Hoppa till innehåll

Är vi bara ouppfostrade?

Häng med nu här på en länk- och resonerings- samt citatresa! Det handlar om saker vi säger eller inte säger men borde ha sagt.

Ulrika Good skrev häromdagen om när man gärna ställer upp och hjälper till, men i förväg faktiskt vill veta vad det gäller (min tolkning):

”Men finns det något begrepp för att medvetet trivialisera eller bagatellisera något för att få en tjänst att låta mindre ansträngande? Jag pratar om när någon frågar Kan du svänga förbi och hämta mig? när man i själva verket måste köra en omväg på två mil till andra änden av stan, eller Du kan väl slänga ner några flaskor vin till mig när du ändå är på Systemet? vilket innebär att du får leta druvsorter, lägga ut hundratals kronor och får chimpansarmar på kuppen.”

Detta känner jag så väl igen. Och måste tillägga att det i de flesta fallen handlar om att man (=jag) gör skillnad på vem man (=jag, att det ska vara så svårt att skriva!) ska hjälpa. För så är det ju: en del människor är fantastiska på att be om tjänster. Men inte att återgälda dem.

Vi går tillbaka till Ulrika, som undrar hur man ska svara på sådana här frågor:

– Vad gör du nästa helg?
– Vilken väg tar du hem från jobbet idag?
– Hur ser nästa vecka ut för dig ?

Share
Publicerat iBloggen

29 kommentarer

  1. Det kanske inte är brist på fostran bara. Jag tänker att vi kanske är så upptagna av oss själva att vi har svårt att våga titta på den andra och försöka läsa in. Dålig social träning helt enkelt. Jag tror att alla dina svarsalternativ kan vara ok beroende på vem som frågar och vem som svarar och sammanhanget. Flyttstäd och Maldiverna skulle med rätt leende och i rätt sammanhang kunna vara rätt charmigt. Framför allt tror jag att det vore bra om vi helt enkelt oftare tordes be om den hjälp vi vill ha, rakt ut och då också vara beredda på att den jag ber kan säga nej och att vi kan ta ett nej utan surande. Fast lätt är det inte.

  2. Nja. Det jag menar handlar inte om uppfostran, utan att helt enkelt inte tänka.
    Det är inte artighetssituationer ja refererar till, utan samtal med nära och kära som känner en.

    Det handlar i såna fall snarare om att vi fostras till att säga precis de sakerna som jag och Julia refererar till. Vi fostras att säga "nej du är inte tjock" och "det finns nån för alla". Istället för att tänka efter och säga något vettigt, istället för att fråga oss varför en person säger "jag är tjock", har vi lärt oss att rapa upp frasen "nej det är du inte."

    Så tvärtom alltså. Det handlar om att vara väluppfostrad. 🙂

  3. Bravo, PK, men dagens pris — i mycket hård konkurrens med dig förstås — måste ju gå till Julia här ovan. Äggmacka är alltid rätt svar när det inte är Dan Brown.

  4. Nu tror jag att vi antingen måste omdefiniera "uppfostran" och "väluppfostrad" eller införa ordet "feluppfostrad" för att ta oss vidare.

    Eller så koncentrerar vi oss helt enkelt på äggmackan.

  5. Ökenråttan

    Hur det än blev så kom jag alltid med i festkommittén på mitt jobb. Då var det EN brutta (detta ord använder jag i synnerligen pejorativ betydelse) som när festerna var över, och festkommittén och snälla frivilliga gnodde som bävrar med efterarbetet, hade talangen att bara stå där med en handduk i handen och se ut om om hon gjorde nytta. Vilken talang. Hur gör dom?

    Oj då vad wv kom nära hennes namn … Vilket sammanträffande.

  6. Ökenråttan

    På frågan "Vad gör du nästa helg?" duger bara ett oroligt "Hur så…?" som svar. Annars kan man ramla dit på att flytta folks soffor eller vakta deras barn eller gamla mammor eller hamla deras lindalléer eller what not.

  7. Äggmacka är alltid en vinnare.

    Är det mellis snart?

    Går och hämtar lite kaffe tror jag.

    Dan Brown känns lite tjatigt, ute liksom.

    Har jag hämtat kaffet nu?

    Pinter, pint, ale , sugen, länge sedan.

    Visst är Cockies n' Beans helt underbara?

    Facebook känns lite tråkigt.

    Går nu och hämtar kaffet.

  8. Ökenråttan

    Och det där om eventuellt utstående tänder: Snälla du, du kan väl inte mena att du tror att detta är ett framträdande (PUN INTENDED) DRAG I DIN APPARITION. – Sabla versalterror. – Du kanske har dom som din komplexgrej. Sluta nu med det.

