Hoppa till innehåll

Dag: 18 januari, 2006

Dum blondin turns criminal

Idag är dagen när jag berättar om mina kriminella handlingar. Tyvärr är jag en mespropp och min bästa kompis var i min ungdom dotter till polischefen i Luleå. Det är inte mycket man ostraffat kan hitta på då, inte. På sin höjd ljög jag lite då och då.

Nuförtiden ljuger jag hela tiden, men oftast får jag betalt för det. (Apropå det – jag vill ha fler uppdrag, fler jobb, fler föreläsningar, släng hit några beställningar, tack.)

Nåväl. Det var sommaren 1983, och jag hade sommarjobbat i fem veckor på Skogaholms. Mitt jobb: jag tog en limpa från ett rullande band med höger hand, flyttade limpan till vänster hand och lade den på ett annat löpande band. Så här drygt två decennier senare verkar det hela vara dålig planering – taskig logistik. Fast det kanske bara var löpande band av olika generationer som inte gick att koppla ihop? Med mina av limplyft vältränade armar och intjänade kronor åkte jag sedan på en restresa till Rivieran, och hamnade italienska Alassio.

Alltså: ensam, blond, blåögd svenska på 19 år solar topless på stranden. Heureka. Det första som hände var att två helt främmande italienska, svartmuskiga män bjöd mig på en bilresa upp i bergen för att ”kolla in en konstutställning på ett intressant galleri”. Visst, jättekul sade jag och satte mig i deras bil utan att först ringa hem till Sverige och höra med mamma om det var ok.

Bilden här till höger är ett bevis. Den togs just denna dag av en av de svartmuskiga. Ja, det är jag, och ja, jag är självlockig. I dag minns jag inte var jag var och blir förbryllad, det ser ut som en sänggavel i bakgrunden. Men det var det inte. Vad de två svartmuskiga gjorde? De körde mig till galleriet uppe i bergen, visade mig italiensk konst, körde hem mig till hotellet igen och sedan såg jag dem aldrig mer. På det hela taget var det en väldigt trevlig eftermiddag.

Den kriminella handlingen utfördes nästa dag på grund av tillfällig sinnesförvirring. Jag var nämligen omtöcknad av akut kissnödighet och när den charmige Franco (som jag träffade i en butik för korkskruvar) bad mig följa med och åka på en stulen motorcykel, sade jag bara ja. Jag satt på bönpallen och tänkte:

– Jag kommer att kissa på mig, herredumilde vad jag är kissnödig, vad heter kissa på italienska, vad gör jag här, jag måste ju kissa, vad heter stopp på italienska, har han månne stulit många motorcyklar den här charmknutten, hur ska jag få stopp på denna irrfärd, jag måste kissa, på franska kan man visst säga pi-pii och kaa-kaa eller vänta, var det han i Pomperipossa som sa så?

Och vad hände? Ingenting. Jag klev vid något skede av den stulna motorcykeln, satte mig i en skog och kissade, klev på igen, blev skjutsad till hotellet och såg aldrig Franco igen.

En annan dag ska jag berätta om polischefens dotter, det blir saftigare historier, det.

Share
9 kommentarer