För snart tre veckor sedan läste jag att ett snöoväder var i antågande. Som den sansade och välplanerade människa jag är (eh), såg jag till att få båda bilarnas sammanlagt åtta hjul bytta.
– God hjul! sa jag hurtfriskt till de vansinnigt trötta däckbytarna som tog sig åt ryggen varje gång de reste sig upp.
– De här är olagliga, sa de och pekade på Saabens dubbdäck som de nyss hade satt på.
– Nej god hjuuuul, sa jag och pekade på hjulen.
– Titta, spårdjupet är nästan inte ens ett djup.
– Nääää. Vad trist, sa jag och tänkte på Kalle Ankas börs som det flyger gröna sedlar ur och på det faktum att han har fickor i sin lilla sjömanskostym.
Igår var det så dags att byta bort de relativt nypåsatta dubbdäcken till nya med spårdjup och dubbar som syns. (Märk väl hur jag på ett relativt korrekt sätt varierar mig med både ordet ”hjul” och ordet ”däck”.)
– Oj! Stackars bilen ser ju ut som en människa som har rakat av sig ögonbrynen! utbrast jag.
– Om du fryser kan du sitta i bilen medan jag …
Omtanken var förstås oerhört fin, men inte hade jag kunnat sitta i bilen och njuta av värmen medan däckbytarn (som egentligen var snickare) for omkring som ett jehu med hjul, däck, muttrar och apparater.
Fälgarna var helt okej, så de nya däcken skulle krängas på dem. Och det går till precis som när man lagar en punka på ett cykeldäck. Förutom att bilens hjul
- inte har innerslang
- är så ini helskotta svårjobbade
- fixas med hjälp av brutala maskiner som kostar lika mycket som röntgenapparater.
Först töms däcket på luft och det låter som när man piskar mattor med oerhörd kraft. Sedan läggs hjulet på en fälgavskiljare (heter den nog inte) som bänder loss medelst snurr.
Sedan sätts det nya däcket på och det ser ut så här:
Den skarpögde kan här misstänka att jag bara har vänt på bildordningen. Och det är förstås helt korrekt.
– Hjulet ska fyllas med 4 kg luft* tills det säger pang** när det glider över den här kanten på fälgen. Lite luft släpper jag ut nu … tills det blir lagom.
Luftpysandet var på säkert en miljon dB – och proceduren upprepades sedan på de andra tre hjulen. Aj, sa öronen.
Sedan ska hjulen balanseras, och det är lika viktigt som att inte gå omkring i pumps på ena foten och sockiplast på andra. Den fiffiga maskinen som mäter balansen i gram anger på en skärm hur mycket felbalans det är.



Här kom vi att prata om pengar, trasiga ryggar, knävärk och vad saker och ting kostar. Mina fyra nya däck kostade inklusive påsättning (höhö) 4 500 kr, vilket man kan jämföra med t.ex. vad det kostar att klippa håret ett par gånger. Man kan också jämföra med vad en språkföreläsare får för några timmars jobb eller vad nya barnvagnar kostar … så det gjorde vi. Medan däckbytarn lyfte, slet och drog och huffade och puffade och tog sig åt ryggen.
– Vad ska du göra när däckbytarsäsongen är över? sa jag.
– Åka till Maldiverna.
Jahaja.
– Det är bra med värme för min rygg. En kota är förstörd, så de vill steloperera mig. Men jag har svårt att sitta still, så jag jobbar tills det helt enkelt inte går längre.
Jahaja.

När alla fyra fälgarna hade fått nya däck, muttrades de fast på bilen till ett ljud som fick mina trumhinnor att fladdra som en spinnaker i vinden. Men däckbytarn verkade helt obekymrad.
– Hur mår dina öron av det här?
– Va?
Sedan pratade vi återvinning och miljötänk och jag fick höra om när Ove Pettersson (som jag inte har hört talas om förut, men som tydligen är en i stan känd däckgubbe) på 1970-talet ringde till brandkåren och varnade för att han skulle bränna lite skräp.
– Lite skräp? sa brandkåren?
– Japp, bara lite skräp.
– Det går bra. Tack för att du varnade oss.
