Hoppa till innehåll

Mitt välordnade liv

När jag sent igår kväll lade mig under täcket, på rygg i sängen med huvudet på kudden och datorn på magen, läste jag att min besvärliga dag hade många kompisar. Och det känns ju faktiskt mycket bättre då!

Efter lunch hade jag tre timmar på mig att

  • fixa ny gasklump till grillen
  • köpa ny patron till vattenpyschmaskinen
  • lämna tillbaka en Ulvenstambok på biblo
  • hämta en lagad symaskin
  • handla toapapper och tvättmedel
  • köpa rhododendronjord och täckbark
  • slänga återvinning
  • köpa speciella torkdukar för datorskärmar.

Inte så farligt, väl? En komplicerande faktor i sammanhanget var att jag visste att det inte fanns miljoners miljarder på lönekontot, men att det nog skulle räcka. När jag skulle åka, kom jag på att min djefla man inte var hemma och att lördagsloppisen skulle komma och hämta några möbler som vi hade ställt fram i vardagsrummet. Så jag väntade. Och väntade. (=Läste Stieg Larsson.)

När lördagsloppisen kom, ratade de en fåtölj, en stol, en pall samt en tv och pekade sedan skrockande på en 50-talsmöbel som fortfarande hade lördagsloppisens prislapp väl synlig. Och tog den med sig. Möbeln alltså.

And off I went, på väg mot ett ordnat liv med välfyllda gasbehållare och papperslager. Så här bra gick det:

Efter två minuter upptäckte jag att bensinen var tokslut och svängde in på Norsk Hydro som alltid har gett mig bensin med hjälp av Ica-kortet. Så icke denna gång. Vanliga betalkortet åkte fram. Slurrrp, 500 kr väck.

Nästa instans var en bemannad mack med gasolbehållare. Mannen bakom disken bleknade och stammade när han såg att jag hade kört omkring med en inte helt tömd gasolbubbla i baksätet … utan lock. Tydligen hade jag kunnat sprängas i luften hur lätt som helst. Inte ”Die Hard” utan snarare Die Easy. Jag tvingades köpa ett nytt lock för 100 kr och fick bannor hela vägen ut till bilen.

Affären med kolsyrepatroner var smockfull och personalen oresonlig. Jag ville på mitt allra trevligaste sätt bara ha en förklaring till de A4-stora kvittona, men de sa bara att ”alla kunder älskar våra kvitton”.

På biblo visade det sig att Ulvenstam kostade mig 147 kr i böter trots att jag ju hade försökt att låna om boken via nätet. (Jag hade gjort fel, ja.)

Symaskinsaffären hade lunchstängt, så där sparade jag 700 kr.

Papper och jord kunde jag fixa i en och samma affär, men fy i pyton vilken tung vagn jag försökte att inte köra in i folk, hyllor och konservburkspyramider. I kassan visade det sig att det inte fanns pengar på kontot längre, så jag fick hysta fram företagskortet och det får man inte utan att betala straffavgift, skämböter och en skriven ursäkt i sju exemplar till revisorer och skattekontorister. (Jfr Toblerone- & blöjsyndromet.)

De tydligen mycket effektiva torkdukarna till datorskärmar var slut.

Återvinningen glömde jag bort, så allt ligger fortfarande och jäser i bakluckan. Med, oj, några säckar rhododendron och täckbark.

Som belöning för att ni har läst ända hit, kommer här en bild på vårt vardagsrum i detta nu. Snacka om vardag. Snacka om att blotta sitt innersta. Förstora bilden genom att klicka och njut sedan av era egna, välordnade, designade, feng shuiade och minimalistiskt vackra hem.

Tre soffor. Byggkuddar från VBK:s sons dagis. En stege. Staplade stolar sedan festen i lördags. Tre skrivbord och två soffbord. Klippdockeklipp. Blommig plastmatta. Två fåtöljer. (Det var den bruna vi ville ge bort, den gröna ägdes av min morfar som föddes 1878.)

Share
Publicerat iBloggen

32 kommentarer

  1. Så tycker min mamma att jag har övermöblerat i mitt vardagsrum! Jag tycker det känns så skönt att inte vara ensam i världen om att ha allt i en enda röra. Tack säger jag bara!!!

  2. Åh, varsågod, snälla Theres.

    Jag måste bara för att ni ska förstå hur illa det faktiskt är, tala om att bilden inte är arrangerad eller datormanipulerad eller ens ett montage.

