Hoppa till innehåll

Etikett: hyfs

Jag är på krigsstigen!

Jag mejlade nyss detta till Magdalena Ribbing, som är bra på att uppfostra vuxna människor:

”Hej!

Jag skulle behöva en ribbingsk åthutning i form av en tidningsartikel att sätta upp i den lokala affären eller dela ut i brevlådorna i hela grannskapet eftersom mina åsikter inte väger lika tungt som dina.

Igår – när det var rena rama julivädret ända till midnatt – kördes motorgräsklippare till halv tio på kvällen. Och i morse kl 07 var det dags igen i en annan trädgård. Helst skulle jag förstås vilja att ALLA klippte gräset med sina förbaskade brumbrum-maskiner endast kl 10 på tisdagar, men det går ju inte.

Jag ställer alltså ingen fråga, utan vill att folk som läser dig får sig en tankeställare. De river sönder sommarstiltjen … de knuffar omkull mina vinglas … de tänker sig inte för … och det är inte en generationsfråga. Ung som gammal kör de utan att tänka sig för. Däremot verkar det vara en intressant – mycket stor – övervikt vad gäller könsfördelningen.”

Man kan ju inte lagstifta om sådant här; det handlar ju bara om vanligt folkvett. (Och eftersom jag pga. motorgräsklipparna inte kunde sitta ute på verandan och dricka vin igår, är jag full av vett.)

Fyll kommentatorsbåset med åsikter och tips, kaloriförbrukningssiffror och muskelträningstabeller och förklara hur vi kan göra detta med handjagare till en folkrörelse! (Ni som är motorgräsklipparmissbrukare kan få erkänna det också. Vi lovar att vara snälla mot er … trots allt.)

__________
Uppdatering
Magdalena Ribbing verkar ha etikettjour hela nätterna, för jag fick oerhört snabbt svar från henne. Däremot fick jag formulera mitt problem i en korrekt fråga först:

”Jag är vän av ordning och väluppfostran och försöker inordna mig i både skrivna och oskrivna regelverk. Men nu undrar jag vad som är av god sed när det gäller motorgräsklippare, slipmaskiner, motorsågar och Per Gesslemusik i ett helt normalt villaområde i Sverige.”

Svar:
”Allt mänskligt umgänge, inte minst det som innebär viss ofrivillighet såsom med grannar, kräver hänsyn. Därmed menas både att ta och att visa denna hänsyn. I begreppet hänsyn finns också tolerans. Du skulle inte ha ställt frågan om du inte var, är förmodligen, störd av hänsynslösa grannar. Du har rätt att kräva viss hänsyn av dina grannar, och de har rätt att förvänta sig att du visar dem viss tolerans.

Alltså: motorgräsklippare, slipmaskiner osv enligt din uppräkning, liksom grillande och annat ljud- och luftburet störande, ska ske med stor hänsyn till omgivningen. Likaså ska omgivningen ha tålamod med andra som kan behöva köra sin gräsklippare-motorsåg-korvgrill eller öva körsång på tomten då och då.

Någon absolut tystnad kan man inte förvänta sig. Men man kan utgå från att andra inte medvetet stör, i alla fall inte i intill outhärdlighet. Därför kan man grannledes komma överens om när det är rimligt att buller och osande kan spridas. Som granne är man en del i en gemenskap oavsett om man har valt den eller bara råkat hamna i den. Gör upp med dina bullrande grannar om att gräsklippningen, motorsågandet med mera inte får utövas mellan kl 16 och 20, exempelvis, eftersom det kan vara vettig sällskapstid utomhus för flertalet grannar. Skriv ett likalydande älskvärt meddelande till alla i grannskapet, eller ta upp ärendet på exempelvis vägsamfällighetens nästa möte. Det gäller att skaffa majoritet för beslutet, helst total enighet.

Men du kan också gå den enkla vägen, med de risker detta innebär, att ta direkt kontakt med störarna, och säga som det är: ”vi har svårt att klara ert motorgräsklippande-sågande-musikutövande hela dygnet, kan vi enas om att ha tiden mellan kl 16 och 20 som fredad?”

Alla förstår inte att deras motorgräsklippare och musikmaskin inte upphör att låta vid tomtgränsen. Det måste du visa tolerans för och vänligt förklara detta akustiska fenomen.

Magdalena Ribbing

Jag gillar särskilt slutklämmen: att jag när jag ber om tolerans ska visa tolerans.

Share
40 kommentarer

Är vi bara ouppfostrade?

Häng med nu här på en länk- och resonerings- samt citatresa! Det handlar om saker vi säger eller inte säger men borde ha sagt.

Ulrika Good skrev häromdagen om när man gärna ställer upp och hjälper till, men i förväg faktiskt vill veta vad det gäller (min tolkning):

”Men finns det något begrepp för att medvetet trivialisera eller bagatellisera något för att få en tjänst att låta mindre ansträngande? Jag pratar om när någon frågar Kan du svänga förbi och hämta mig? när man i själva verket måste köra en omväg på två mil till andra änden av stan, eller Du kan väl slänga ner några flaskor vin till mig när du ändå är på Systemet? vilket innebär att du får leta druvsorter, lägga ut hundratals kronor och får chimpansarmar på kuppen.”

Detta känner jag så väl igen. Och måste tillägga att det i de flesta fallen handlar om att man (=jag) gör skillnad på vem man (=jag, att det ska vara så svårt att skriva!) ska hjälpa. För så är det ju: en del människor är fantastiska på att be om tjänster. Men inte att återgälda dem.

Vi går tillbaka till Ulrika, som undrar hur man ska svara på sådana här frågor:

– Vad gör du nästa helg?
– Vilken väg tar du hem från jobbet idag?
– Hur ser nästa vecka ut för dig ?

Share
29 kommentarer