Sedan följde panik och katastrof eftersom hela Eskilstuna plötsligt försvann i ett svart rökmoln. Ove Pettersson hade nämligen satt igång att elda upp 2 500 gamla däck.
Och på den platsen växer det fortfarande inte ens ett litet grässtrå …

*) Det var inte 4 kg luft utan kanske ungefär 2,5 bar som sedan tömdes till 2,2 bar. (Rätta mig gärna!)
**) Panget kallas tydligen även ”ett popp” och det uppstår alltså när kanttråden på däcket, av lufttrycket, trycks på plats mot fälgkanten. (Tack, PK.)
Folk som kan sådana där saker imponerar djupt på mig.
Så tänker jag att det där ska man väl kunna lära sig, och tjohejsan hoppsan, det kunde man inte.
Huvudet finns, men intelligensen i händerna är av korkad typ.
Funkar inte, går inte, mackanickerna vrenskas som bångstyriga hästar.
Fast å andra sidan är jag rätt bra på att se när det vrenskas i små barnasjälar till exempel och hjälpa till. Så jag är nöjd ändå.
Men fortfarande imponerad.
Vägde de upp de fyra kilona luft på en liten våg?
Den där balanseringsgrejen lär man kunna tacka NASA för; Den är nämligen baserad på den teknologi som togs fram för att hålla rymdraketerna upprätt på startplattan sedan ställningarna släppt och innan (och efter?) de lyfte.
Nu får man roliga bilder i huvudet av tekniker som springer runt och sätter vikter på raketerna.
Samarbete, koordination och en bra våg.
AGM 10:34
Viktig språkvårdsdetalj, Lotten!
Tryck anges inte med en massenhet. Inte heller med en kraftenhet. Förr användes en tryckenhet kp/cm2 och idag ska man egentligen använda pascal, som är newton per kvadratmeter.
Jo, jag inser det hopplösa i att få gatumannen och kvinnan, för att inte tala om gatpojken och gatflickan, att uttrycka sig korrekt. Men, som AGM påpekar, använd i alla fall en tryckenhet och inte en massenhet. Det är faktiskt lite oförskämt att inte bry sig om så viktiga detaljer och extra oförskämt är det att sedan kräva korrekthet i en mängd mindre viktiga och, framför allt, onormerade nationella uppfattningar om hur språket ska användas.
Vafalls!
”Det är faktiskt lite oförskämt att inte bry sig om så viktiga detaljer …”
JAG BRYR MIG JÄTTEMYCKET!
Men nu surar jag.
Det går snart över.
Men allvarligt, jag är lite trött på att se naturvetenskapliga och tekniska uttryck och enheter behandlas som om de inte hade minsta betydelse. Programledarnas ”nu blir det nog lite svårt” eller ”gå inte in på detaljer” och journalisternas ”sextontusen volt genom kroppen” och andra orimligheter får passera utan reaktion medan det tydligen är oerhört viktigt att säga (du vet vad) i stället för tvåtusensexton. Ett oskick som drivits igenom av en enda person (du vet vem, men inte GA) och som vi är alldeles ensamma om i Sverige.
Språkvård handlar inte bara om meningsbyggnad, att kunna stava rätt eller om ordkunskap. Det handlar också om att ha respekt för fakta och att söka hjälp när man inte vet. Det saknar jag väldigt mycket hos dagens journalister.
Bar, jag mäter däcktryck i bar. Och jag har inte slangar i däcket till mountainbiken. Precis som på bilar.
Maskinen som används för att montera däcket på fälgen kallas för klinchningsmaskin (reserverar mig för stavningen) hälsar Maj-Lis pappa, som denna säsong jobbar i gummiverkstad.
Teknologin bakom balanseringen av hjul såväl som som rymdraketer känner alla igen:
Gurra, för att inte tala om de som utelämnar gram (g) i kilogram/kg
och endast skriver kilo. Utan enhet så blir ju prefixet kilo betydelselöst.
Idag gick jag en liten promenad. Fyra kilo, närmare bestämt.
Sedan är förstås frågan om det innebar en viktminskning på 4000 gram eller en förflyttning med 4000 meter. Eller kanske jag fick fyratusen kronor för att jag var ute och vandrade en stund.
