Hoppa till innehåll

Dag: 22 maj 2015

Jag ska bara …

Måste bara avsluta EBA – Eskilstuna Basketball Association. Sedan ska jag bara ordna årets stora basketfest. Och redigera två konstiga böcker. Och ta hand om henne och honom och prata förstånd med den där konstiga typen och dessutom tänka på min framtid och kurera min axel och plåstra om knäna och fixa en lägenhet åt Tjugoåringarna och skapa världsfred samt laga köttfärssås till arton personer på onsdag. Och, gulp, köpa en bikini.

Och ni?

cathat

Share
45 kommentarer

Frågetecken? på fel ställe

Hej Lotten!

Jag har en liten fundering om frågetecken ska användas när personen dikterar så här:

”Patienten kommer på remiss från NN med frågeställningen astma.”

Där säger den som dikterar ofta ”frågetecken” efter sista ordet (i det här fallet astma) men ska man sätta ett sådant när det står ordet ”frågeställning”?

Det ordet indikerar ju att det är just en fråga.

Hälsningar

Biggan


 Den som dikterar ”frågetecken” efter en påståendesats är ju lite ute och reser. Frågetecken har man (som du ju vet) bara vid frågor …

Om jag vore du, skulle jag göra om språket till vettig svenska så att det ser ut så här ungefär:

”Patienten kommer på remiss från NN efter misstanke om astma.”

Lycka till med kampen mot frågetecken i krångelmeningar som inte är frågor!

/Lotten Bergman

Share
Lämna en kommentar

Språkblandning och en gammal förkortning

Hej!

Tack för en väldigt bra och rolig föreläsning i måndags på Världskulturmuseet! Jag och min kollega har genast en fråga till dig. 

• Hur skriver man drop-in mottagning? På detta sättet eller på annat sätt?

• Förkortar man utan anmärkning u a eller ua?

/M.H. 


När man blandar engelska och svenska, stoppar man nästan alltid in ett bindestreck när man byter språk. (Det finns förstås undantag.) Det som krånglar till det mest är att man på engelska särskriver så många uttryck, medan vi på svenska så ofta gör sammansättningar – trots att det ibland är engelska ord. Men jag har klara besked! Det heter

drop in-frisering
drop in-kaffe
drop in-mottagning

Så!

När det gäller förkortningen utan anmärkning, så kan man skriva på två sätt:

u.a. (med punkter)
u a (med mellanslag)

Meeeeeen – det är inte (längre) en av de mer etablerade förkortningarna, så man kan inte räkna med att alla förstår den. Tyvärr!

Lycka till!

/Lotten Bergman

Share
2 kommentarer

Foge-s och mystiska fotbollsregeln

Hej Lotten!

Varför har vi ett ”s” i fotbollsklubb när det inte finns i bollklubb?

/T.S., Luleå


Hej!

När det gäller din fråga om foge-s:et i ord, så finns det inget riktigt bra och konsekvent svar på när det finns och inte finns. Forskarna sliter sitt hår och försöker hitta ett mönster — men det handlar inte om stavelser, inte alltid om vokaler och inte om konsonanter och heller inte om huruvida det ena ordet är längre än det andra. (Du kan läsa mer i Språktidningen om du är intresserad.)

Fast juuuuuust när det gäller fotbollsklubb finns det en regel som handlar om att ordet har tre delar: fot + boll + klubb. Då måste man räkna ut om det är en bollklubb för fötter eller eller en klubb för fotbollar. (Tyvärr finns det undantag även från denna ”regel”. Sorry.) På Wikipedia finns en lite rörig artikel om detta.

En sak är i alla fall solklar och lite upprörande i just fotbollsämnet: Svenska Fotbollförbundet har fått fel för sig när det tror att det INTE ska vara ett foge-s i namnet. Och sedan dessutom smittat ner Svenska Handbollförbundet som gör lika fel. Ack!

sweden-association-old
Förvisso en gammal logga, men icke desto mindre fel. FEEEEL!

Lycka till med alla s!

/Lotten Bergman

Share
2 kommentarer

– Briiiifa mej!

