”Påsken infaller som alla vet den första helgen efter den första solförmörkelsen efter vårdagjämningen.”
Kjell Swanberg (1944–2008)
Senapssill på er alla! Och ett ägg! Vem har snott gräslöken? Ge hit lammet! Bääää!
Kan det månne vara så att den i år rekordsena påsken kommer precis i rättan tid? Solen står som spön i backen och alla (utom jag dårå) ligger utomhus och sorterar fjädrar. Eller nåt.
Jag har denna dag tre beting:
- fotografuppdrag på en basketmatch
- en studsmattas mattinstallation
- femton kuddars på verandan placerande.
Med andra ord har jag kommit långt från långfredagarna från förr. Långfredagen är sedan länge varken lång och tråkig utan som vilken jädra halvröd dag som helst (sedan 1969). Det enda som är heligt för mig är att jag ska titta på den här bilden varje långfredag.
Nu en favorit i repris: en bild på ett halvpocherat, blankt ägg som vilar på en skiva bayonneskinka, som i sin tur simmar i madeirasås.
Fotnot:
År 2016 kom påsken rekordtidigt och firades en månad tidigare än 2019.
Har ni hittat fiskgjusarna? Hanen Ivo har hittat tillbaka till boet. och kommentarer till observationerna kan man följa om man vill.
Och här finns det älgar. Teminstingens fanns det det 6:19 in i sändningen fram till 6:30 ca. Det är SVTs slow-TV från den stora älgvandringen.
Härligt, Kråkan! Jag hittade inte – kanske för att jag glömde bort fiskgjusarna och drack champagne istället.
Älgarna hade jag ingen aning om!
Jamen, det där är ju Skinka A Porta som serverades på Café A Porta vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Förr i tiden! Skinka, ägg och en tomatiserad madeirasås. I alla oss som växte upp lite på såstiden sitter i dag innerst inne en snopen tattare (citat från Bang) och undrar i dom flesta sammanhang: ’var är såsen’. Matfotot var inget vidare heller, förr i tiden … Vår vän Bloggblad fick för sej ett tag att lägga ut bilder på sin vardagsmat på bloggen. Sen hon konstaterat att det för det mesta såg ut som om maten inte hade bekommit ätaren väl slutade hon och konstaterade att det är en konst att fånga mat på bild.
Ja, här i duvboet verkar det vara helt på tok. Vi tycker oss se en blodig duva och en vinge eller nåt annat som ligger upp mot väggen i en konstig vinkel. Vad kan ha hänt?
Och det har stänkt blod på ’paraplyerna’ som täcker fönstren i våningarna under brandbalkongen där boet ligger. Vad har hänt??
Hos fiskgjusarna är det också dramatiskt. Inte mindre än två, ej ringmärkta, honor gör just nu ljudliga anspråk på boet och den flitige byggaren Ivo. Hans hona från i fjol, Irma märkt U5, har inte synts till än.
Hur ska det gå?? …
Duvan har kanske flugit rakt in i ett fönster och skadat sig men lyckats ta sig tillbaka till boet. Det blir ju knepigt för henne att skadad få tag i föda.
Ja, hos duvorna är det bara sorgligt. Och långfredag och allting. Stilenligt, kan man faktiskt säga. Duvorna ligger döda i sitt bo. Det är svårt att se om det bara är de två ungarna eller även en förälder. Och vem tror ni kommer och tar för sej av festbordet då och då? En skata! Och blodet fortsätter att droppa ned på fönsterskydden. Hur ska det förklaras när de klarögda små dagisbarnen som leker på gården kommer på tisdag? Hoppas blodet regnar bort innan dess.
Nej men så ledsamt, Ökenråttan. Det är väl naturens gång antar jag, men inte blir man gladare av det.
Nämen vilken dramatik! Vad kan ha hänt med duvorna?
Kråkan: Jag och resten här i huset kollade också precis när det var tre fiskgjusar i boet samtidigt. En hona snodde med sig en hel fisk som var nylevererad av, som jag förstod det, hannen.
Och bara lite senare kom han med en fin fisk till som den kvarvarande honan snabbt rev till sig. Hon var uppenbarligen mycket hungrig.
Sen satt båda honorna på bokanten när fiskgjushannen kom med en tredje fisk som han ödmjukt hukade över. Ingen var intresserad. Jag tyckte jag hörde en rap, men det kan ha varit vinden som flyttade en pinne i boet. Till slut flög han själv bort med fisken, och det var honom väl unt efter en dag som nog blev jobbigare än han tänkte i morse.
Ja, vad kan ha hänt duvorna? Finns det någon i marodör huset som ogillar flygfän och innehar luftgevär?
Jag har också kollat gjusarna. De satt mest och skrek hela tiden.
Mitt beting i dag var bland annat att köpa dels en håv att håva upp klägg ur den lilla dammen med, dels en väldig massa godis till de små häxor som kanske står på trappan i morgon. Det har aldrig hänt att någon liten häxa har hittat hit, men det kan ju ske någon gång, och då gäller det att vara försedd.