  3. ab

    Äsch, den där puttelilla stegen och blommorna på plastammatn kan man ju inte ens SE om man inte förstorar!

    Tycker det ser helt normalt ut, jag.

    På min gröna fåtölj ligger et teddyfoder till en slängd kappa, på den (dammiga) mattan ligger halvt sönderrivna pappersservetter (katten), bredvid ena bokhyllan står en TRASIG gammal trästege från f d huset samt solunderlag. Köksskåpen toppas av mitt pocketboklager och mellan hallöppningen och köksdörren finns ett stort bord enbart avsett för olika röriga högar!

  4. ab

    Plastammatn..?

  5. Ica

    Varför har ni byggkuddar i vardagsrummet? Jag kan hjälpa er att bli av med lite möbler åtminstone till nästa lördag. Sedan får ni tillbaka dem.

  6. Plastammatn är den dysacceptiska formen av “plastmattan”, har jag för mig.

    (Här går jag och gnuggar händerna. Kommentatorsbåset kan vara ett ställe att idag stjälpa av sig sitt stök. Bara man har gjort stöket officiellt, finns det inte. Man är förlåten. Botgjord. Ursäktad.)


    OBS! Botgjord är en sak, bortgjord en helt annan — som inte alls platsar i detta sammanhang.

  7. Jag blir rätt avis på den stora bokhyllan. En sån vill jag ha, för vi har böcker lite här och var. Men den vill du väl inte bli av med, kantro? Annars kan du få en motorgräsklippare i utbyte. Eller ett gymkort.

  8. Stellan, den där bokhyllan fick vi gjord på plats av en millimeternoggrann snickare och (håll i dig) den kostade inte en miljard. Vi ska ju bo här tills vi dör, men då kan du få den.

    Gymkort, yes please.

    Ica: De där byggkuddarna är hemskt roliga och hör kanske mer hemma i ett barnrum, men nu hamnade de här och vill inte lämna lokalen.

  9. Åååh! I det där rummet skulle man ju faktiskt kunna hitta någonstans att sitta. Jag brukar ha lite problem med det här i mitt eget hem, trots att vi bara är två personer och en katt som delar vardagsrum. Men när det ligger en man utsträckt i soffan och en katt på fotpallen och det sedan inte finns fler sittvänliga möbler får man helt enkelt välja ett eget rum att vara i. Ändå har vi det inte det minsta minimalistiskt och glesmöblerat. Vi har bara väldigt många dörröppningar och högtalare.

  10. Åh så där ser mitt vardagsrum ut ibland. Och jag bor själv.
    Iventeringen är som följer. I soffan hittar man tre staplade dagböcker. En tomkartong för ny kamera med en massa bruksanvisningar. Den nya kameran i samsonite hårdpackväska. Filofax-almanackan. En hoodie-tröja.
    På soffbord: en förpackning tårtljus som jag ska stoppa undan, en förpackning strössel (samma som för tårtljusen), en jävla massa utspridda fjärrkontroller. En ask färdiga papperstranor (jag viker istället för att bita på naglarna). Måste hitta en annan låga att hälla ner dom i.
    Under soffan ligger en laptop och skräpar, den ska säljas.

    Böcker ligger i högar på golvet och skräpar. Böcker ligger också i en fåtölj. En stor hög dvd-film på golvet vid dvd. En stor dammsugare står framme. Det finns mer att förtälja men nu inser jag att det faktiskt är AKUT att städa så jag avhåller mig.

    Och så står det två nyinskaffade förvaringslådor framme som ska hjälpa mig att skapa ordning. Verkar inte ha hjälpt såhär långt eller hur?!?

  11. cruella

    Lotten! Jag är helt filosofisk i min inställning till företagskort – det är MINA ihopsletna pengar och det är ju bara att sätta upp summan som eget uttag = skattmasen får sitt. Gäller andra lagar i E-tuna?

    yfexizr – det låter som en medicin jag antagligen skulle må bra av *sniff*

  12. Och?
    Ni har fler barn än vi är i familjen. Klart ni har många fler sittplatser i ert vardagsrum.

    Ni har yngre barn än vi, därför har ni mer byggkuddar i vardagsrummet.
    Istället har vi en hund som vill bädda lite mjukt så han har en utsliten bäddmadrass på golvet så han låter de vanliga mattorna ligga platt. Nån sån ser jag inte hos er.