Nämen nu är ni väl petiga? Fem kilo äpplen är helt ok att säga! Frågan är om ”98% av Vasa är original” är ok? Av vad? Vill jag alltid fråga när man pratar om procent. 98% av vikten, volymen, antalet ihopmonterade bitar ….? Men det tyckte PK var att krångla till det. Kanske det, tänkte jag efter en stunds betänketid. Budskapet är ju att skeppet är så gott som intakt från sin tid. Rätt coolt faktiskt.
Tack SG! Kände på mig att du skulle fylla i det jag inte orkade!
Jo, Pysse. Jag tog nog i lite väl mycket på slutet. Men vidhåller att det är svårt att acceptera allehanda missförstånd och rena orimligheter som förekommer i faktarelaterade artiklar numera. De blir mer och mer trumpifierade. Trump har ju också ett ganska avspänt förhållande till terminologi och fakta.
Det har nog trillat minst 1 kilo äpplen från mitt träd i år, kanske 2 kilo!
… nä, jag nöjer mig med att lägga in dagens givna, usla skämt (någon måste göra det):
Vad spännande det låter — rena däckaren!
”Mina fyra nya däck kostade inklusive påsättning (höhö) 4 500 kr, vilket man kan jämföra med t.ex. vad det kostar att klippa håret ett par gånger. ”
Eller vad det kan kosta att parkera lite slarvigt när man varit och handlat och ska bära upp alla påsarna till hemmet.
Det kan jag ju göra fyra gånger för priset av dina påsatta däck 😉
Kan någon vänlig själ nu berätta hur jag jag korrigera däckmannens uttalande så att han slipper uttala sig oförskämt här?
Behöver jag ta reda på hjulets temperatur och volym om han ska kunna uttrycka sig i en tryckenhet eller kan jag (ve oooo fasa) höfta lite? Kan 2,2 bar vara något att hålla i när åskan går? (Jag läste det i en däcktryckstabell för Saab årgång 1999. Där lärde jag mig även att man ska kolla däcktrycket var 14:e dag och inte som jag gör – två gånger per år. Man bör faktiskt köpa en däcktrycksövervakningsapparat också.)
Fan ska vara humanist, asså.
Vet ni att racerbilsdäck inte har naturlig luft i sig? De har bara kväve!
Ja, det visste jag, eftersom Hulda, maken talade om det när han såg nåt racerlopp på teven.
Angående den naturvetenskapligt inkorrekte däckbytarmannen så tycker jag att du ska ge honom SGs kontaktuppgifter så får SG & c:o uppmostra honom.
Jag kan hålla med om att det är irriterande när folk i gemen uttrycker sig slarvigt.
Jag reagerade på högskoleprovets orddel, där man efterfrågade simpans phylatillhörighet. Alternativen var fiskart resp. svampsort.
Det skaver än.
SG, vad är det som säger att du gick ner 4000 gram? Du kan ju ha gått upp också. Stärkande skogsluft och allt det där.
Jag säger som alla andra brukade säga för några år sedan: Varför så upprörd?
Det han sade var att han fyllt däcken med fyratusen nånting. Inte med 4000 gram och inte till ett tryck, som brukade uttryckas som vikt per kvadratcentimeter men som bör uttryckas som kraft per ytenhet. Förr användes ekvivalenten kilopond, där ett kilopond ansågs vara detsamma som ett kilogram, men i och med SI-enheternas införande har det ändrats det till kraftenheten newton per ytenhet kvadratmeter och fått namnet pascal.
Jag kunde också ösa på med gamla CGS eller MKSA, men avstår av humanitära skäl.
AGM påpekade mycket försiktigt och hovsamt att det var lite slarvigt att uttrycka sig som däckskillen gjorde och jag förtydligade genom att ge några exempel. Finns absolut ingen anledning att sura till. Var tacksamma för att ni fått anledning att tänka över en del av terminologin som vanligen ignoreras totalt av språkmänniskor eftersom det är ”att gå in på detaljer”.
JAG surar inte!
Uppfattar du det så, så är det i linje med vad jag uppfattade ditt och andra inlägg här i går.
Det är jähätteintressant med korrekt terminologi kontra folkmunsuttryck.
I Australien betyder ’kilo’ inte vikt utan längd.
