Hoppa till innehåll

Sängsafari i kollektivet

För en dryg månad sedan flyttade ju Bästisgrannens familj in i vårt hus eftersom muskulösa, svettiga, svavelosande hantverkare rev upp golven i deras kreosotfyllda hus. Men hur får man då plats med en extrafamilj i sitt hem? Vi får gå tillbaka i tiden.

När jag var liten hade jag faktiskt bara följande planer för mitt liv:

1) Bli världsberömd skådespelerska. (Äsch!)
2) Blir vanvettigt rik. (Äsch!)
3) Få sju barn. (Äsch!)
4) Ha massa plats för gäster som vill sova över.

Punkt nummer fyra är alltså räddningen för Bästisgrannen. Bilderna togs i morse, före reveljen.

Gästrummet är två 105 cm-sängar i ett rum som tidigare var ett hiss-schakt. Man ser en arm med svart klockarmband och en fot nere till höger. Skotten har redan åkt till jobbet. Bilden är inte arrangerad – Bästisgrannen sover faktiskt sådär utan syretillförsel.

Rakt ovanför gästrummet ligger de tre tjejernas rum, som alltså också var en del av hiss-schaktet för länge sedan. Innan grannarna flyttade in, hade vi inte tjej- respektive killrum – alla barn bara flöt runt och lade sig varhelst de hade lust. Men med tanke på de äldre barnens blygsel inför främmande när det gäller nakna kroppar, blev det mer praktiskt så här under kollektivtiden.

Golv/taket i hiss-schaktet är förfärligt tunt och rummen är därför de mest lyhörda man kan tänka sig. (Måste isolera det endera dagen. Måste förresten sätta tillbaka fönsterfodren och sätta upp gardinerna igen. Undrar vad det ligger i den där flyttlådan.) Bilden är inte arrangerad, det ligger faktiskt inga kläder på golvet.

Här har vi ”Storasängenlandet” – två 120 cm-sängar. Olle snarkar, så det är bra att ha honom på lite avstånd. OBS: bilden är arrangerad, jag bäddar aldrig min halva av sängen i vanliga fall.

I det stora barnrummet (som varit både cembaloverkstad och söndagsskola i ett tidigare liv) bor de fyra pojkarna. I detta rum står även en soffmöbel från Systembolaget – en tiodelad möbel som man kan flytta ihop till en gigantisk sovplats med akvariekänsla. Bilden är inte arrangerad – treåringen har (som vanligt) trillat ur sängen trots att kanten tryckts upp med fördämningsvallar.

Som ni ser, det är inte höjden av inredningskonst – inga superellipsbord, klatschiga fondväggar, Myranstolar eller afrikanska masker. Och inte visar jag upp allt heller, vi har fler sängplatser: i ett tv-rum som har varit kök står det en sovvänlig hörnsoffa, i ett vardagsrum finns två sovvänliga soffor och en bäddsoffa som Bästisgrannen släpade över när de flyttade in. Denna bäddsoffa har sagt till mig att den inte vill flytta hem igen. Jag kanske kan leja något barn att revirkissa i den?

Share
Publicerat iBloggen

17 kommentarer

  1. ÅÅååhhh! SÅ fantastiskt! Jag vet inte var jag ska börja, allt är så underbart!
    Jag känner vördnadsfull avund.

  2. Soffan är din. Den passar jättebra här. När vi får gäster skickar jag bara över dem till bäddsoffan ”Luleå”.

  3. Salt: välkommen hit. Jag inser just att vi ju har plats i en bäddsoffa som vi faktiskt inte ens äger.

  4. Mellan allt som är mjukt och mysigt…….Bara för att känna igen mina egna träskmarker……När klarar du av jobbet i gruvan, betala räkningar, bli förbannad på inkassonrev för räkningar som barnen använt som ritpapper………..Eller har ni utöver allt annat också hittat olja på tomten? Lär vara ganska smutsigt och obehagligt, men tydligen också belönande.

  5. The Source: Jag jobbar i gruvan ungefär så här:

    09.04-09.23 (dator: vid fotänden av sängen)
    09.45-10.14 (dator: i soffan på nedanvåningen)
    10.23-10.41 (i hängmattan, läsandes)
    11.05-11.57 (i telefon)
    12.03-12.37 (dator: vid köksbordet)
    12.52-14.23 (på biblo)
    14.52-14.59 (vid jättedatorn i Olles rum)

    15.01-19.52 (jobbpaus) Hysterisk barnsamvaro, handling, matlagning, snytning, städning, mejlande och telefonsvarande.

