När man kommer in på Mälarsjukhuset, möts man av en fullkomlig explosion av information. Man får säkert inte ta bilder, så jag gör det i smyg ibland.
Idag var jag där för att hjälpa Tjugofemåringen till röntgen (av ett knä, kan ni tänka er) – inte för att hon inte klarar sig själv, utan för att det ju är så kul. Vi satte oss ner och väntade, när en kepsklädd, rödögd 85-åring kom fram till oss.
– Hej! Får man slå sig ner? sa han.
– Javisst, men … vilken fin keps du har, svarade jag för att ha något att säga.
– Åh, vet du när Sverige fick sina tre kronor?
– Hockeylandslaget nån gång på 1930-talet? sa jag. Eller kanske 1500-talet?
– Nej! Det var 1299! sa den rödögde farbrorn.
– Åh fan!
Sedan var vi tvungna att byta väntrum, så vi lämnade farbrorn. Som strax dök upp igen.
– Nämen nu är ni ju här! sa han glatt. Nyss var ni ju där!
– Japp, men vi teleporterade oss hit!
– Hahaaa! Teleportering! Eh. Hm. Jag … jag tror att jag har gått bort mig … Jag brukar gå vilse numera, sa farbrorn.
Jag följde honom till röntgenreceptionen där syster Ratched hovrade över telefoner och datorer och papper samt pärmar.
– Hej, kan vi få hjälp? Här är en man som har gått vilse.
– Han sa att han letade efter sin dotter.
– Ja, men nu är det så att han har gått vilse.
– Han SAAA att han letade efter sin dotter.
– Men det var nog lite fel. Han är vilse.
– Och vad tycker du att jag ska göra åt det?
– Eh … hm.
– Jag är faktiskt SJÄLV här!
Jag svalde en utläggning om det moderna bruket av själv (att göra något utan hjälp) istället för ensam (att göra något utan sällskap), och tog farbrorn under armen och gick mot huvudentrén.
– Jag heter Tarzan! sa han.
– Och jag Jane, sa jag. Vad heter din dotter?
– Caroline von Schwangenbaum!
– Wow! Är du också adlig?
– Nej, jag är bara en helt vanlig Torsten. Andersson. Angenämt.
I receptionen sa jag att jag hade hittat Tarzan och att han hade gått vilse bland alla skyltar och instruktioner och att han inte visste vart han skulle.
– Jamen jag SA ju att han skulle till ögon! sa en inte alls road receptionist.
– Till ögon? Ögon? Jaså, han skulle till ögonmottagningen. Torsten, du ska till ögonmottagningen!
– Tror fan det, har du sett hur jag ser ut? sa Torsten.
– Jag SA faktiskt att han skulle till ögon, och frågade om han behövde hjälp, men han SA att han skulle klara sig själv! sa receptionisten.
– Okej, men jag tror att han behöver hjälp ändå, sa jag.
Sedan överlämnade jag den väldigt förvirrade Torsten med de röda ögonen och den fina kepsen till tjejen, som skulle hjälpa honom rätt.
På vägen ut smygtog jag ännu en bild på informationshysterin.
Ni som ska till sjukhus: smygta bilder på informationsflödet och mejla mig! (lotten@bergman.com)
Tarzan var ju nästan som en boxer. Glas och positiv, men inte helt redig.
Gud så roligt man kan ha på ett sjukhus.
Är det någon mer än jag i båset (eller båset närstående) som är med på sybingon?
Länken funkar inte C.N.
Hoppas jag klarar mig bättre i vårt lasaretts korridorer på fredag.
Kallad till skiktröntgen för 2-veckors uppföljning av tidigare konstaterat förmaksflimmer inkl lungemboli (proppar i lungan).
Nej jag vet, Ninja. Men den har fungerat tidigare och som jag förstår det på felmeddelandet så är det ett tillfälligt fel. Så jag chansade.
Du kan kolla min blogg istället så länge. Om än jag är dålig på att komma ihåg när det var sista datum. Nån gång i mitten av augusti, tror jag.
Det finns på instagram också #sybingo 2019 och kanske rent av på fb. Vad vet jag?
Heja Örjan! Både vad gäller orienterandet och ärendet. Mest ärendet.
I väntan på att Fredrika på vinden ska få ordning på sin blogg så kan man läsa hos hennes kompanjon:
http://josefinefolkesson.se/sew-it-yourself/sybingo/sybingo-2019/
Aha, nu har jag sett bingoplanen. Mycket trevligt.
