Författare: olle

Olle (DDM) ber om det historiska ordet

Publicerat av olle den 7 april 2012 21:24

Kära vänner! Den Djefla Mannen bloggrejpar härmed lotten.se för ett viktigt meddelande som inte kommer FRÅN våra sponsorer utan snarare är riktat TILL våra sponsorer. ”It’s naooow oooor neeevääääär!” sjöng en gång The King. I just det här fallet handlar det dock inte om reproduktionsträngda individer av Homo sapiens, utan om BILDNING och LÄRDOM.

Så här ligger det till: tillsammans med min skrivarkollega Karin Westin Tikkanen jobbar jag flitigt med bokserien Historiska ord. Jag har två titlar ute – Krigiska ord respektive Kulinariska ord – och lämnar strax in manus på den tredje som heter Bibliska ord. Karins bok heter Latinska ord och är den som hittills har fått mest uppmärksamhet.

Mer om titlarna.

Det halvår som ligger framför oss är avgörande för bokseriens framtid. Om försäljningen får upp farten och börjar rulla på av sig själv kan vi hamna i det välsignade tillstånd där den ena boktiteln försörjer en medan man jobbar på nästa. Därför tänkte jag be om er hjälp med tre saker:

1. Kom och besök oss på historiskaord.se. Ställ frågor, skriv kommentarer och var med i de tävlingar som kommer att dyka upp framöver!

2. Gilla oss på Facebook så att det blir lite volym på gruppen.

3. Sprid följande specialerbjudande från AdLibris som gäller fram till den 19 april 2012.

/Olle Bergman, aka DDM

4 kommentarer

Lovtal till språkpoliskåren …

Publicerat av olle den 7 januari 2009 12:17

… håller Ragna Fahlander på Dalarnas Tidningar.

(Tack för tipset säger vi till Husse!)

Sen måste jag erkänna att det går runt i huvudet på mig när jag försöker hålla isär brevlåda och postlåda. För mig är det som sitter vid tomtgränsen en brevlåda och det gula som jag stoppar frankerade försändelser i en postlåda. Men enligt NE är det precis tvärtom.

Uppslagsverket: ”brevlåda, behållare i vilken brev samlas upp för sortering och utdelning. Brevlådor finns uppsatta vid postkontor, vid lantbrevbäringslinjer och på lämpliga platser inom tätorterna.”
Ordboken: ”1 låda i vilken post samlas upp för vidare befordran: brevlådetömning; stoppa vykorten på ~n; ~n töms flera gånger om dagen”.

Uppslagsverket om postlåda i artikeln brevbäring: ”I dag skiljer man mellan postutdelning i tätort och i glesbygd. Den förra sker till postlåda vid adressatens tomtgräns eller genom brevinkast i lägenheten”.
POSTLÅDA finns märkligt nog inte med i NEs ordbok, men SAOL 13 ger definitionen ”privat brevlåda”.

/Olle

2 kommentarer

Språkbrev från maktens korridorer

Publicerat av olle den 17 december 2008 10:07

Det är alltid lika trevligt när Riksdagens språkbrev droppar in. I nummer 82 skriver språkvårdaren Jonas Bergenfalk lättläst och pedagogiskt om ordbildnings-oklarheter och böjnings-brydsamheter. Till exempel får vi veta varför det är så tokigt att skriva ”avslut” istället för ”avslutning” eller att varför man bör skriva ”bostadslåntagare” med ett utan foge-e.

Nördigt? Javisst. Vi äro nö-ördiga a-a-a-lla!

Prenumererar gör du genom att skicka ett mejl till jonas.bergenfalk snabel-a riksdagen.se.

Komplettering 7 januari
Språkpoliserna fick mejl från Jonas Bergenfalk:
”Jag såg den lilla notisen om Riksdagens språkbrev i din blogg. Trevligt! Tyvärr måste jag ändå resa en liten invändning mot texten såsom den blev formulerad. Jag tycker inte på något vis att det är tokigt att skriva ”bostadslånetagare”. Tvärtom tvekade jag länge om vilken variant jag skulle rekommendera innan jag bestämde mig för varianten utan -e-. Som jag försökte redovisa finns det ju goda skäl för och emot båda stavningarna. Nåväl, det var inte så viktigt; det var hur som helst trevligt att bli omnämnd. ”

4 kommentarer

Svergies vannligste felvtsvade orrd

Publicerat av olle den 9 oktober 2008 11:28

Vilka ord misshandlas mest av de skrivande svenskarna? Det har ord-entusiasterna på Norstedts försökt ta reda på genom att söka igenom sina ordbaser.