    Visst har jag berättat om mina komplex? Jo, det tror jag. Jag hade komplex för allting och en gång när jag och en kompis på jobbet ältade våra komplex sa jag: "Det enda jag inte har haft komplex för är mina öron". Hon tittade eftertänksamt på mej och sa "Inte?".

    Så då fick jag komplex för dom också.

  9. Ökenråttan

    Cocktailpartysnack är enkelt, om man har lust. MAN HOPPAR FRAM TILL VEM SOM HELST OCH FRÅGAR NÅT. – Versalterror igen. – Kanske inte "Tycker du att du är för tjock?" men annars – vaD SOM HELST. "Har du varit på några tidigare årsmöten? Hur länge har du varit medlem? Vem känner du- bruden eller brudgummen? Vilket språk översätter då på? Var har du köpt dom där snygga skorna? Är det här din man eller är det OK om jag stöter på honom?" FRÅGA – folk älskar att prata själva.
    Jag vet inte hur många middagsbjudningar vi har varit på där Lille Makens bordsdam kommit störtande mot mej efteråt och ropat "God vilken trevlig man du har." Visserligen är han lång och mörk (f.d.) och snygg, men … När jag frågat honom vad han gjort för att framstå så trevlig svarar han alltid: "Jag frågade saker, så att hon fick berätta. Dom gillar det."

  10. Jag är en starkt komplexdrabbad person och mitt sätt att hantera det är att aldrig någonsin beröra något av det. Skulle jag råka nämna någon kroppslig defekt är jag säker på att detta ingraveras i den andres hjärna så att att det blir det enda man ser.

    Jag har upptäckt att det är de värdeladdade sakerna man minns om en person. Om man träffar någon som berättar/är med om något chockerande så blir personen förknippad med just detta för lång tid framöver.

    Ett komplex eller en "hang-up" behöver i sig inte vara chockerande men alla vet att något så känsligt ska man tassa på tå runt.

    – Menar du hon som saknar ögonbryn?
    – Nej hon som fick missfall i vecka 20!

    Så man förknippar ofta en person med något som man föreställer sig är tabu att prata med denne om. Rätt problematiskt! "Jag ska inte tänka på en rosa elefant, jag får inte tänka på en rosa elefant."

  11. Jag kan tänka att när det gäller det där med att någon nämner tex sina fula tänder, eller sin stora näsa, så går man direkt till sig själv och tänker på tex sina fula fötter och så tänker man att den där näsan är ju ingenting mot mina fula fötter och det borde ju den personen få veta och så är man kanske lite så, att man tänker att om ha/hon tänker om sin näsa, som jag om mina fötter, så tycker den att det är lite jobbigt och då kan det ju vara bra om jag slätar över, för den är ju som sagt ingenting alls, bara en del av den personen.

    Så jag tror helt enkelt att vi får börja med att tycka om oss själva lite bättre, så kanske vi kan bemöta andra på ett vettigare sätt.

    Vad gäller inledningsfraserna, så känner jag mig så träffad att jag inte kan analysera alls, utan bara ställa mig i skamvrån och försöka tänka ut ett nytt sätt att närma mig eventuella förfrågningar om barnvaktande (vilket jag iofs nästan aldrig gör, för att jag tycker att det är så otroligt jobbigt att fråga och tar för givet att de egentligen inte vill, men ibland måste vi ju).

  12. Atighetsredskap låter som en bra sak.
    Då kan man ta det på kommando, som Pippi, med hjälp av redskapen.

    Nu talar jag inte så mycket i egen sak, även om jag kan överraskas av blyghet till min förvåning, men det finns andra i min närvaro som jag skulle behöva bibringa artighetsredskap.

  13. Till skillnad från tidigare inlägg tänkte jag ta upp den röda tråden – dvs det här med att vara väluppfostrad.
    Som ju var en SJÄLVklarhet förr inom "borgerligheten"=dess avundade diskreta charm – men begynnande på 60-talet under inflytande av marxism och postmodernism blev suspekt.

    Jag har två referenser:
    1. från 1960
    Vår vördade lärare i barnmedicin professor Siwe höll fantastiska föreläsningar, stora delar av vilka jag fortfarande kan utantill.
    Nu visar det sig att jag skrivit om detta på en kommentar till Lottens blogg tidigare:
    Sedan finns det en annan synpunkt som jag fått från en annan mentor: professor Sture Siwe.
    Han sa´under en av sina föreläsningar på 50-talet:

    Barn skall ha en bra miljö.
    Väluppfostrade barn blir omtyckta av sin omgivning.
    Alltså skall barn vara väluppfostrade…

    2. När den s.k. SIAreformen för skolan diskuterades 1971 var jag klassombud. Jag läste inför ett klassmöte in Peter Paul Heinemanns bok Mobbning:

    Mitt under brinnande 68-revolt slog han där ett slag för hövlighet – att det är ett SKYDD bl.a. mot mobbing (som vi säger nu)
    Jag minns i hans historiska översikt en passus:
    På den tiden våra förfäder strövade omkring i små familjegrupper i urskogen behövdes – liksom hos t.ex. hundar – ett sätt att bete sig för att inte två stenåldersmän som av en slump stötte på varandra omedelbart skulle slå ihjäl varandra.
    Rousseaus omhuldade idé att människan av naturen är god, att det är civilisationen som förstör har fört mycket ont med sig.

