Hoppa till innehåll

Liksom en dagbok på nätet: min måndag

Jahapp. Nu ska jag berätta vad jag gjorde igår.

Först insåg jag mitt i snöyran att juleljusen utomhus sitter kvar. I en grangirland, längsmed verandan och i ett par buskar. Är jag nu ensam i grannskapet om denna försummelse, denna synd och detta slarv? Men icke! Femton hus längre ner har Perssons kvar ett par lampor.

Sedan skickade jag iväg min djefla man med de tre minsta barnen på tåg till Skåne. Detta ivägskickande sker med jämna mellanrum och slutar alltid med att jag blir sjuk och alls inte hinner måla trappan, städa ur källaren, hinna ikapp tvättsorteringen eller sätta in foton i plastfickor. Något skumt har dessutom hänt med X2000-tågen, för Olle kan inte längre läsa och jobba åkandes i dem utan att bli åksjuk. Detta är frustrerande. Men det kunde ju vara värre, har det visat sig. Jag ringde när de hade kommit in i Småland.

– Hur har ni det? sa jag.
– Sjuåringen kräktes i mittgången för en kvart sedan. Nioåringen kräktes över hela sig för två minuter sed… vänta. Fyraåringen behöver kiss… oj. Nu behöver han inte kissa längre. Jag ringer senare!

På tåget fanns det inte en enda tvåldroppe – inte ens i restaurangvagnen. Ett par timmar senare satt de alla hemma hos farmor & farfar och åt köttbullsmackor med frisk aptit.

Nu kände jag mig lite illamående jag också, sådär av sympati. Men gick vidare med agendan.

I slutet av januari läste jag in texter på Sveriges Radio, vilket jag har gjort i ett par år. (Man kan lyssna här.) I en av texterna – den om semlor – skulle jag säga:

– Har ni hört att man kan dryga ut grädden med uppvispad äggvita? sa moster Kickan, vilket satte igång en het diskussion.

Men istället för att säga äggvita sade jag – två gånger till och med – gräddvita. Utan att själv höra det. Teknikern fick ringa hem och ge mig bakläxa, även om han först frågade om det verkligen skulle vara så där … Visserligen är jag inte riktigt rätt funtad, men någon måtta får det ju vara på förvirring. Därför var jag igår även på radion och gjorde en nyinläsning.
Det ser ut så här och är väldigt datoriserat. Jag pratar och pratar och markerar om jag läser fel och tar om och swåpp, är det färdigt.

Coolt, va, precis som en gammal kassettbandspelare? Man trycker ner (=klickar på) play och record samtidigt.

Ja, sedan spelade jag på kvällen basket med min onda, lilla stackars vrickade fot och var så himla kass på att passa, skjuta, springa och hoppa att jag till slut fick be om ursäkt för min närvaro.

Nu ska jag äta glass i sängen! (Som i den där filmen, ni vet?)

Share
Publicerat iBloggen

29 kommentarer

  1. När Harry mötte Sally åts det i sängen.

    Åtminstone tror jag mig minnas det. Jag har fastnat på år 1973 och är fullt upptagen med att försöka få mina smaklökar att producera fram hur smaken av Zingo Choklad var.

    Det var på den tiden då tågen var rostbruna och skenorna lät du-dunk. Du-dunk. Du-dunk.

    Men historien förtäljer inte ifall tvåltillgången var bättre förr.

  2. Du är ju lika knasig som din granne som går omkring och ber om ursäkt. Trams, säger jag. Jag hoppas jag är på samma lag som er båda igen på onsdag!

  3. Men hur sjutton klickar man på två saker samtidigt? Det går väl inte?

  4. C

    Åt du dessutom rätt ur förpackningen?
    För det är enda sättet om glass ska ätas i sängen.
    Att skopa upp glassen i en skål förtar hela arrangemanget.
    Å andra sidan har jag lärt mig att det är ganska bökigt och kladdigt om det är en sådandär halvlitare i pappersfyrkant för även om man skär av den på mitten (ungf som när du tärnade fil) så håller den inte tätt när glassen börjar smälta.
    Vilket ju genast berättigar mina lyxköp av Ben&Jerrys eftersom de har den rätta ätadirektutförpackningenförpackningen.

  5. c: det går utmärkt att äta sådana i sängen. Man slår in den i folie så går det galant!