Listan över svenska felstavningar är underhållande läsning. Dock tycker språkpoliserna att hopskrivningarna ”iallafall” eller ”isåfall” får betraktas som förlåtliga förseelser, medan ”abbonemang” och ”annulera” får oss att rycka ut med visselpipan i mun och batongen i högsta hugg.

9 kommentarer

Språkmöten – ordfrossa & regelvärk (uppdat.)

Publicerat av olle den 29 september 2008 14:04

Språktidningen ordnar två roliga, nyttiga och kunskapsfyllda eftermiddagsföreläsningar för dig som arbetar med språk – och för alla andra som är intresserade. Det blir högt i tak och många diskussioner. Föreläsningarna avslutas med mingel, vin och tilltugg.

Ordfrossa

En eftermiddag med mängder av nya, bortglömda och förbjudna ord.

Tid: den 10 november kl. 13–16.
Plats: i Språktidningens lokaler på Folkungagatan 122, Stockholm.

På programmet har vi:

de senaste nyorden
ord som har försvunnit
nya och nödvändiga lånord
ord som lockar och ord som stöter
nyord som inte längre är nya.

Medverkande:
Erika Winther, Språktidningens nyordsredaktör
Lotten Bergman, redaktör och föreläsare
Patrik Hadenius, Språktidningens chefredaktör

Alla deltagare får senaste upplagan av Svenska Akademiens Ordlista (SAOL).

Regelvärk

En eftermiddag både för dig som är språkpolis och dig som är liberal.
Den 18 november kl. 13–16 i Språktidningens lokaler på Folkungagatan 122, Stockholm.

På programmet har vi

nya skrivregler
olika regler i olika situationer
de vanligaste regelbrotten
regler som väcker starka känslor
logiska regler kontra historiska.

Medverkande:
Ola Karlsson, redaktör för Språkrådets skrivregler
Lotten Bergman, redaktör och föreläsare
Patrik Hadenius, Språktidningens chefredaktör

Alla deltagare får Språkrådets nya skrivregler.

Anmäl dig senast den 31 oktober till lotten@bergman.com eller med vanlig post till

Bergmans Bokstäver
Gillbergavägen 113 A
632 36 Eskilstuna

OBS: I utskicket som ligger i Språktidningen står det fel mejladress. Gissa om vi grämer oss!

Föreläsningarna är öppna för alla, men Språktidningens prenumeranter har företräde och lägre avgift.
Pris per eftermiddag: 1 950 kr för prenumeranter, 2 400 kr för övriga.

Oj.
Regelvärk den 18/11 är redan fulltecknad. Vi fyller glatt på med ännu en eftermiddag med skrivregler: 24/11.
Oj, som sagt.

5 kommentarer

Okammad poet dissar semikolon

Publicerat av olle den 17 september 2008 08:37

Bruno K Öijer – arketypen för alla kulturarbetarwannabees på Smålands Nation i Lund under 1980-talet – har efter endast sju års skrivarmödor klämt ur sig en hel diktsamling: Svart som silver.

I en intervju i SvD (15/9 2008) avslöjar Öijer sin inställning till det av språkpoliserna så omhuldade semikolonet.

”Komma och punkter bär han ingen särskild aversion emot, förklarar [Öijer], men semikolon är pretentiösa och onödiga, och ropar ’se vad jag kan’.

– Jag har hört att de är på väg ut ur den franska litteraturen. Lika så gott det.”

Språkpoliserna är kränkta och kommer att genomföra en kraftfull protest: vi låter bli att köpa Öijers bok, utan lånar den på biblioteket istället.

Språkpoliserna tycker för övrigt det är sällsamt att höra uttrycket ”jag har hört” i Wikipedians, diskussionsgruppernas och webbtidningsarkivens tidevarv.

6 kommentarer

Skicka in roliga språkfel – vinn en språkpoliströja

Publicerat av olle den 13 april 2008 10:26

Tillägg den 3 september: Nu har det lilla restlagret av språkpoliströjor dessvärre tagit slut. Men vi återkommer med fler skojiga tävlingar längre fram.

Faktum 1: Vi, Olle & Lotten, uppdaterar våra föreläsningsbilder och tycker att vissa av de exempel vi använt oss av känns lite nattståndna.

– Borde man inte lägga till några nytagna foton på skojiga särskrivningar och upplyftande syftningsfel?

Faktum 2: Bergmans Bokstäver har bytt typsnitt (från Stone Sans till Gill Sans). Det betyder att vår berömda språkpoliströja från och med nu har fått en ny design.

