Hoppa till innehåll

Studiebesök: en rättegång med balloptikon

Jag var på studiebesök i tingsrätten. Det var ett misshandelsfall som jag inte hade någon som helst relation till. Målsägande och den anklagade var ett par, där mannen hade slagit kvinnan upprepade gånger. Vilket tydligen är vardagsmat i rättegångsvärlden.

Det såg verkligen ut precis så här. (Bildkälla.)

 

Precis som på tv visades bilder på blåmärken och sms-konversationer, uträkning av förlorad arbetsinkomst och uppskattning av hur mycket sveda, kränkning och annat lidande är värt i pengar. Mannen kom in i rättssalen i kraftiga bojor, arm i arm med en bister polis.

– Precis som förväntat, tänkte jag, fascinerad av bojorna som konstigt nog var brutalare än medeltida tortyrinstrument.

Pffft.

Men det jag inte hade förväntat mig var stämningen. Luften kändes som ärtsoppa, som rosbuskar, iskallt vatten och som dimma på en gång. Sammanlagt var vi 15 personer i rummet, där blott en person talade åt gången och där ingen ens skruvade på sig oombedd. Språket var förstås högtravande och alla läste innantill, hur lite som än sades. Och apropå papper, så fick jag för första gången på kanske 25 år se en balloptikon.

Men detta ord kom jag inte på då. När målsägarbiträdet först lade ett vanligt A4-papper på OH-apparaten tänkte jag snabbt ”oj, nu blir det ju svart”, och i nästa sekund ”nämen ooooooh, det är ju en sån där, en sån där, vahettere, en sån där”.

Episkop, balloptikon, opaque-projektor. Enbent och enögd.

Ett episkop eller en balloptikon kan man alltså köpa än idag! Och använda på allvar! Coolt, säger nostalgikern i mig, men tvivlaren undrar varför man inte använder en dator med kanon istället. Finns det något juridiskt hinder? Målsägarbiträdet sa flera gånger beklagande att blåmärkena ju syns bättre på papper.

Ett episkop från slutet av 1800-talet. Vi kanske ser på den idag som man ser på Nokia 3310 om 100 år? (GNU Free Documentation License)

Hur det gick i rättegången? Jag vet inte – det kändes lite som att spionera eller vältra sig i andras olycka att sitta där och lyssna. Jag gick hem i första pausen, då fortfarande inte säker på vad den där förnicklade apparaten hette.

Fotnot
Jag har kvar säkert 100 OH-bilder, som den lilla samlarråtta jag är. De ligger bredvid karbonpapperen och gnuggbokstäverna och tar ingen plats alls.

Share
Publicerat iBloggen

22 kommentarer

  1. Vi städade på jobbet häromdagen.
    Hittade några förpackningar (med) karbonpapper. Det fanns också en massa pappersrör att hälla pengar i (och trattar i plast för att få ner dem). Och så hade någon en gång spridit ryktet att det behövdes gem där, så förutom att det fanns gem där på längden fanns det också gem på tvären och i ett kuvert.
    Flera viktiga veckobrev från 1997 och liknande datum fanns också. Somliga i en pärm …

    Det fanns också en OH-projektor, men dess öde vet jag inte vad det blev.

    Angående bilden från rättssalen: det är intressant(?) att “från vänster till höger” i två fall räknas “sett framifrån” och i ett fall räknas “sett bakifrån”.
    Jag är skeptisk till vänster och höger.

  2. Ninja i Klockrike

    Och varför ser notarien så uttråkad ut?

  3. Den Djefla Mannen

    Första gången jag såg en sån molijox var hösten 1976 då den användes i IS Kullens klubbstuga för att gå igenom det kommande tävlingsområdet för NSI-stafetten (Nordvästra Skånes Idrottskrets) i Klippan.

  4. “Jag är skeptisk till vänster och höger.”

    DET tyckte jag var jättekul!

    Notarien i rättssalen idag var väldigt liten, och syntes knappt bakom skärmen. Men uttråkad förstår jag att man kan vara i det läget; de sitter nog och hoppas på överraskningar. Att Tom Cruise kommer i och skriker eller att Marisa Tomei får vara expertvittne som välter allt över ända.

  5. Ni som känner er skeptiska till vänster och höger och lite vad som helst kan väl ta en lite sväng in på embryos blogg och läsa om elefantsnablar.

  6. Ninja i Klockrike

    Tack Niklas, det var en fruktansvärt bra text du länkade till där, och tack embryo!