    19.53 -23.57 jobbande vid datorn med simultankapacitet som inte är av denna värld eftersom oborstade barn, VM, föräldrar, grannar, basketträning och gud vet allt dyker upp. Detsamma gäller alltså pauserna mellan alla jobbsjok: saker bara dyker upp och bryter koncentrationen. (Ämrans bloggande, till exempel!)

    Här används inte räkningar som ritpapper, här bara förvinner de … jag tror att det är kvicksand. Eller träskmarker. Eller ketchupens egen bermudatriangel.

    Inen olja, inga pengar. Men så bor vi ju ute i träskmarkerna där allt är billigare.

  6. Ami

    Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva nån som hade samma sovstil som jag själv. En kudde på huvudet, en fot utanför täcket samt inte helt oväsentligt, en arm i konstig vinkel med ett svart klockarmband! Heja bästisgrannen!

  7. Jösses vad med sköna sängplatser, man blir ju nästan sugen på att ta med flickvän och bebis och flytta in! Men då får det bli till en bred säng, för snarkar gör jag tydligen.

    Det där med sju barn verkar du ju förresten ha slagit med råge. (Jo, man får även räkna andras ungar så länge de sover under ens tak.)

  8. Hur orkar du???!!…..eller förresten….tänk inte på det. Surfa bara vidare i ketchupens bermudatriangel!

    Du har en hisnande underbar språkassociationsförmåga (24 bokstäver). Fortsätt bara med ditt ämrande. Skulle du känna att det är tomt i huset verkar det ju nu vara kö bland inflyttningskandidaterna.

    “Välkommen till Lotten och Olle – just nu är det många som bör här, men vi tar emot dig så snart vi kan”

  9. sorry – “bor här” ska det va. Freudiansk felskrivning. Hos mig är det en massa saker som bör vara lite annorlunda.

  10. Åh breda sängar! Jag ärvde föräldarnas dubbelsäng som mamma tagit från dödsbo vars hennes mormor släkting månting hade den.. Alltså ligger den fjärde generationen i den. Madrasserna är 2 gånger 85 cm.. Sen undrar jag om du är inte rädd att få bokhyllan i huvudet? *kilar i huvudet*

    zzpxhov= zz på …hov?

  11. Hittade en barn till dig… Vill du ha denne? Robin

  12. Men, varför får alla sova utom du Lotten?

  13. Tack, Source, jättekul! Jag ska sätta upp en skylt på ytterdörren med “Välkommen till Lotten och Olle – just nu är det många som bör här, men vi tar emot dig så snart vi kan.”

    Anne-Maj: Jag lovar att breda sängar kan förlänga livet på många olika sätt. Bokhyllan har jag satt upp själv med jäääääääättegipsankare, så den ska sitta där i ett sekel, är det tänkt. Jag och gipsankare, vi tycker om varandra.

    Kicki: Ja, det där med sömnjämställdheten kan man diskutera. Jag borde få sovmorgon varje dag och havregrynsgröt på sängen och förresten också lite champagne med jordgubbar också. Fast jag var faktiskt uppe i ottan, det var jag.

  14. Anne-Maj: Bokhyllan är vårt Damoklessvärd. Jag citerar ur Nordisk Familjebok, andra upplagan:

    Damocles (Grek. Damokles), hofman hos konung Dionysius d. ä. i Syrakusa. När D. en gång inför sin herre prisade envåldsherskarens lyckliga och afundsvärda ställning, lät Dionysjus ikläda honom konungslig drägt och sätta honom vid ett med de läckraste rätter dukadt hord, men tillika midt öfver hans hjessapå ett tagel-strå upphänga ett skarpslipadt svärd, för att dermed antyda vanskligheten af all jordisk storhet. Ordet Damoklessvärd nyttjas såsom “bildlig beteckning för en midt under lifvets lycka och njutning öfverhängande fara. A. M. A.

    Men vilken död i skönhet!

  15. Tack Olle! Nu förstår jag varför!:-) Men inte en dag för tidigt, bara…

  16. Hahaha, häftigt!! Sååå roliga bilder! 🙂

    lxktdx – lyxkattdax? lyxkattdux?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.