Månad: maj 2015

Asocial och osocial?

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 14:47

Hej!

För det första skulle jag bara vilja säga att vi var på en väldigt underhållande och intressant föreläsning du hade i Luleå tidigare i vinter. Nu har jag en liten fråga som jag hoppas få svar på.

När man säger att någon är osocial, är det korrekt? För mig känns ordet asocial mer riktigt, men när man slår upp orden så tycks asocial mer peka på en aggressiv inställning. Osocial låter mer som att man är likgiltig medan asocial är vad Ted Bundy var. Vad är det som gäller?

/ J.M.

Ååååh. Lule. Vi har förvisso snö här i Eskilstuna, men snön i Luleå är maffigare. Men nu till viktigare ting!

När det gäller asocial och osocial, så har jag mer än en gång halkat över till den modernare betydelsen, vilket komplicerar samtal. Urpsrungligen (till för kanske 15 år sedan?) gällde detta:

osocial, enstörig, inte bra på cocktailpartyn (’som inte är intresserad av kontakt med andra människor’)

asocial, närmast kriminell – som Ted Bundy (’som bryter mot grundläggande samhällsnormer’)

Men asocial kan numera även betyda ”någon som inte tycker om att umgås med människor”. Och för mig låter det helt korrekt, så jag är lika förtappad som alla andra moderna språkbrukare. (Ajajaj, dålig språkpolis.)

Så: när man säger eller skriver asocial, måste man vara säker på att inte missförstånd uppstår; din magkänsla om den asociale massmördaren var alltså helt korrekt – men det vet kanske inte den som lyssnar på vad du säger!

Hej hej Luleå!

/Lotten

Lämna en kommentar

Med avseende på … huh?

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 14:42

Hej!

Jag sitter här med ett diktat. Läkaren säger:

Planerad uppföljning med avseende på astman…..

Jag skulle vilja skriva Planerad uppföljning avseende astman….

Orden med och på känns onödiga. Vad säger du?

/GH

Det här är lite svårt! Min spontana reaktion var att båda dina alternativ hade samma betydelse, men sedan blev jag lite osäker.

Det fasta uttrycket ”med avseende på” har dessa synonymer:

angående, beträffande, rörande

Just ordet ”avseende” är dock ett substantiv som inte riktigt funkar likadant utan med och på, utan som då betyder

betydelse, vikt, hänsyn: ”Vi fäster inget större avseende vid utseendet.”
aspekt, hänseende, synpunkt, mån, sätt: ”I vissa avseenden har situationen förbättrats.”
syftning, anspelning.

Alltså kan man inte skriva ”planerad uppföljning avseende astman”! Jag har rådfrågat Per Stenson (som har samma yrke som jag och dessutom är min pappa), och han började till och med yra om att ”med avseende på” begränsar området – om det t.ex. rör astmans fördelning i olika åldersgrupper så tycker han att det ska stå ”med avseende på”, annars någon annan formulering …

Men för att vara konkret, så har jag ett förslag (som jag osäkerhetsmarkerar som en fråga):

Skulle man kunna skriva något så enkelt som ”Planerad uppföljning av astman …” eller ”Planerad uppföljning av astmadiagnosen …” kanske?

/Lotten Bergman, som har rådfrågat tre andra språkexperter som blev lika förvirrade!

Lämna en kommentar

Stejpla staplarna?

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 14:34

Hej Lotten!

Tack för en fantastiskt lärorik och intressant föreläsning i måndags, jag själv brukar titulera mig som språkpolis, då jag älskar att påpeka stavfel … Men jag är nog inte det riktigt lika mycket som du … så jag får väl kalla mig språkpolis light?

Hur som helst så kom jag precis på ett ord som förekommer ofta här på vår klinik; jag jobbar på patologen och här får vi in en hel del preparat med ”steiplar” om man ska stava det som det uttalas i engelska. Vad jag har förstått så är det en slags ”stygn” eller kanske till och med agraffer på ren svenska. Men eftersom läkarna väljer att använda sig av ordet steiplar så blir jag ju osäker… (Försöka fråga dem är ju rätt lönlöst… 😉

Så om du var i min sits, hur hade du då skrivit ovan nämnda ord?