En gammal överste lärde mig att det man helst vill börja prata om i en konversation ofta är helt ointressant för motparten – till exempel vanliga förklaringar så väl som bortförklaringar. Så varför envisas personalen med att FÖRKLARA så mycket om vad som sagts och gjorts istället för att bara säga ”Visst, jag ska hjälpa er!”
Men det är väl klart att det måste sitta ett par extra Välkommen!-skyltar vid sidorna om den centrala, eftersom det växer en buske framför den.
En del bilder syns inte i paddan. Idag och pffft, närmare bestämt.
Dagen har gått i rensningens tecken: nyklippt häck, rabatter och hängrännor.
Lycka till Örjan!
Jättebra att du säger till när bilder pajar, Brid! Jag kan inte förklara varför det blir så, men jag vet hur jag ska laga det!
Så, har jag lagat bilderna nu, Brid?
Magganini: Ja, jag undrar så över plantan där i mitten. Den kanske har snabbvuxit utan att någon har lagt märke till det?
Imorrn, kamrater, ska jag slipa 50 m² köksgolv! Och måla!
Oj. Blir det en ny snubbelmatta då?
Samma undran som jag har, Cecilia N, det måste ju helt enkelt finnas en matta att snubbla på i Gula Husets kök.
Nu syns alla bilder! Ska strax studera dem noggrannare.
Lycka till Örjan, önskar även jag.
Nybesök lasarettet för blodprov idag. Tipsade receptionen om detta blogginlägg. De kom ihåg Lottens besök med den förvirrade mannen.
Kan meddela att det är fullt med skyltar även på spanska sjukhus. Mest om att tvätta händer och att inte fotografera i de lokalerna. Vilket jag har foton på …
Bra, Peztis, jag tar gärna emot bilder på även spanska sjukhus! (Jag har en plan.)
Nu har jag slipat och tillsammans med alla närvarande barn (massa!) målat golvet vitt. Snubbelmattan har vi inte börjat på än.
Hoppas ingen målade in sig i ett hörn.
Vi såg till att en av oss målade in sig i ett hörn bara för att få en bild på det …
Så. Semester. Och Herr M hade gjort alldeles rätt och kunde ge rätt svar på frågan ”Var är champagnen?” när jag klev in genom dörren hemma.
Utmärkta rapporter om hur ni har det här – jag återkommer med målningsrapport, men si jag har så rysligt mycket färg på fingrarna och färgkulor i håret.
Vad är det för likhet mellan Lotten och en julgran? Båda har färgade kulor i barret.
Vad är det för skillnad på Lotten och ett julträd? Den ena är gran och den andra är grann..
Vad är det för skillnad på Lotten och en julgran?
Den ena har färgade kulor i håret, den andra har färgade kulor i grenen.
Se dääär, vad bra att ni bara godkänner kulorna!
Jag hade idag fem barn under 22 i huset – och gissa om de fick måla …
När de var färdiga, sa jag att nu fick de vila en stund, men så fort golvet gick att gå på skulle de laga mat. Å alla ba:
– Javisst!
DDM: Du tänker som Disraeli: Never complain, never explain. (Och där tror jag att ’förklara’ snarare lutar åt ’urskulda’ på svenska.)
Jag har en läskig bild, Lotten! Ni som inte gillar sånt får titta bort.
Som en del av torsdagens träning skulle vi hoppa jämfota upp på en låda och ner på andra sidan, 50 gånger. Framåt slutet började jag tyvärr tänka på annat, så hopp nummer 46 blev rätt misslyckat. Det har hänt förut, med skrubbsår som följd, men den här gången blev det ett såpass djupt jack att jag fick sy fyra stygn. Men visst blev det rätt snyggt?
Arma människa, skenben som gör så nedrigt ont också.
Lägg benet i högläge och avnjut den här så känns det snart bättre;
https://www.svtplay.se/video/22782562/max-raabe-pa-estraden
Tack för omtanken Ninja, men konstigt nog och lyckligtvis så känns det nästan inte alls, faktiskt. Mest känner jag mig lite klantig som inte lyckades hålla fokus.
Men titta ändå, CtLDPT, Max Raabe är underbar, och har du inte ont så kan du kanske lägga en sula på parketten.
Men jösses CtLDPT, 50 gånger! Det vet ju alla att 45 är max! (Tack för den läskiga bilden!)