Hoppa till innehåll

Dag: 27 oktober, 2008

När mina röster tar över

Den här inre dialogen som jag hela tiden för med mig själv och utvalda objekt måste vara det närmaste meditation jag kan komma. (Riktig meditation har jag testat, men jag var okoncentrerad och sämst i klassen.) Jag vet inte hur många gånger jag har gjort succé hos David Letterman, blivit intervjuad av Hyland, skällt ut elaka busschaufförer och betygat Johnny Depp min kärlek. I fantasin.

Idag är jag arg på en basketdomare. Jag har skällt ut honom i huvudet säkert 20 gånger nu.

(Basketparentes som de icke invigda kommer att ha svårt att förstå:
Man har åtta sekunder på sig att ta sig över halva planen. Om 24-sekundersklockan visar 16, har åtta sekunder gått. Om den visar 14, har tio sekunder gått. Om man har spelat så bra försvar att anfallarna på tolv sekunder inte har kommit över halva planen, visar den 12. Om domaren då säger att ”den inte gäller just nu” har man rätt att bli irriterad, eller hur?)

Men så har jag femton andra dialoger igång – den 23 december ska jag nämligen vara programledare och producent för en rimstuga i radio. Jag får bjuda in vem jag vill och bestämma allt själv och har därför i huvudet lyckats engagera massa berömdheter, kändisar, lustigkurrar och tokrimmare. Till och med Tage Danielsson tackade med förtjusning ja.

Nyss kände jag att jag faktiskt höll på att bli galen, tokig och vansinnig i huvudet. Mitt i redigerandet av försäkringstexter, funderingar på mammografin som ska utföras kl 13 och alla dessa dialoger bestämde jag mig för att cykla till elljusslingan (som inte lyser på dagen, så det är ju ett dumt namn på den just nu) och springa två varv för att rensa tankarna. På med springekläderna, hopp upp på cykeln och iväg!

En liten stund senare – mitt i en inneihuvudetdialog med Jocke Berg (som underligt nog tvekade inför uppdraget) – upptäckte jag att det var ovanligt tungt att cykla. Jag tog i för kung och fosterland (kanske Carl Philip vill vara med förresten?) så det knakade i knän och ekrar, flåsade tungt, funderade över plötsligt uppdykande uppförsbackar … och tvärnitade. Och såg mig om.

Jag hade då cyklat nästan ett helt varv på trekilometersslingan.

Share
31 kommentarer