    Vi har de flesta av våra böcker i ett annat rum än vardagsrummet, men vi har drygt 30 krukväxter i vardagsrummet, inte nödvändigtvis på fönsterbrädorna.
    Dessutom videoband som av någon anledning hittar ut på soffbordet men inte in i hyllan igen.
    Och så har ni snyggare tapeter. Antagligen dessutom utan gamla fuktfläckar.

    Vann jag nån hammock nu igen?

  13. I like your plastmatta. I mean, love. Den är ju snygg! Eller har jag ingen smak? Att döma av vad ni andra säger, så ska den ju betraktas som ful. Men jag står för det. Den är snygg.
    Vi, däremot, har fula plastmattor. 80-talsstuk med låtsasbrädgolv. DET är fult!

  14. Det var en vacker färg på stegen. Precis den färgen hade jag på min älskade lekbänk när jag var liten.
    Den bänken var allt i min fantasi, säkert som 200-talets byggkuddar (som jag verkligen undrar varför de finns hos dig).

  15. Petra

    Jag ser minst…två….tre…fyra grejjer jag vill ha!

    – Spegeln med hyllan på dörren, superfin!
    – Den bruna fåtöljen om den är hel och inte behöver kläs om? Skinn?
    – De jättesnygga röda karmstolarna!
    – Det superfina skrivbordet med hyllan för böcker.

    Ni har det superflott hemma! 🙂

  16. Jag håller med Cruella, och min revisor har aldrig bråkat om att det slunkit med någon privat utgift. Däremot är det förstås självklart att det blir en form av löneuttag och därför ska beskattas.
    (Som höres så är jag själv utbildad revisor. Nästan, det fattas en tentamen…)
    Och om du ska hålla på bokhyllan tills du dör, så blir det ingen affär. Tji gymkort. Förresten har jag precis varit och tränat och endorfinerna i min kropp säger mig att aldrig nånsin släppa det där kortet. Som mitt företag betalat, förstås. Skattefri förmån.

  17. Jag har bett min djefla diktator till man komma in här och ta Cruella och Stellan i näsan och hota med ehum, öh, nåt.

    Visst inte får man köpa jord på Coop på företagskortet utan att få bannor av … va? Vad säger du? Inte? Men varför … Va? VABAHA?

    Nu ligger han risigt till, den djefla lögnaren.

  18. Vad jag skulle vilja veta är var du var när du tog kortet – uppflugen i lampan eller kanske högst upp i en bokhylla?? Det ser lite farligt ut att ta kort från den höjden. Tänk om du hade trillat igen, nu när du har lånat ut dina kryckor!

    (ygfewew – nej jag har har ingen feber)

  19. cruella

    Men Lotten, visst är det jättebra att skattekostymerna är snällare än man tror?! Mera jord, böcker, mat på Coop och vin!

  20. Jag stod högt uppe på en soffrygg och balanserade mot en icke väggfast bokhylla och höll kameran på raka armar ovanför mig. (Kryckorna fick jag tillbaka idag.)

    Nu ska jag försöka titta på golvet och se att det är vackert. Jag försöööker, jag försöööker, jag försööö

    – Huääääääärk!

    Nå. Jag försökte i alla fall.

    Vad bra att du vill ha våra saker, Petra. Den bruna skinnfåtöljen ska jag släpa ner i källaren — jag håller på att installera ett hångelrum därnere.

    Bengt: Den där färgen har vi målat på allt som var fult och slitet. Nu ser det bara blått och slitet ut!

    Nu ska jag ut och tömma företagskortet, trallalaaaaa!

  21. Jag är mest förundrad över Din iver att köpa
    ” rhododendronjord och täckbark”
    Anar jag ett paradigmskifte….
    Sedan är jag ju inte det minsta förvånad över byggsatser mm. i vardagsrummet.
    När den djefla mannen var liten fanns ju inga fritis. Föräldrarna slet 10 timmar vardera borta från hemmet.
    Vi löste ju tillsynsproblemet genom att installera ett bordtennisbord i vårt vardagsrum – så var ALLA traktens barn hemma hos oss – så slapp våra driva vind för våg…
    Han är med andra ord kulturkompetent ( eller miljöfördärvad..?)

  22. Jag har först nu studerat det FÖRSTORADE fotot.
    Det tog en stund att hitta stegen – jag håller med – god färgmatchning!