  6. C

    Ja man kan också stoppa den i en plastpåse, men det är GODARE med Ben & Jerrys och jag tar därför till alla svepskäl jag kan komma på för att berättiga inköp av glass som kostar fem gånger så mycket som Glacebolagets halvliter…

    ;-P

  7. Pernilla

    Ingen som reflekterat över att det är samma GB som tillverkar Ben & Jerrys glass som de vanliga halvlitrarna?

  8. Glass i sängen…..har du testat med kanelbullar i badet?

  9. /ingrid

    Champagne i badet, glass i sängen, gillestugan i källaren. Nån ordning får det väl ändå vara.

  10. C

    På license och i mycket bättre förpackning.
    Jag är en lyxätare när det gäller glass.
    Efter att ha bott i Rom, granne med Giolitti’s så blev jag väldigt kräsen när det gäller glass.
    Kalla mig fisförnäm men det är skillnad på glass och glass och eftersom min sambo inte är av samma åsikt krävs argument för att köpa den dyrare sorten…

    Bullar i badet… måste prova

  11. Anette R

    Det verkar som du är en riktigt professionell digitaltinspelarperson. Jag har hört dina inslag någon gång och har för mig att du har en behaglig radioröst. Jag som är en iPod och ljudboksfantast önskar att någon skulle spela in kurslitteratur digitalt så att när man går på distanskurser sk. flexibelt lärande, skulle man kunna spara lite tid med att också lyssna på kurslitteraturen. T.ex. medan man målar väggar, sorterar tvätt men kanske inte när man tar hand om barn som kräks i ett tåg…

    Men med glass i sängen vill man nog ha något roligare att lyssna på än kurslitteratur!

  12. Orangeluvan

    Jag har provat en Ben å Jerry-glass, som påstod sig innehålla degbitar. Den var faktiskt inte alls god. Jag är hängiven Häagen Daszätare, och håller med om att det är toppen att äta direkt ur burken.

    Bästa stället att äta glass på är nog badkaret. Det är något speciellt med att äta i varmt och viktlöst tillstånd. Vänta här nu, regredierar jag? Vill jag tillbaka till livmodern?

    Lotten: jag vill gärna veta om Bergmännen på tåget led av åksjuka allesammans, eller om de hade kräksjuka? Och hur reagerade medpassagerarna?

    En gång åkte jag tåg med en synnerligen kissnödig Hanna på ett synnerligen överfullt tåg, och när vi krånglat oss halvvägs fram till toaletten (ursäkta, oj, förlåt, kan du flytta på den där… tack, ojsan) kräktes ett barn i gången precis framför oss. Och fortsatte in på toan (för att kräkas mer, får man förmoda). Vi tvärvände förstås och fick uppsöka toan i andra änden av tåget (här kommer vi igen, skulle du kunna… ojdå, förlåt igen… ursäkta), dock utan att hinna i tid, förstås. Och jag var övertygad om att vi var helt nedsmittade med vinterkräk. Vilket inte stämde.

  13. Ica

    Choklad i sängen ju. Om man frågar mig. Hm, Den djefla mannen och jag har nog samma symptom. Jag kan med bli åksjuk i x2000, men det var värre förr. Jag har aldrig aldrig aldrig blivit åksjuk i något annat fordon.
    Massa äcklig snö… och massa minusgrader.. Nåväl, man får väl glädja sig med sportlovsbarnen då. Jag ska ju bara stå ut en dag till i detta landet… för denna vecka.

  14. Har ni sportlov nu??? Eller nästa vecka? Aha du var där i går. Jag håller med Översättarhelena. Man kan inte prata och trycka på samtidigt. Det lät lite för avancerat.

  15. Wow, en glassdiskussion! Men det var den här filmen jag menade: Legal Eagles. (Återvänder ofta till denna bagatellfilm, Robert Redford åker skidor i sovrummet när han inte kan somna. Hi.)

    Nu var glassätandet inatt av en mer komplicerad natur: det var fem olika sorter. Annars hade jag naturligtvis tagit hela burken med mig i sängen. Glassburksätning är precis lika charmigt som kinamatskartongsätning. (Fast nu låter det som om jag äter själva burkarna och kartongerna, vilket ju inte är fallet.)

