Hoppa till innehåll

Kalsong på er, grevar och baroner!

ljungberg_2004I min värld är underkläder inte så intressanta. I ett hushåll på sju personer där alla idrottar på något sätt, är underkläder mest någonting som man hanterar i en oändlig ström i tvättstugan. Boooooring, helt enkelt.

Fredrik Ljungberg här till vänster poserade så vackert 2004 att han blev kallad ”farlig” eftersom alla som såg honom blev alldeles till sig i trasorna.

Pfft.

Då är det ju i jämförelse fullständigt livsfarligt med gammal reklam för kalsonger! Se här en annons från 1951 …

kalsipper_1954

De två männen umgås i underkläder och ballerinaskor samt morgontofflor. Förmodligen är det inte en kärvänlig klapp på kinden där utan ett tändande av cigg. Så sött. Men farligt: man måste ju sätta sig med lupp att granska alla detaljer. Inget blir gjort resten av dagen, man googlar ”Chilprufe” för att finna en vettig etymologi och man tänker att det var då fasiken vad man fick ta ut svängarna roligare i forna tiders kalsongannonser.

NewBritainUnderwearWashingDirections_1915

Nu måste vi hoppa lite i kronologin – redan 1913 kom nämligen denna tvättinstruktion för underkläder. Eller som de tydligen hette: ”New Britain Standard Hygienic Underwear”. Som var alldeles fantastiska eftersom de var gjorda av bomull och därför kunde tvättas hemma och inte behövde skickas iväg!

Blöt plaggen noga i såpvatten som ska vara så varmt som möjligt. Tillsätt lite ammoniak. Skölj två gånger i rent vatten som är lika varmt. Krama ur vattnet med en vridmaskin (en mangel med valsar som rullar mot varandra) – gör det inte för hand. Att tvätta snabbt och stryka när plaggen fortfarande är fuktiga rekommenderas varmt eftersom det förhindrar krympning.

Den där urvridaren låter intressant … googl… Ah!

urvridare
En mekanisk tvättmaskin med urvridare på toppen! (Källa.)

Oj! Måste ju hänga tvätt! Gotta go!

Säg gärna till om ni hittar roliga underkläder eller annonser om dem! (Inte för att jag ska skriva en avhandling om den eller vill dregla över halvnakna män [för det hade ju inte varit genuskorrekt utan snarast kränkande och kroppsfixerat och så kan vi ju inte ha det] utan bara för att det är kul!)

Uppdatering!
Karin delade med sig av detta underklädesrelaterade minne:

”Jag brukade hjälpa en äldre granntant att hänga tvätt, för mycket, mycket länge sedan. Det var bland annat trosor, eller underbyxor snarare, för de hade ben. Granntanten chockades svårt när jag hängde upp dem utbredda till allmän beskådan. Hon slet snabbt ner dem och visade hur jag skulle vika dem, liksom sidledes och sedan hänga upp dem. ’Nu’, sa hon belåtet, ’nu kan ingen ana att det är underbyxor!’ Jag var tydligen stor nog hålla inne med min undran vad det skulle göra om någon anade det. Inte heller invände jag att det bara var älgar och rådjur som brukade gå förbi där bakom hennes hus i skogen och de skulle nog ändå inte förstå sig på finessen.”

Share
Publicerat iBloggen

41 kommentarer

  1. Oh, jag hittade just en otrooooligt sävlig reklamfilm från 1910-talet, för rostfria korsetter. Jodå. Man kan inte missa vad den handlar om ens om man råka slumra till ett litet tag. Men söt är den!

  2. Ja jättesöt, men ååååh vad jag hellre hade sett korsetten krängas på en amper dam!

    Tänk förresten att vi har kommit så långt i utvecklingen att vi slipper ha på oss plagg som riskerar att rosta.

  3. Åh, rostandet återkommer nog i takt med utbredningen av steampunkmodet …

    Själv råkade jag snabbt spåra ur bafatt nästa film jag snubblade över var producerad av Thomas Edison, kallas USA:s första science fiction-film och handlar om en resa till Mars. Snarare en tripp till Mars, för jag undrar då sannerligen vad det är för pulver vi ska tänka oss …

  4. Glömde: Jajamensan, i början tänker man ju med moderna ögon — ser man den med moderna ögon och tänker i moderna spår, menar jag — och väntar sig att den ganska välbyggda familjemamman ska visa vilken timglasfigur hon får med korsetten ifråga. Men nähä.

    Å andra sidan är jag särskilt glad över det allmänna pussandet och kramandet, som visar ett förhållande till barn som ju ibland påstås inte ha funnits “förr i tiden”, eftersom det är vi “moderna” som har uppfunnit att man ska tycka om sina barn, typ … felåt, liten rant över stupid argumentation jag hört då och då.