Hej Lotten!
Dagens fråga är om det engelska ordet brief som i: ”Innan ambassadören skulle träffa inrikesministern bad hon sin sekreterare om en/ett brief innan mötet.” Alltså en kort sammanfattning om vad mötet ska handla om.

Används ordet brief svenskan – vad kan man annars lätt säga?

/A.


Jag har hört många säga ”kan du briefa mig” (uttalat briiifa), men aldrig brief som ett substantiv. De flesta säger nog på svenska ”sammanfatta”, ”berätta lite” eller bara rent ut:

– Vad handlar mötet om? Äre nån idé att jag kommer?

Jag hittade förresten nu när jag kollade runt lite en intressant lista från Språkförsvaret om anglicismer.

/Lotten

Share
3 kommentarer

Uskor är inte fotbeklädnader

Hej! Vi har en liten fråga – är det tillåtet att i en journal förkorta undersköterska och skriva USK/usk, likaså sjuksköterska och skriva SSK/ssk? Vi har en arbetskamrat som säger att det är strängeligen förbjudet. Frågan är väldigt angelägen då våra uskar får sig ett frispel snart.

Med vänliga hälsningar

/CM, Mölndal


Å hugaligen, uskar på krigsstigen! Så kan vi inte ha det!

Och tyvärr (vet inte vem jag gör besviken nu) är det inte så bra att skriva usk och ssk om man vill att alla ska förstå. Det är nämligen bara inom sjukvården som man känner till dessa förkortningar. Det är däremot inte ”strängeligen förbjudet” som i t.ex. att skriva ”dem” istället för ”de” eller så … [plats för smiley]

Mitt tips är att ni alla lär era datorer att när ni skriver usk, ska datorn förvandla det till undersköterska och likadant ssk till sjuksköterska. Då slipper ni slösa tangentnedslag – eller vad nu anledningen är att man vill förkorta. 

/Lotten Bergman

Share
Lämna en kommentar

Asocial och osocial?

Hej!

För det första skulle jag bara vilja säga att vi var på en väldigt underhållande och intressant föreläsning du hade i Luleå tidigare i vinter. Nu har jag en liten fråga som jag hoppas få svar på.

 När man säger att någon är osocial, är det korrekt? För mig känns ordet asocial mer riktigt, men när man slår upp orden så tycks asocial mer peka på en aggressiv inställning. Osocial låter mer som att man är likgiltig medan asocial är vad Ted Bundy var. Vad är det som gäller?

/ J.M.


Ååååh. Lule. Vi har förvisso snö här i Eskilstuna, men snön i Luleå är maffigare. Men nu till viktigare ting!

När det gäller asocial och osocial, så har jag mer än en gång halkat över till den modernare betydelsen, vilket komplicerar samtal. Urpsrungligen (till för kanske 15 år sedan?) gällde detta:

osocial, enstörig, inte bra på cocktailpartyn (’som inte är intresserad av kontakt med andra människor’)

asocial, närmast kriminell – som Ted Bundy (’som bryter mot grundläggande samhällsnormer’)

Men asocial kan numera även betyda ”någon som inte tycker om att umgås med människor”. Och för mig låter det helt korrekt, så jag är lika förtappad som alla andra moderna språkbrukare. (Ajajaj, dålig språkpolis.)

Så: när man säger eller skriver asocial, måste man vara säker på att inte missförstånd uppstår; din magkänsla om den asociale massmördaren var alltså helt korrekt – men det vet kanske inte den som lyssnar på vad du säger!

Hej hej Luleå!

/Lotten

Share
Lämna en kommentar

Med avseende på … huh?

Hej!

Jag sitter här med ett diktat. Läkaren säger: 

Planerad uppföljning med avseende på astman…..

Jag skulle vilja skriva Planerad uppföljning avseende astman….

Orden med och  känns onödiga. Vad säger du?

/GH


Det här är lite svårt! Min spontana reaktion var att båda dina alternativ hade samma betydelse, men sedan blev jag lite osäker. 