Tack än en gång!

/LA

Hej!

Jag har faktiskt fått frågan om ”stejplar” tidigare – du är sannerligen inte ensam om ditt problem!

Rekommendationen från medicinska språkvårdare är i tur och ordning

skriv ”stejplar”
formulera dig med hjälp av ordet ”häftklamrar”
återvänd till det gamla hederliga ordet ”agraffer”.

Du måste nog kämpa lite för att få alla läkare med på detta – men ta upp det till diskussion! Vad man inte ska skriva är i alla fall ”staplar”, där måste du vara bestämd och slå näven i bordet!

Lycka till!

/Lotten Bergman

Lämna en kommentar

Språk-kompott med en släng av bindestreck

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 14:28

Hej!
Jag har en liten fråga. Vad tycker du om termer som blandar svenska och engelska, till exempel compassionfokuserad terapi? Man undrar ju varför det blev så, och varför det inte kunde bli antingen eller.

Hälsningar från ön med blommande blåsippor, ja till och med vitsippor nu, drillande lärkor och seglande tranor. Fast i dag är det skitkallt!

/Uffe

Direkt till din fråga – som alls inte är liten! Att blanda olika språk och på svenskt manér bygga en nyuppfunnen sammansättning är vanligt, men för den ovana läsaren kanske lite krångligt. De som inte har svenska som modersmål ser inte var ett ord slutar och nästa börjar … Just ”compassionfokuserad terapi” var kanske inte det vackraste jag har sett – men det funkar?

Om jag ska komma med ett konkret råd till alla som blandar svenska och engelska (för det är det ju oftast engelska numera), så är det att klämma in ett bindestreck i skarven. Alltså ”compassion-fokuserad terapi”. Men det ska man inte göra förrän man först har rådbråkat hjärnan i jakt på ett adekvat, svenskt ord …

Om det engelska ordet är delat i två, kan man helt brutalt slänga ihop dem till en svensk sammansättning utan mellanslag, eller köra den här varianten: ”second hand-butiker”.

Hejhej och hälsningar från ett ryskallt Eskilstuna!

/Lotten Bergman

Lämna en kommentar

”I anslutning till” ligger hur långt bort?

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 14:24

Hej Lotten!

Var i Kalmar och lyssnade på dig, mycket intressant. Trodde jag skulle somna efter lunch men inte alls, det var väldigt bra.

Så till min fråga: Hur ska man tolka ”i anslutning till”? Om något ska sättas ner i anslutning till min tomtgräns, menas det då ganska nära, t ex 3–4 meter eller kan det vara 100 meter ifrån och ändå vara i anslutning till? Det kanske inte finns några regler utan bara är en tolkningsfråga.

Det som sattes ner ”i anslutning till min tomt” sitter ungefär 200–300 meter från tomtgränsen och de som skrivit papperet ochgjort jobbet tycker att det är i anslutning till tomten.

Vad tycker du?

Tack på förhand

Vänliga hälsningar

Gun

Men VILKEN bra fråga! Spontant säger jag att ”i anslutning till” är väldigt nära, men att det inte går att definiera hur nära. Nationalencyklopedin skriver: ”närhet eller samband tids-, rums- el. idémässigt”. Nu ska jag slå upp i alla mina andra böcker.

[Paus. Läsa läsa. Tänka tänka.]

Hm. Jag är inte alls nöjd med vad jag har hittat. Det är ju en definitionsfråga – precis som du säger – eftersom ”närhet” kan betyda allt från 1 cm till 1 km, känns det som. Eller om det kanske egentligen inte handlar om fysiskt avstånd utan ett funktionellt avstånd: ”att det ska funka och vara praktiskt” …

Nej, det här gav dig ju verkligen inte klara besked! Jag har kollat i alla mina fina böcker, men … nej.

Lycka till ändå!

/Lotten Bergman

Lämna en kommentar

Slash på er alla!

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 14:12

Hej Språkpolisen!