  7. Ökenråttan

    Vänster och höger i det här fallet anges väl sett från åhörarplatserna.
    Tack för Embryo!

  8. Magganini

    Jag kan vänster och höger. Det hindrar inte att jag säger konsekvent fel när jag agerar vägbeskrivare eller kartläsare.
    Men i dag är det viktigare att jag kan klockan, för nu har jag inlett min årliga tuuuut- helg.

    Och tack för embryo!

  9. Brid

    Precis diskussionen i embryos blogg har jag deltagit i ett par gånger och bevittnat fler. Mycket bra beskrivet.

    Hur menar du Magganini, tuuuutar gör man ju första måndagen i månaden?

  10. Höger och vänster är mysko. För bara man vänder sig om så är allt tvärtom. Ingen entydighet alls.
    Men elefanter har snablar. Tack embryo.

    Vad tutar du om, Magganini? Är det regatta eller är det bara lördag?

  11. Snablar vilken bra embryotext!

    Om man har ett lite ouppklarat förhållande till höger och vänster ska man ABSOLUT inte ta jobb som bussguide, eftersom det innebär att man står baklänges hela dagarna och slår ut med armen till vänster och säger: “Här till höger ser ni …” Och tvärtom. Ger höger-vänster-skador för livet.

    Varför, Lotten, var du på rättegång? Ska du skriva en kriminalroman?

  12. Det var bara så att spanjoren utbildar sig till specialpedagogsocionomskurator (oklart vad som är rätt där) och behövde gå på rättegång. Och så ville han ha sällskap.

    Detta gäller er alla: jag hänger med på vad som helst som kan liknas vid ett studiebesök.

    För övrigt är det snart tre år sedan spanjoren ansökte om att få bli svensk medborgare (efter att ha bott ihop med dotran vår i två år). Men han har inte ens tilldelats handläggare än …

  13. Har de städat bort hans ansökan när de hade städdag på jobbet?

    Myndigheter ska väl arbeta “skyndsamt”?

    Månne en påringing på årsdagen med en liten stillsam förfrågan om hur det går med att få en handläggare kan få saker att rulla?
    Annars kanske man behöver JO-anmäla. Det sitter antagligen fast fler personer i systemet som kan bli glada av det.

  14. Nina

    Samma problem med höger-vänster som Karin, om än med annan anledning. Arbetade några år på 90-talet som aerobicsinstruktör. Stod vänd mot klassen och sa saker som “så går vi till höger” samtidigt som jag rörde mig åt vänster. Säger fortfarande ofta fel.

    På mitt jobb använder vi dokumentkamera med liknande funktion som balloptikonen. Verkar vara lite nättare dock, och kallas ibland svanhals på grund av sitt utseende.

  15. Ninja i Klockrike

    Jag har varit på ett par rättegångar, som vittne, tack och lov.
    Jag har aldrig behövt vara varken målsägande eller åtalad. Rättsväsendet är intressant att studera.

  16. Magganini

    Jo, tackar som frågar, för nåt år sen när Lotten skrev om sin gamla tysta tyfon och kompressor, då berättade jag om min tutauktoritet. Jag tutar minsann inte fyra måndagar om året utan hundra gånger en helg om året. Vid vår jähättestora ungdomsutomhushambollsturnering tutar jag på och av de 25 matchomgångarna, 50 halvlekar således, med två gamla loktutor.

  17. Magganini

    Och nu lade sig bilden ner igen. Liften har inte blåst ikull fast man kunde tro att den skulle det för en stund sen.

  18. Kolla, jag kunde vända bilden rätt och lägga den på ett ställe och länka till den inne i Magganinis text – men inte tusan kunde jag vända bilden rätt inne i kommentaren!

  19. Fast den är rätt på fånen.

  20. Tuuut!

  21. Örjan

    Synnerligen OT. inspirationen är hämtad från sportvärlden, som konstruerad imaginär cuptävling mellan svenska börsens 20 största bolag aka “large cap-bolag”.

    Inspiratör/författare/”reporter” är aktieprofilen Arne “Kavastu” Talving från Eskilstuna, som skrivit med glimpen i ögat
    Vem vinner hela “large-cap”-cupen? Svar 19.Juni..
    Vet inget om bolagen?
    Lite statistik finns via nätbanken Avanzas blogg. Här exempel på Eskilstuna-företaget ASSA-Abloy, som igår alltså hade >8900 ägare/åskådare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.