Jag surar inte heller! När jag surar gör jag det med armarna i kors och plutande mun i säkert en minut, sedan blir det för jobbigt.
Igår lärde jag mig en ny betydelse av ordet dressad. För mig har det betytt att man häller sand och jord på gräsmattan men eftersom det här gällde dressade strumpor så tyckte jag det verkade obekvämt och fel med sand. Det kan man förvisso ha mellan tårna men det är knappast något man gör reklam för.
Är det nu som vi ska påminna om att hjulmuttrarna skall dragas åt en viss tid efter påsättandet?
Åh. Jag som har fullt upp med att kolla däcktrycket var 14:e dag …
(Jag tar ett däck från bilen. Och så tömmer jag det på luft. Sedan väger jag det. Sedan stoppar jag med en gräddsprits in exakt på grammet 4 kg luft och idkar påsättning. Två veckor senare tar jag loss däcket och kollar om hjulet fortfarande väger som det ska. För då är trycket perfekt. Detta upprepar jag varannan vecka tills alla däcken är tryckcheckade. Då börjar jag om från början. True story.)
Det är jättebra, Kotten. Men jag tror att du skulle ha användning för en sån där grej som kollar trycket i däcket och skickar till en liten mottagare som du sätter på instrumentbrädan. Ännu en triumf för IoT.
http://www.safetyseal.se/sv/produkter/tpms.php
Men, vaf! Det var verkligen inte meningen att göra dig upprörd igen. K och L ligger för nära på tangentenbordet.
Gagagagagaaa!
Vår bil har den funktionaliteten inbyggd. Vår och höst piper det och lyser på instrumentbrädan till dess att man kommer ihåg att återställa däcktrycksvarningen efter hjulbyte.
OT: I dag är det Skyltsöndagen. Då ställer man upp:
På så vis LarsW, jag personligen tycker att skyltsöndagen
ska vara på första advent. Butikerna brukar väl dock börja
redan i augusti med julruschen.
Skyltsöndagen är sedan ett antal år söndagen före 1:a Advent, då många seriösa handlare börjar med julskyltningen. Fråga NK som har gjort det Hur Länge Som Helst, så även i dag.
Ska det tolkas som Hahahahahaaa!?
Ja … fast jag borde ju ha skrivit Jsjsjsjsjsss … om jag hade tänkt lite längre!
Men då hade jag ju inte fattat!
Å så kan vi inte ha det eller?
Varför inte?
Bara f’ratt?
Hm, då är alltså frågan om jag borde ha börjat det här (helt onödiga) inlägget Gn eller J, (och egentligen skulle jag ju avsluta meningen med en punkt men jag stoppar in en jähättepoänglös parentes så att punkten hamnar längre bort).
Gn.
Hm!
(Jag kan läsa annikska.)
… och det, mina damer och herrar, är en djupt esoterisk konstart. Jag är så imponerad!
(Gwg.)
Heh!
Ha! Nu ska jag behärska mig — och där skrev jag helt oavsiktligt behörska, så det märks att jag riskerar att bli kroniker — innan det blir för slitsamt för alla läsande.
**Pssst, det där var väl lite optimistiskt …**
Om jag har några läsande kvar. Ä-hum.
Japp, jodå, jag sitter här i köket och äter lite. Och bloggar lite. Det är en stor dag idag. (Eller inte. Den är faktiskt helt normal.)
Sett! Läst! Hurra!!
(Officiellt har jag tystnat, men lite så här inofficiellt kan jag ju knapra lite i kanten. Knisp knasp knaper!)
Sssschhhhhhh. Jag är inte heller här. Ssssccchhh.
Räcker det med 2,5 bar för att bildäck ska poppa? Coolt, på cykeln krävs det ofta 3-4 bar, lite beroende på utformningen på däck och fälgkant. (Med poppa menar jag att kandtråden på däcket, av lufttrycket, trycks på plats mot fälgkanten. Det är nog inget fackuttryck och är inte SI-korrekt men innom mtb-världen i sverige är det ett vedertaget uttryck som alla som kör slanglöst på sina hojar. )
PK: Poppa! Jättebra term! Det stoppar jag in! (Jag vet inte om 2,5 bar räcker – jag har bara läst mig till detta på internättet. Om du träffar nån bildäckspoppare får du gärna fråga!)