  5. Man fick inte vrida ur bomullsplaggen för hand, ENDAST i mangeln. Varför, undrar man? Särskilt om man varit på kurs i spinning och ullhantering i helgen, och diskuterat tvätt av nyklippt ull, innan kardning och spinning och efter. Ja, jösses.
    Nu är det skönt att släppa efter på korsettsnörena….
    G’natt.

  6. Oj, jag läst Childprufe och tyckte det var ett gammaldags sätt att stava proof. Godmorgon!

  7. Gomorron! Childproof är väl precis vad den där rostfria korsetten är?

  8. Ökenråttan

    Skulle det inte stå “till sig i trosorna”? Uuuujjjj.

  9. Jomenvisst Ökenråttan, men jag googlade i skrivögonblicket ”till sig i trosorna” eftersom jag hade en känsla av att jag hade skrivit det förut, och såg då att hur befogat uttrycket än var i just detta kalsonginlägg, så kändes det lite slitet.

    Nu på tåg mot Stockholm: ALLA pratar i telefon och ALLA pratar som för att överrösta världen. MEN JAG KAN KNATTRA JÄTTEHÖGT PÅ MINA TANGENTER!!!

  10. Jag brukade hjälpa en äldre granntant att hänga tvätt, för mycket, mycket länge sedan. Det var bland annat trosor, eller underbyxor snarare, för de hade ben. Granntanten chockades svårt när jag hängde upp dem utbredda till allmän beskådan. Hon slet snabbt ner dem och visade hur jag skulle vika dem, liksom sidledes och sedan hänga upp dem. “Nu”, sa hon belåtet, “nu kan ingen ana att det är underbyxor!” Jag var tydligen stor nog hålla inne med min undran vad det skulle göra om någon anade det. Inte heller invände jag att det bara var älgar och rådjur som brukade gå förbi där bakom hennes hus i skogen och de skulle nog ändå inte förstå sig på finessen.

  11. Karin, du frågade inte om hon ville att alla skulle tro att hon gick utan trosor ..?

  12. Jag drar in denna din skam- och älg-kommentar upp till inlägget, Karin!

  13. Ökenråttan

    Slitna trosor inget att ha, det är ju klart!
    Dagens hälsosamma promenad var vårspaning i naturen. Vi hittade ett nedhugget sälgträd som var fullt av silvriga kissar. Jag bröt en försvarlig bukett av grenar och tågade hem, glad i hågen. Men oj vilka elaka blickar jag fick; folk trodde förstås att jag hade brutit grenar från ett växande träd. Jag ska nu tillverka ett litet lugnande plakat som jag kan sticka ned bland kvistarna nästa gång: “Dom är från ett nedhugget träd”.

  14. @Niklas, som den väluppfostrade lilla flicka jag var höll jag inne med alla frågorna – men episoden gjorde tydligen visst intryck på mig eftersom jag minns den än!

    @Åh, ÖR, jag vet hur det känns och en önskar att en hade ett riktigt stort plakat att skriva sin förklaring på.

  15. Lotten, min barndom var tydligen kantad av vuxna som hade ett komplicerat förhållande till trosor på klädstreck. Minns en lärare i sexan som läste högt för oss ur någon modern novell som han tydligen inte gått igenom ordentligt i förväg. “På klädstrecken hängde några trosor” läste han och rodnade kraftigt och ändrade snabbt till “Nej, nej det ska förstås vara: ‘På klädstrecket hängde några TRASOR!'”

  16. Sara

    I början av 2000-talet bodde jag i en värdfamilj i Ecuador under några månader. I familjen bodde också en amerikanska och en dag bestämde vi oss för att fotografera varandra, vår värdfamilj och huset vi bodde i för att kunna visa våra familjer och vänner när vi kom hem igen. Sagt och gjort, vi tog lite foton här och där och när vi hade framkallat dem visade vi dem för vår värdfamilj varpå vår värdpappa utbrister något i stil med “Ni har ju fotograferat mina kalsonger!”. Och jo, på några av fotona ser man tvätt på tork, inklusive värdpappans kalsonger, men medan jag knappt hade reflekterat över det tyckte värdpappan att det var smått generande att tänka sig sina kalsonger förevisade för okända människor på andra sidan jordklotet.

  17. Om jag ändå hade några roliga underklädesanekdoter — jag kommer inte på några alls. Det närmaste är en person som bodde på ett ställe i skogen ganska nära där mamma och pappa bodde (en tre-fyra kilometer, vilket ju är nära när det är i skogen man bor), och som gick så lättklädd hela sommarhalvåret att m & p alltid kallade honom Badbrallemannen. Jag har träffat honom och vetat vad han hette på riktigt men det namnet är som bortblåst. Badbrallemannen är hans identitet för evinnerliga tider.