  14. Vilken tur att vi övade lite handskakning på varandra häromdagen då, Lotten! (Jag förvånade mig själv därvidlag, men ta åt er positivt, det kändes så professionellt. Alltså.)

    Suvis man har så rätt: Man frågar folk saker så de får prata om sig själva och sitt, till exempel om sitt liv som frankeringsmaskingsavläsare. Klar humörhöjare! Många dras ju med något slags oklar känsla av att ingen är intresserad av att höra just dem lägga ut texten.

  15. Elefanter, äggmackor, jag är helt väck men skrattade högt för mig själv när jag läste dagens inlägg. Tack för det!

    Liten avhandling om stora dygder heter en bok av André Comte-Sponville, hans grundantagande bygger på den blygas stenåldersteori; vi behöver den reflexmässiga artigheten för att överhuvudtaget komma så nära varandra att vi kan utveckla andra dygder. Eller låta bli att slå ihjäl varandra.

    Fast ibland slår det ju fel, förstås. Som när man måste anta att andra vill gå ned i vikt eller "ha" någon. Ibland droppar jag i förbifarten att jag gärna skulle ha ett ligg, det brukar kunna skaka upp fjädrarna på omgivningen.

    Handskakning funkar inte i alla lägen – vsb av diskussionen om man får vägra att ta i hand med kvinnor. Vilket är ett helt annat spår, men det känns som en rätt rejäl sågning när man sträcker ut kardan och möts av intensiv huvudskakning.

    Rörig kommentar, jag bjuder på det! Jag är helt täppt i huvudet av förkyld flygning i helgen.

  16. … med smör- och vitlöksstekt färsk spenat. Gott!

    Och så hade jag en så bra kommentar till gårdagens inlägg som tyvärr försvann när webbläsaren hängde sig. Tänk om jag kunde komma ihåg den!

  17. Dieva — till yttermera visso är det så att jag håller på att gå över till WordPress (pysselpyssel), och att vandra över med detta schabrak till bloggskrälle är inte det lättaste. Kommentarer kommer kanske att försvinna inte bara vips ur hjärnor och pga. datorhängningar utan för att schabrakflytt äger rum.

  18. Oooj! Ett stort jobb. Vi håller tummerna för att det går bra.

    Fast WordPress är ett mycket bättre bloggverktyg är Blogger. Jag fick lov att blogga i tjänsten före jul och då var det Blogger som gällde – höll på att driva mig till vansinne.

  19. Nu blev jag nyfiken på det här med WordPress som jag också har funderat på att byta till. Vilka fördelar? Eventuella nackdelar?

  20. Aha Lotten, då har du kommit mycket längre än mej. Jag funderade en stund på att gå över till WordPress men det verkade så krångligt att byta att det föreföll vara enklare att stanna hos blogger och tappa bloggsugen istället.

  21. Och jag är så ouppfostrad att jag inte har tackat för det fina omnämnandet. Dubbeltack, dessutom. Men jag är för trött och för ofokuserad för att kunna tillföra något substantiellt till debatten.

  22. Men du ser, Ulrika, att inte heller jag inte är särskilt debatterande idag. (Fan ska vara egenföretagare.) Och snöar hellre in på den där äggmackan.

    Hm. Hungrig.

    (Att skriva "hm" i bloggkommentarerna är det nya svarta.)

  23. Zkop — jag återkommer med en recension när det gäller WP kontra andra verktyg. Kanske blir morgondagen en intebloggardag för att flytten ska gå smidigare.

  24. Ökenråttan

    Cruella: Det var verkligen inte Suvis man utan MIN som lät folk prata om sina frankeringsmaskinsavläsningsjobb. Så det så!

    Seinfeld har ett inlägg om hur folk gör när de ber om en tjänst, mera direkt: Är det nåt verkligt fräckt dom tänker be om – av typen flyttstäda min våning medan jag själv reser till Maldiverna -då viskar folk. För att liksom mildra det hela. Så se upp när nån kommer och vrider sej som en mask och viskar. Säj nej direkt!

  25. ab

    Hjälp, våra värdefulla kommentarer 28-31 är väck!

    Och nu måste man lämna e-mailadress också! Är vi inte i Kansas längre?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.