Den där matbilden ser mer ut som vaniljglass med en persikohalva och en massa chokladsås på nån … kaka …? Än ägg osv. I så fall ser det gott ut.
Förresten på tal om påskakärringarna, jag har för mig att när jag var liten var det på skärtorsdagen vi drog runt och tiggde godis. Men nu är det påskafton som gäller. Minns jag fel eller har det ändrats med tiden eller är det olika i olika trakter?
Magganini, det är olika dagar i olika trakter. Och så finns det de helt traditionslösa. Vi hade ett par helt små påskgubbar som kom på långfredagen. Inga påskkort lämnade de, och de var så små att jag inte kunde med att undervisa dem om dagens allvar. Något föräldraaktigt skymtade visserligen, men på för långt håll.
Jag misslyckades med studsmattebetinget, men det berodde på intrillande gäster som tjoade: NU HÄMTAR VI PIZZA!
Men visste ni att den enda dagen på året när pizzeriorna har stängt, är långfredagen?
Vad hände duvorna? Ja, gårdshuset med brandbalkongerna verkar vara mer eller mindre tomt, sannolikt på grund av fönsterrenoveringarna. Bara dagiset är i full fart i veckorna. Vi tror att det är skatan som är boven. Eller nån mås; dom lever rövare på en annan av grannbakgårdarna. Så sorgligt.Vi har lagt undan våra kikare.
Tydligen var det bara ungarna som strök med. Nu sitter föräldrarna, två vackra ringduvor, på varsitt balkongräcke och tittar sej omkring och undrar vad som hände.
Glad Påsk då nu när Långfredagen är förbi!
Sista-minuten/barnvänligt silltips till påskbordet.
De flesta har redan ingredienserna hemma.
https://taffel.se/blog/recept-snabb-sillsallad-kirresill?page=1
Fniss, Niklas!
Påskkärringarna är mycket förvirrade, konstaterar vi i södra Stockholms-förorterna. De drar runt hela påsken och om man inte har godis till hands tar de snabbt tillbaka påskkortet som de överlämnat. Några kör dessutom trick-or-treat-rutinen! Ack mänsklighet, varthän barkar du?
Nu har jag sett sju älgar som gick över isen på näset.
Cecilia: Minns ej hur längt norr om Dalälven du bor.
Men minns att SMHI varnat för svaga isar i ”mellansverige” idag , med hänvisning till flertalet drunkningstillbud (och ett drunkningsfall) idag.
OK dina älgar kollar inte rapporterna från SMHI..
Inte heller till vårt hus vågar de sig särskilt ofta, de där påskkärringarna med vakande föräldrar som inte alls står gömda eller diskret hukande runt hörnet. Nej, med armarna i kors kollar de från gatan att vi inte drar in ätteläggen i huset och tar fram tumskruvarna och sträckbänken. Vi erbjuder de få som kommer både nu och runt Halloween skaffning hur många dagar som helst beroende på förvirring av vilken dag som verkligen gäller. Men idag fick vi äta allt själva.
De stackars ringduvorna hemma hos Ökenråttan var ju hur sorgliga som helst. Uhu.
Jag tänkte som Örjan: men vet älgarna inte att isen snart går?
Det kom påskkärringar! Det var nog femton år sen sist. De hade vakande mödrar på avstånd, men de var så små (p-kärringarna), särskilt en, att de är ursäktade. Så vi blev befriade från några dragéägg, men inte många. De små liven sa att mammorna hade tillhållit dem att bra ta en karamell, kanske två. Jag försökte beordra dem att ta en näve var (de hade ju så ytterligt små nävar ändå) men de tog blygt ett par stycken (inte nävar då) som åkte rakt i mun.
Svårt det där med syftning.
Och tack Brid, det var det jag tänkte, med trakterna.
Nä, SVT:s älgar kollar inte med SMHI. De kollar själva. Försiktigt försiktigt gick de.
Här syntes igår ett halvdussin isfiskare inne i Vikbotten, men vid Åviken var det bara två, längst bort där nog isen skuggas en del under dygnet. På vår sida hade isen släppt land.
I Ögletjärn hade isen släppt kanten på vår sida men såg nog rätt tjock ut.
Maken får inte gå ut utan overall och isdubbar och han borrar sig försiktigt ut. Han har stränga förhållningsorder om att inte komma hem och vara drunken. Men nu längtar han efter fiske från stranden. Om bara sälarna kunde fara till havs och lämna ”hans” fiskar ifred. Det är inte lönt att prova fiska om sälen är där. Då har alla fiskarna gått och gömt sig.
Det finns även glada budskap från djurens värld: De 180.000 bin som bor på Notre Dames tak är välbehållna och surrar vidare, låter katedralens biskötare hälsa. Halleluja!
Mirakulöst! Är bina rentav återuppståndna?
Karin, är det Påskdag så är det.