Igår hände något i kommentatorsbåset. Man behagade krafsa på Lottenskalet!
Man undrade vem jag skriver för. Jag skriver bara. Jag ser vad jag har skrivit och finner att det är gott, njuter av eventuella kommentarer och inväntar inspiration för nästa dags bloggande. För … för vem tar man på sig mascara? För vem fixar man blommor i trädgården? För vem ordnar man barnkalas? För vem ger man ut en roman? För vem diktade Ekelund? För vem … ?
Nu tar vi en historia som jag först hörde i The Crying Game (1992):
”The scorpion, wishing to cross a stream, asked the frog to let him ride his back over the stream. When the frog asked the scorpion how he could be sure that the scorpion would not sting him, the scorpion replied that if he did sting him, it would mean death by drowning for both of them. The frog complies, carrying the scorpion on its back across the stream. Before they reach the other side, however, the frog feels pain and realizes that the scorpion has stung him. He protests, ”Why did you sting me, Mr. Scorpion? For now we both will drown!” The scorpion replies, ”I can’t help it, it’s in my nature.”
Man påtalade också att jag visserligen kåserade (tack), men att det ju inte var särskilt varierat. Nä nu!
Därför ska jag idag skriva om musik. Analysera, tolka eller ta ett glas vin och var som en människa eller två. Följ med barnen på bio medan ni funderar – hälsa på en gammal mamma eller ägna dagen åt meditation. Vi är inte hemma (hej igen alla tjuvar) utan borta.
Tio låtar som jag kommer att tänka på just nu, trallala!
1. Icko-icko, tjicketikaa ko-ko-ko-ko (Vem?)
2. Ballroom Blitz (Sweet)
3. Tinseltown is in the Rain (Blue Nile)
4. ’74 – ’75 (Connells)
5. Hotel California (Eagles)
6. Sofia dansar go-go
7. Jag ska va som en toalett för dig (Nisses stuga)
8. Wake up (Boo Radleys)
9. Tribute (Tenacious D)
10. I Am the Walrus (Beatles)
Ska vi inte ta lite poesi också?
Kalkeringspoesi anno 2007!
Jag diktar för ingen-
för att källarn gömmer,
för att barnen gråter,
för att sängen ju är arbetsplatsen,
som knarrar och gnyr
i skärmens sken
jag talar med läsarn
och ingen och alla.
(Fritt efter Vilhelm Ekelunds ”Jag diktar för ingen” 1904)
29 kommentarer