn själv. Högst sju böcker åt gången fick man låna.

    Det fanns ett Sagorum. Väggarna hade svart bakgrund och så var det färgglada sagomotiv (?) målade på dem. Vi satt på kuddar på golvet och lyssnade på sagorna. Jag tror det var klockan halv två.

    Jag vet precis på vilken hylla Narnia stod. Och jag lånade Den hemliga trädgården, om och om igen. Pams paradis lånade jag också många gånger.

    På bottenvåningen fanns vuxenavdelningen. Där fick man inte vara när man var barn. Det fanns ett tidningsrum och där fanns också hörlurarna. Den enda skiva värd att lyssna på var en Beatlesskiva.

    Innan jag gick iväg till biblioteket fick jag gå ut med soporna. För mamma visste att när jag kom hem därifrån satte jag mig vid köksbordet med händerna över öronen och var förlorad för den värld där soppåsar fanns.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.