Hoppa till innehåll

Dag: 3 april, 2015

Dööööööden

Förra året berättade jag om långfredagstristessen som innebar att vi alla – hur oreligiösa vi än var – skulle lida med Jesus. Men att jag hade kommit ihåg fel.

I år ska vi inte lida, tänkte jag. I år ska vi frossa i döden!

(Jag ber om ursäkt redan i förväg. Bilderna i detta inlägg bör kanske inte granskas vid frukosten eller tillsammans med känsliga tittare. Känsliga läsare varnas också; detta är inte ett inlägg som hanterar döden med silkesvantar. Eller dito strumpor.)

Jag har hittat fantastiska bilder på målningar från 1500–1800-talen, men de hade inte några kommentarer eller bakgrundsfakta. Det var bara en massa anatomi-målningar som jag kände starkt för och ville titta närmare på, vilket är svårt när bilderna faktiskt är komprimerade. Så jag grävde lite.

När jag var i sjuårsåldern satt jag och granskade bilder på eksem, puckelryggar, akromegalidrabbade och polioskadade i en antik läkarbok som mamma och pappa förvarade i min ögonhöjd. Kanske är det denna min morbida sida som jag försöker odla just nu?

Willem van der Meer in Delft | Pieter van Mierevelt
1. Sitter de bakre männen månne bakom ett benrangelsdraperi?

1. Det här är en stor tavla – bred som en basketcenter är lång. (Okejrå, 202 cm.) Det är en avliden fängelsekund som det karvas i och alla män runt kroppen har kunnat identifieras som läkare (främst då Willem van der Meer som håller i skalpellen), studentkompisar och prominenta män från Delft. Att obduktionen sker i skenet av ett stearinljus är säkert mysigt, även om ingen av männen verkar särskilt intresserad eftersom de blåstirrar på målaren Pieter van Mierevelt 1617.

Frederik Ruysch | Jan van Neck
2. Å hu. Ett nyfött barn med moderkaka och allt.

2. Våra moderna ögon värjer sig (i den mån ögon kan det) inför detta motiv. Barn ska inte avbildas så här, säger vi. Men så har det inte alltid varit. Läkaren Frederik Ruysch (mannen som har tagit kommando på bilden) beundrades ofantligt för sitt handlag med döda människor, som han på olika sätt preparerade så att de såg levande ut. Och så hade han förstås ett alldeles eget anatomimuseum. (Jan van Neck målade tavlan någon gång i början av 1700-talet.)

Dr. Nicolaes Tulp | Rembrandt
3. Men ser det inte ut som rabarber, där i peangen?

3. Rembrandts målning av Nicolaes Tulp, som undersöker en anatomiskt sett intressant och helt korrekt arm, visar att man även kunde obducera i hatt år 1632. Tydligen var det verkligen så här; man kallade in alla intresserade till obduktionerna och så poserade man … tills likets förruttnelse väl fick alla att fly? Den enorma boken till höger antas vara ”De humani corporis fabrica” (1543) av Andreas Vesalius. Den döde mannen hette Aris Kindt och hade blivit dömd till döden för väpnat (”armed”) rån.

Dr. Frederik Ruysch | Adriaen Backer
4. Vad gör mannen längst till höger och vad är det mannen längst till vänster opponerar sig mot?

4. Dr Frederik Ruysch med skalpellen (han med anatomimuseet i bild 2) porträtterades 1670 av Adriaen Backer, och även om det inte går att finna en enda kvinna i målningarna av Ruysch, så var han även känd som barnmorskornas bäste vän och utbildare.

Sebastiaen Egbertsz | Nicolaes Eliaszoon Pickenoy
5. Goddag, goddag – är du skelettet Åke?

5. Här håller Sebastiaen Egbertsz en osteologilektion medan han står modell för  … en konstnär … 1619. I källan där jag hittade tavlorna står det att konstnären är Nicolaes Eliaszoon Pickenoy, vilket verkar vara helt fel och lite påhittat av Dickens. I senare källor står det att målaren är Thomas de Keyser. Sedan fann jag detta klargörande:

”From 1746 until 1983, the painting was thought to be the earliest work by Thomas de Keyser, son of the town architect and sculptor Hendrick de Keyser. In a recent article, however, Pieter van Thiel has removed it, with convincing arguments, from de Keyser’s work and assigned it tentatively to Werner van den Valckert.”

Hur som helst hade jag gärna sett fler män i kruskrage.

Willem Röell | Cornelis Troost
6. – Flytta på liket, jag vill sitta här på kanten som en cool majje i ”Lära för livet”.

 6. Jaså, 1728 var de där i medicinska sammanhang synnerligen opraktiska perukerna och blanka silkesstrumpor högsta mode. Då målade konstnären/skådespelaren Cornelis Troost av den blott 28-årige läkaren Willem Röell … som verkar ha samma handlag som min knäläkare. Mannen strax bakom honom hette Pieter Clevering och var övervakande apotekare.

Jan Deyman | Rembrandt
7. Det här ser ut att vara en illa photoshoppad bild.

 7. Rembrandt gjorde 1656 en stor tavla som dock nästan brann upp 1723 (eller mycket tidigare, källorna är inte eniga). Därför ser den konstig ut; man har helt enkelt klippt bort det förkolnade. Den döde 22-åringen Joris Fonteijns hjärna undersöks eftersom han var en seriemördare (kallad ”Black Jack”) som hade hängts tidigare samma dag, och man ville se om hans beteende kunde förklaras i hjärnvindlingarna. Rembrandts målning ser ju nästan tredimensionell ut med den dödes fötter rakt upp i åskådarens ansikte.

Heart’s Anatomy | Enrique Simonet
8. Ska bara kolla mina sms.

8. Enrique Simonets tavla (1890) med mannen som står med ett hjärta i handen (nej, inte en mobil) har analyserats och analyserats.

  • Varför ser läkaren beundrande på hjärtat som han har skurit ut?
  • Är det ens en läkare, såsom han är klädd?
  • Handlar det om ren och skär socialrealism?
  • Har han inte bara bokstavligt utan även bildligt slitit hjärtat ur henne?

Jag vill tillägga: är det en svamp där på bordet?

Glad långfredag på er alla!


Uppdatering
Jag måste dra upp Ökenråttans kommentar – med tanke på vad barn kan fascineras av:

Poeten Harriet Löwenhjelm och hennes lillebror Crispin hörde talas om likvax  och blev alldeles till sej; det måste dom se. Och slutligen kom det en förnöjd notering  i Harriets dagbok: ”Såg likvaxet!” Drömmen uppfylld.

Share
57 kommentarer