Sexåringen sitter i detta nu bredvid mig och kan inte sluta prata fastän det är landskamp på tv.
– När jag får träffa Zlatan ska jag fråga hur man gör mål.
– Mhm.
– Är Sverige bättre än Sportugal?
– Mmm.
– Heter han där Safari?
– Mmmm.
– Var är Firefox?
Jag vill vråla tyyyyyst, men biter mig i tungan och tänker att jag kan ju i alla fall blogga om det.
Uppdatering
Ok, jag lyfter (gärna och på uppmaning) upp ett replikskifte ur kommentatorsbåsets mörker:
– Är Sverige bättre, mamma? Mamma?
– Mmmm.
– Vem vinner?
– Vet inte.
– Vet du inte?
– Näeee …
– Jag vet ju.
– Jaså?
– Sverige är ju bättre. Då vinner Sverige.
– Jamen det vet vi ju inte ännu.
– Men mamma, du sa att Sverige är bättre. Och då vinner Sverige.
– Ok, då vinner Sverige.
– Men då behöver vi inte titta. Jag går och bajsar.
(Sedan ”vann” vi med 0-0.)
Kroppsspråk 1 och kroppsspråk 2.
Uppdatering 2
Expressen tar för tusan hakar sämre bilder av tv:n än jag!
Kolla på fler bedrövliga bilder här.
Är Sverige bättre än Portugal?
Så här låter fortsättningen i detta nu.
– Är Sverge bättre, mamma? Mamma?
– Mmmm.
– Vem vinner?
– Vet inte.
– Vet du inte?
– Näeee …
– Jag vet ju.
– Jaså?
– Sverige är ju bättre. Då vinner Sverige.
– Jamen det vet vi ju inte ännu.
– Men mamma, du sa att Sverige är bättre. Och då vinner Sverige.
– Ok, då vinner Sverige.
– Men då behöver vi inte titta. Jag går och bajsar.
Åh, vad han passar i vår familj. Min lillflicka kanske är en bortbyting ändå och hon är ju nästan lika gammal som din minsting. Vill du byta? Eller bytlåna?
Ja! Låten barnen komma till mig.
(Men jag vill inte byta bort någon.)
Åhå. Kommentator som har tänkt till:
– Jag vet att inget av lagen vill förlora.
Tänk på alla som inte läser kommentarna, Lotten! Då får dom ju inte läsa dialogen om varför Sverige vinner! 🙂
En till tänkande tv-kommentator:
– Noll-noll på Råsunda. Ingen förlorar och ingen vinner.
Det låter synnerligen logiskt. Om Sverige är bäst, då vinner Sverige, fast å andra sidan tar ju det bort hela nöjet i att titta på någon match.