    Sedan tycker jag strumpan som ligger på fåtöljen liknar en av mina…

  23. Tiila

    Jag har en stor (nästan färdig) drake i papier maché som tar upp halva köksbordet. Den andra halvan upptas av tiotusen tuschpennor och 500 papper samt 18 tomatplantor och trolldeg.
    Detta gör att vi inte är i köket och äter utan på matbordet i vardagsrummet. Det blir smuligt eftersom mina barn är små och jag dröslig.
    Strumpor har vi överallt utom när vi behöver några för då finns de ingenstans. Om de ine är udda.
    Vår ena soffa är blommig eftersom vi övertagit den från landet och den andra är sliten och mörkblå.
    Båda är fula och skall döden dö så fort vår mellandotter vant sig av med blöjan klart. Under trappan har vi en koja.
    På vintern är vardagsrummet orangeri och hem åt citronträd, olivträd och lager men de har flyttat ut över sommaren så nu får vi plats själva. Våra barn hjälper dock gärna till att fylla utrymmet och vi är inte helt oskyldiga själva heller.

    Lotten, vad är planen med hångelutrymmet?

  24. Hångelrummet ska funka ungefär som Den Blygas pingisbord, är det tänkt.

    Och, Tiila, bakom min rygg i vardagsrummet står faktiskt en jättestor papjemachégris!

  25. Vad skönt att se att jag inte är ensam om röran.Fast jag hr inga byggkuddar, tack och lov. Exakt en likadan papperskorg har ju min storasyster.

  26. Så hemsk jag nu känner mig nu när jag skickade ett ilsket sms rörande “inredning med fengshui” – såg det miserabla inslaget på “Äntligen hemma” – och finner att du nämner detta i din blogg idag. Känns ju som ett elakt påhopp!

    Jag böjer mitt huvud i skam, men jag kommer fortfarande inte att släppa in denna galna new age-inredare i mitt hem…

    För övrigt har vårt vardagsrum vackra takmålningar (inte Sixtinska kapellet, men väl blomrankor), Peters samlade DJ-prylar, en stavlimmad ekparkett och en sympatisk oordning…

  27. Oj, Studiomannen, jag missade idag “Äntligen hemma” liksom jag har råkat missa alla “Äntligen hemma” de senaste två åren. (Och jag begriper då rakt inte inför vem du böjer ditt huvud i skam. I skam skall huvuden icke böjas, ity det då bli krokiga och sådana huvuden förr eller senare hamnar på museer tillsammans med hammarhajar och kaskeloter. (Lott 5:2)

    Moster Mjölgumpa — det är ju en Lundakarnevalspapperskorg! Som jag har köpt alla karnevalsår utom det förra. (Ämrans.)

  28. Hångelrum? Det låter, hmmm, intressant. Jag är uppväxt i liknande miljöer som du visar i ditt fantastiska bildexempel. När jag flyttade hemifrån till egen lägenhet var min tanke att “var sak har sin plats” (ja, jag har läst Alfons Åberg). Men på nåt sätt blir det inte riktigt så. Jag vet inte vad jag gör för fel, men saker, pennor, väskor, plastkort, nycklar kläder och mera kläder, lite disk, tidningar mobilladdare, blomjord och tomma mjölpåsar ligger oftast inte där de ska.

    En annan fråga i förbi farten, hur gör man så att man kan klicka på bilden så den förstoras?

  29. Misswar — jag vet inte hur man gör med uppflärpandet av bilder, bloggerbludder bara gör så automatiskt.

    Någon annan som vet?

    Förresten tror jag att grejer inte vill ligga på sina platser. Ha!

  30. Misswar: Det är rätt krångligt om man inte har ett bloggverktyg med en inbyggd funktion för detta. Det har å andra sidan de flesta som jag provat (blogger, wordpress, vox, b2e, livejournal m fl).

    Och till Lotten kommer här ännu ett råd av finansiell art: Din djefla man har givetvis rätt, principiellt sett. Och att tömma företagskortet är ingen bra idé, det kommer du att ångra när slutskattedeln kommer.

    Men om du ser till att få med alla kvitton på saker som du köpt för privata pengar, men som företaget lika gärna kunde betalt, så brukar det finnas lite grand att kvitta mot. Där kan det skvalpa lite upp och ned med utlägg och uttag, utan att revisorn behöver bli särskilt upprörd.

    Och om revisorn ändå blir upprörd, får du göra som Volvo gjorde: Byta revisor.

  31. Stellan: Kan inte du komma hit och sätta dig på min axel och ge mig råd av finansiell art varje dag?

  32. Hurmpf, kommer aldrig på fråga! Dessutom väger han lite väl mycket för det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.