    Kanelbullar i badkaret är en ännu icketestad (förmodad) njutning. Fast idag borde det kanske vara semlor i badkaret. (Vilket ju låter som om jag vill bada i semlor, vilket ju inte är fallet.)

    Nu: hur klickar man på två saker samtidigt? Ack o ve, det gör man ju inte. Suck. Men det känns som om man klickar på två saker samtidigt. Hur som helst, så vill jag nu leta reda på min gamla kassettbandspelare bara för att känna på det där spännande ögonblicket igen: när man ska spela in något. Mmmmm. Fast då måste jag ju ner i min källare som inte är en gillestuga.

    (Sådana här långa kommentarer borde jag ju egentligen göra som nya inlägg. Säger de som vet.)

  16. Ah. Legal Eagles. Det var när Debra Winger efter en ordentlig dust med glasspaketet mådde illa efteråt och blev rekommenderad tomatjuice av Brian Dennehy.

    Faktum var att jag tänkte på den, men räknade med att det inte var den du avsåg…

    Tusan – jag som hade alla chanser i världen att bli en Messerschmitt!

  17. Måste bara rapportera från Skånelägret: alla är friska som nötter och övertygade om att det hela bara var åksjuka.

    Jag har inte lyckats klämma min djefla man på information om vad medpassagerarna tyckte om det hela. Förmodligen tänkte de “aha, det här kan jag ju blogga om”, eller hur?

  18. Har du sett att sr skrivit “Lotten Bergman kåserier”? Vad menar de egentligen?

    wv: pjkon – en nytt bär?

  19. Ytterligare rapport från “Skånelägret”:
    Vid dagens utflykt till Mölle (se min blogg i morgon) frågade vi dem i baksätet hur de mådde. Sigge sa´ han behövde kräkas – min kliniska blick tvivlade(=rosiga kinder och läppar) men OK:
    Vi drejade bi vid Mölle kapell, spanade in en buske att kräkas i:
    “Jag, skojade bara sa´Sigge`”.
    Så det blev fika i stället.

  20. Nu haver jag kräkbloggat.

    Orangeluvan: De fega jävlarna (det var så jag kände, uppriktigt) satt och tryckte i sina tågsäten och gömde sig bakom tidningar och böcker. Det var helt uppenbart att det jag gjorde var skamligt – även om jag själv vägrade att skämmas. Naturligtvis var de rädda att få kräksjukan allesammans.

    De som känner mig kan nog vittna om vad jag hade gjort om rollerna hade varit de motsatta.

  21. Nu haver jag kräkbloggat.

    Orangeluvan: De fega jävlarna (det var så jag kände, uppriktigt) satt och tryckte i sina tågsäten och gömde sig bakom tidningar och böcker. Det var helt uppenbart att det jag gjorde var skamligt – även om jag själv vägrade att skämmas. Naturligtvis var de rädda att få kräksjukan allesammans.

    De som känner mig kan nog vittna om vad jag hade gjort om rollerna hade varit de motsatta.

  22. Kräkblogg, var det ja. Blogger, hoho! Gör en länk från mitt namn.

  23. Jovanna: Jag tror att det har med den inte särskilt kända språkliga regeln som lätt kan sammanfattas med “Kåsörer inom SR hava icke genitiv satta på sina namn, jfr det bortglömda kungligt pronomen.

  24. Nä, Legal Eagles har jag aldrig sett.

    Men Lasse Åberg åker också skidor inomhus i Snowroller (som jag sett).

    Blå bussarna på Norrlandskusten är också lite illamåendeframkallande. Eller så har det att göra med att nattens korta sömn gör sig påmind på hemvägen. För jag blir inte illamående på ditvägen.

  25. /ingrid

    Vi har nu ätit semlor i mängd, i synnerhet barnen, men jag hoppas det inte leder till kräkbloggning. Det räcker gott att läsa den djefla mannens tågkräkreseblogg. Been there, done it, hatar X2000.

  26. I sängen äter man väl ändå knäckebröd. Fast det gäller att man käkar före midnatt, annars väcker man sina sänggrannar.

    Efter midnatt kommenterar man bloggar.

  27. Aha, exakt, hakke — kolla längst ner i detta inlägg från i somras.

    Ingrid: Vi har smofsat semlor i dagarna två nu. Jag tror att det är därför jag är vaken fortfarande, jag känner mig som när jag har ätit ål. (Eller åkt blå buss/X2000.) Rap.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.