Det fasta uttrycket ”med avseende på” har dessa synonymer:

angående, beträffande, rörande

Just ordet ”avseende” är dock ett substantiv som inte riktigt funkar likadant utan med och på, utan som då betyder

  • betydelse, vikt, hänsyn: ”Vi fäster inget större avseende vid utseendet.”
  • aspekt, hänseende, synpunkt, mån, sätt: ”I vissa avseenden har situationen förbättrats.”
  • syftning, anspelning.

Alltså kan man inte skriva ”planerad uppföljning avseende astman”!  Jag har rådfrågat Per Stenson (som har samma yrke som jag och dessutom är min pappa), och han började till och med yra om att ”med avseende på” begränsar området – om det t.ex. rör astmans fördelning i olika åldersgrupper så tycker han att det ska stå ”med avseende på”, annars någon annan formulering …

Men för att vara konkret, så har jag ett förslag (som jag osäkerhetsmarkerar som en fråga):

Skulle man kunna skriva något så enkelt som ”Planerad uppföljning av astman …” eller ”Planerad uppföljning av astmadiagnosen …” kanske?

/Lotten Bergman, som har rådfrågat tre andra språkexperter som blev lika förvirrade!

Share
Lämna en kommentar

Stejpla staplarna?

Hej Lotten!

Tack för en fantastiskt lärorik och intressant föreläsning i måndags, jag själv brukar titulera mig som språkpolis, då jag älskar att påpeka stavfel … Men jag är nog inte det riktigt lika mycket som du … så jag får väl kalla mig språkpolis light?

Hur som helst så kom jag precis på ett ord som förekommer ofta här på vår klinik; jag jobbar på patologen och här får vi in en hel del preparat med ”steiplar” om man ska stava det som det uttalas i engelska. Vad jag har förstått så är det en slags ”stygn” eller kanske till och med agraffer på ren svenska. Men eftersom läkarna väljer att använda sig av ordet steiplar så blir jag ju osäker… (Försöka fråga dem är ju rätt lönlöst… 😉

Så om du var i min sits, hur hade du då skrivit ovan nämnda ord?

Tack än en gång!

/LA


Hej!

Jag har faktiskt fått frågan om ”stejplar” tidigare – du är sannerligen inte ensam om ditt problem! 

Rekommendationen från medicinska språkvårdare är i tur och ordning

  1. skriv ”stejplar”
  2. formulera dig med hjälp av ordet ”häftklamrar”
  3. återvänd till det gamla hederliga ordet ”agraffer”.

Du måste nog kämpa lite för att få alla läkare med på detta – men ta upp det till diskussion! Vad man inte ska skriva är i alla fall ”staplar”, där måste du vara bestämd och slå näven i bordet!

Lycka till!

/Lotten Bergman

Share
Lämna en kommentar

Språk-kompott med en släng av bindestreck

Hej!
Jag har en liten fråga. Vad tycker du om termer som blandar svenska och engelska, till exempel compassionfokuserad terapi? Man undrar ju varför det blev så, och varför det inte kunde bli antingen eller.

Hälsningar från ön med blommande blåsippor, ja till och med vitsippor nu, drillande lärkor och seglande tranor. Fast i dag är det skitkallt!

/Uffe


Direkt till din fråga – som alls inte är liten! Att blanda olika språk och på svenskt manér bygga en nyuppfunnen sammansättning är vanligt, men för den ovana läsaren kanske lite krångligt. De som inte har svenska som modersmål ser inte var ett ord slutar och nästa börjar … Just ”compassionfokuserad terapi” var kanske inte det vackraste jag har sett – men det funkar?

Om jag ska komma med ett konkret råd till alla som blandar svenska och engelska (för det är det ju oftast engelska numera), så är det att klämma in ett bindestreck i skarven. Alltså ”compassion-fokuserad terapi”. Men det ska man inte göra förrän man först har rådbråkat hjärnan i jakt på ett adekvat, svenskt ord …

Om det engelska ordet är delat i två, kan man helt brutalt slänga ihop dem till en svensk sammansättning utan mellanslag, eller köra den här varianten: ”second hand-butiker”.

Hejhej och hälsningar från ett ryskallt Eskilstuna!

/Lotten Bergman

Share
Lämna en kommentar