– Vad ska vi göra med vårt lilla restlager?

– Nä, nu tror jag att det är dags för en tävling!

Reglerna är enkla:

Skicka in foton på uppenbara skrivfel. Det går också bra att skanna in t.ex. tidningsidor; huvudsaken är att det syns att det handlar om ett autentiskt exempel.
Om vi tycker att exemplet i fråga är så kul, intressant eller avskräckande att vi beslutar oss för att tillverka en föreläsningsbild av fotot så vinner du en språkpoliströja.
På föreläsningsbilden kommer vi att sätta ut namn och – om så önskas – webb- och mejladress till den som tagit fotot.
Ett urval av de bilder som kommer in kommer att publiceras på denna blogg.

Nio stycken tröjor i storlek L och M ligger i pappas kappsäck och väntar på dig och dina medtävlare. Är du tidigt ute kan du få välja storlek – annars får du ta vad som finns.

Tävlingen pågår till dess att alla tröjor har funnit en ny ägare.

Nota bene! Vi kommer bara att använda oss av foton på språkfel som utförts av personer som har haft en vettig chans att lära sig svenska skrivregler. Den syrianske pizzabagaren eller den dyslektiske bilmekanikern – som gör så gott de kan – kommer inte att hängas ut.

Finstilt: Vi förbehåller oss rätten att fortsätta använda fotot under våra föreläsningar utan att upphovsmannen får ytterligare ersättning. När det gäller andra användningar av fotot sker särskild förhandling om villkoren.

12 kommentarer

Publicerat av olle den 5 mars 2008 10:36

Fråga:

Hur kommer det sig att man säger:

i Irland men på Island
i Globen men på Hovet?

Tack för svar på förhand!

/Alex, Stockholm

Svar:

Irland heter det om man menar landet, dvs Eire. Menar man Den gröna ön ska det heta på Irland, liksom på Island. Regeln är att en ö är man på.

Den andra frågan är knepigare. Att säga ”på Globen” är väl inte helt otänkbart, och jag får 41 500 träffar på den varianten i (på?) Google. Men jag får förstås ca en miljon träffar på ”i Globen” …

”I Hovet” ger 9 000 träffar och ”på Hovet” 130 000 st. Och då har jag kollat att det allra flesta träffarna gäller just idrottsarenan. En viss osäkerhet här också.

Normalt använder man i om det är fråga om inuti. Men regeln håller inte alltid. Man säger ju i en taxi, men på en buss.

Den enda förklaring jag kan tänka mig är att om man säger att man är på en glob så är man på utsidan. I en glob betyder inuti. Och i Globen är man ju inuti. Ordet Hovet kommer ju från stadsdelen Johanneshov, och en sådan kan man förvisso bo på. Ett närliggande exempel är att man bor på Söder (men i Vasastan).

Still confused, but on a higher level?

/Per

2 kommentarer

”De” eller ”dem”?

Publicerat av olle den 17 februari 2008 22:49

Fråga:

Jag har uppmärksammat att flera av mina vänner ofta skriver dem, när jag tycker att det ska vara de. Nu läste jag precis i min kurslitteratur:

”Men gemensamt för alla funktionshinder, även dem som inte har orsakats av miljön, är att de är miljörelaterade i den bemärkelsen att en otillgänglig och ohälsosam miljö skapar handikapp och försämrar hälsan.”

Ska det verkligen vara dem?

Kristin, student

Svar:

De är ju subjektsformen, dem är objektsformen. Det heter alltså ”De funktionshinder som inte orsakats av miljön”, eftersom de är subjekt.

Efter en preposition, som i detta fall ”för”, ska det vara objektsformen dem. Om vi förenklar meningen framgår det tydligare:

”Gemensamt för dem som inte har orsakats av miljön …”

Men det är numera godkänt att skriva ”för de som”, alltså när ett relativt pronomen följer efter ordet. Orsaken måste vara att så många gör ”fel”.

Jag skulle dock skriva dem, för att inte reta de läsare som tror att de är fel.

/Per

2 kommentarer

Älskvärd och fräck

Publicerat av olle den 15 oktober 2007 16:38

Hur farao kan man vara ”älskvärd och fräck”? Det vore ju ungefär som att vara ”ömsint och skabrös” eller ”lyhörd och brutal”; det går liksom inte ihop. Men enligt Lovefilm är det precis vad Greta Gris är.

Vi blev nyfikna, letade upp originaltexten och konstaterade att ”Peppa Pig is a loveable, cheeky little piggy”. Det förklarar saken!

Lämna en kommentar