Om jag som jobbar som medicinsk sekreterare skriver en aktivitet i journalen om att jag skickar en kopia till en patient, är det korrekt om jag skriver typ så här

Kopia läkarbesök 2015-04-14 skickas hem till patienten. /min signatur

Får man använda / (snedstreck) och sedan skriva sitt namn eller användarnamn? Hur göra annars?

Javisst, jag gör också det – och tycker att det är helt okej. Särskilt i sådana här sammanhang!

Faktum är jag själv gör det även i mejl, när andra brukar välja ”Med vänlig hälsning” eller ”MVH”. Jag tänker lite så här:

– Ääääsch, jag är så himla trevlig och välformulerad i min text här ovan att jag kan kosta på mig att bara klämma dit ett snedstreck. Om någon tycker illa vara, får de gärna komma och säga till mig så ändrar jag mina rutiner! Tjolahoppsansa.

/Lotten

Lämna en kommentar

MAJ-LIS!

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 14:09

Hej Lotten!

Tack för en bra och givande föreläsning i Falun!

Skriver man smileys? Eller finns det försvenskning på det precis som mejl?

Kort och koncist svar:

Än så länge skriver man ”smiley”. Ska vi chansa på smajli om … tio år?

/Lotten

PS. Jag känner några som har börjat kalla smileysarna för Maj-Lis. Det tycker jag är jättekul! DS.

Lämna en kommentar

Telefonnummeruppställning!

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 14:02

Hej!

I min ungdom fick jag lära mig att skriva telefonnummer så här:

08-764 75 29
08-35 85 86

Det borde väl stämma fortfarande? Men hur gör man med mobilnummer?

Jag har t.ex. 073-58X 20 3X (och mobilen portionerar ju ut numret precis som jag har lärt mig).

Men om man då har ett nummer som börjar på 073 och sedan t.ex. 08 99 99 så ser det ju väldigt konstigt ut att börja numret med en nolla efter ”riktnumret” (som ju inte är något riktnummer längre). Vad rekommenderas?

Med vänlig hälsning

AA, läkarsekreterare i Sollentuna

Hej!

Förr gällde precis de regler som du nämner – förutom om man hade ett särdeles fiffigt telefonnummer som t.ex. 08-100 100. De här reglerna har i och med mobilnumren luckrats upp lite, eftersom man idag inte har samma behov av att kunna läsa dem (och sannerligen inte att memorera dem).

Grundreglerna är att det ska se ut så här:

0920-905 10

08-16 23 01

046-669 01 52

08-575 686 99 eller 08-57 56 86 99

032-28 18 18/234 (anknytningsnummer 234)

+46 8 442 42 00 (internationellt skrivsätt)

I mobilnummer står tre siffror (kanske 070) ibland före det lilla strecket, ibland står fyra (kanske 0708) före strecket; båda sätten är ”rätt”, och man brukar skriva så att numret blir så lättläst som möjligt. Så här ska du skriva i så fall:

070-831 32 33

0708-31 32 33

Meeeeen (ständigt detta men!) om det är t.ex. ett taxibolag som har fått ett fiffigt nummer, får man förstås skriva på annat sätt:

0708-333 222

När det gäller ditt exempel, kan vi kolla hur det ser ut:

073-08 99 99 … aaaaah, det fattas en siffra. Jag får hitta på en:

0732-08 99 99 – ser väl okej ut?

073-208 99 99 – ser också bra ut …

Ja, jag tycker att båda sätten funkar utan att det ser konstigt ut!

/Lotten

1 kommentar

För när… eh nu…varande? Är bägge ok?

Publicerat av Lotten Bergman den 22 maj 2015 13:59

Hej!

Tack för en matnyttig och rolig föreläsning häromveckan. (Var tvungen att checka med SAOL så jag stavade rätt på museet, haha.)

Jag har två funderingar. Dels hör jag många av våra läkare som börjat säga ”för nuvarande”, medan jag är van med ”för närvarande”. Är båda rätt? Är något mer modernt än det andra?

I läkardiktaten hör vi också ”bägge armarna”, medan jag är van med ”båda armarna”. Vad är rätt och riktigt i det fallet?

Tack på förhand!

NN, Avesta lasarett

Hej!

Det här tror jag beror på googlingssjuka! De som inte vet om det heter ”för närvarande” eller ”för nuvarande” googlar uttrycket och får jättemånga träffar eftersom man helt korrekt kan skriva så här:

Målet för nuvarande tillståndsperiod för SVT är att alla program på …

För nuvarande period representerar nämndens ledamöter och ersättare följande …

Men när man menar ”just nu” är det ju ”för närvarande” man ska skriva!

När det gäller ”bägge” och ”båda” är de lika rätt, men ”bägge” är mera talspråkligt. Alltså bör man välja ”båda” om man inte skriver i särskilt informella tjolahopp-sammanhang.

/Lotten

2 kommentarer

Dagens i-landsproblem och dess lösning

Publicerat av Lotten Bergman den 20 maj 2015 21:19

Vem det än var som hittade på uttrycket ”dagens i-landsproblem” – well done! Det är oftast jättekul … samtidigt som det blir en magsugare när man står där och gnäller över fjönterier samtidigt som barn i en annan del av världen inte har mat för dagen.

Tidigare har jag berättat om min förtjusning vad gäller den roliga men bedrövligt sorgliga ”Ängeln på sjunde trappsteget”, som får i-landsproblem att te sig precis så små som de ska vara. När jag häromdagen var sjuk, tittade jag på den utmärkta, tyska miniserien ”Tannbach” (som försvinner från SVTplay den 9 juni), som handlar om tiden alldeles efter andra världskrigets slut. Inte ens värken i knäna är nåt att skriva hem om när man har sett de tre avsnitten.

Och ändå. Ändå står jag här och nu och tänker berätta om hur besvärligt det var på gymmet idag.

Mitt gym är tillgängligt för alla medlemmar dygnet runt. Man kommer in i lokalerna genom att hålla upp ett magnetkort för en läsare, kliva in i en liten klaustrofobisk sluss och där trycka sitt vänstra pekfinger i en fingeravtrycksläsare. Precis som i framtiden!

Jag gjorde som vanligt, hörde slussdörren stängas och bänglade lite med ryggsäcken och tog fram mitt vänstra pekfinger – som var inlindat i jättemycket plåster efter en tomatskärningsolycka. HJÄLP! Om man är för långsam, blir slussen tokig och spottar ut en på gatan igen! Vad göra?

– Ääääsch, väste jag och bet av mig plåstret så snabbt jag kunde.

Det funkade! Jag släpptes in, spottade ut plåstret i första bästa papperskorg och kunde byta om och snabbt som ögat stoppa öronproppar i öronen eftersom musiken på gymmet är komplett olyssningsbar. Och då visade det sig att jag blödde ur vänstra örat.

– VA? sa jag högt och tydligt till ingen alls (jag var helt solo) och tänkte på den där deckaren där en man hamnar uppe i ett kyrktorn och döden dör när klockorna börjar slå och blodet sedan rann så stilla ur hans öron där han låg.

blodigtfinger — Fast det var ju bara det vänstra pekfingret som hade blött ner örat.

Men vad gör väl lite blod här och där – i min ryggsäck finns ju allt! Precis som Muminmammans handväska innehåller den saker som kan rädda liv, roa en hel skolklass och göra livet drägligt.

muminmammansvaska — But noooo. Jag hade bl.a. en spork, en platt vattenflaska, hörlurar, te, pennor, vanity kit med sminkpryttlar – men inget plåster.

Jag lindade in fingret i toapapper, fotograferade det, försökte klämma till för att stoppa blodflödet, försökte klämma ut allt blod som fanns, tränade med ena handen och misslyckades på alla fronter. Att träna på gym är inte jättejätteroligt, så när man väl är där är det inte alls lockande att avbryta för att åka hem och hämta plåster.

Så jag gick till papperskorgen i entrén, fiskade upp mitt gamla avbitna plåster, lirkade på det på fingret igen och fortsatte att träna som om papperskorgarna nuförtiden rengörs i en autoklav.

Nu ska vi bara se om jag överlever de närmaste dagarna. Om inte annat, så blir det väl roliga blogginlägg när jag ska amputeras eller läggas in för blodförgiftning?

59 kommentarer