    (Och så skulle jag ju nämna att jag omedelbart läste “chilprufe” som en skojsig och snajdig reklamstavning av “chill-proof”. Och företaget är tydligen i full verksamhet fortfarande, med specialitet termounderställ. Inte hade då jag hört talas om dem förut.)

  18. Men ni som var unga på 70-talet – gjorde ni inte batiktryck på trosorna och kalsongerna? Det gjorde min moster! Och dom fick min pappa se när har träffade henne första gången. (Min svåger visade minsann inte sina kalsonger för mej första gången vi träffades!)

  19. Mitt enda bidrag till detta bås blir ett minne från 80-talet: Hon som prydde torkrummet i tvättstugan med 30 (en granne räknade) exakt likadana trosor.

  20. Nu har vi här hemma kommit att diskutera det oerhört trista i att ha “vita” benkläder. Hur länge är de vita hemma hos er?

  21. Ända tills man tvättat bort den vita färgen….sen blir jag lurad att köpa tvättmedel som ska hålla tvätten vit….dumma mig. Eller inte.
    Är det någon gnutta syntet i underkläderna, och det är det för det är ju stretch i dem så är den färgad vit.

  22. Ökenråttan

    Lille Maken har underbenkläder i alla de färger och mönster, boxermodell. Han vill gärna ha matchande skjorta och kallingar. Denna måhända lite överdrivna koncentration på plagg som sällan visas upp i större sällskap har sin upprinnelse i det faktum att den lille Lille Maken fick ärva sina två storasystrars skära underbyxor.

  23. De är inte vita alls. Eftersom vita benkläder har en stark tendens att ganska fort bli gösfärgade har jag slutat att ha det. För enkelhetens skull är de svarta för det går så bra att tvätta med de svarta tishorna och de svarta strumporna och de svarta jeansen.

  24. Lite mör efter 11 + 11 timmars bilkörning interfolierat med två timmars jobb. Hur fanken ska det gå att få ekonomi i ett sånt uppdrag?

    BTW, det var inte norrmännens rikedom som avspeglade sig i brist på parkeringsplatser vid hotellet. Det pågick en stor konferens och alla deltagarna hade blockerat de boendes platser. Det var inget som receptionen tyckte angick oss som parkerat på obevakade parkeringar rätt långt från hotellet. Dålig stil att inte informera.

    Men inte så mör att jag måste fråga om detta med linor att hänga upp tvätt på: Är det STRECK eller STRÄCK?

    Apropå tidigare diskussion om ä, e, öh etc.

  25. Jag tror att Lottens erfarenhet av tvättprocedurer inte är tillräckligt antika.
    LB: Krama vattnet ur plagget med en urvridare (en mangel med valsar som rullar mot varandra) – inte bara för hand.
    Min alternativa översättning: Använd endast vridmaskin – vrid inte ur vattnet för hand.

    Ett komma mellan ONLY och NOT hade gjort detta tydligare. Att vrida ur tvättade textilier för hand är ett effektivt sätt att förstöra dem. Det vet alla som jobbar seriöst i tvättbranschen.

  26. Jag tänkte inte alls (precis som du misstänkte, Skogsgurra) på att textilierna far illa av urvridning, jag var helt inne på att det “inte räckte” bara! (Ändrar nu.)

    Här kommer streck/streck-utredning:

    Jag hänger i ett sträck upp tvätt på sträcket strecket och skådar i fjärran ett fågelsträck. Att rita ett streck har jag inte haft en tanke på, vilket kanske kan ses som ett streck i räkningen.

  27. Ett tillägg:

    När jag säger att alla som jobbat seriöst i tvättbranschen vet, så stämmer det nog. Men det finns också de utanför den seriösa tvättbranschen som känner till det. Däribland yours truly.

    Inte så att jag på något sätt tar avstånd från den seriösa tvättbranschen Jag har bara inte haft den äran att verka i den.

  28. Jamen nämen visst hänger man väl tvätt på ett streck? Fast oftare på en lina.

  29. Men jösses! Är det någonstans man inte ska skriva kommentarer lite med vänsterhanden (samtidigt som man redigerar en bok om algebra), så är det ju här! Mittåt! Ändrar!

  30. Högst två djur per resenär som inte förvaras i till exempel väska eller bur får medföras.

    När jag läser ovanstående mening blir jag så osäker på om det är djuren eller resenären som ska förvaras i väskan eller buren.

  31. Är du osynlig, Ninja? Jag har då aldrig hört på maken – du är väldigt lite osynlig. Nästan inte alls, faktiskt!

    Ha, är det en skylt på tåg, den där texten om två djur i väska? Ta foto!

  32. Ninja i Kolakaramellrike

    Redan i går morse kommenterade jag handurvridandeförbudet.

    Nej, det är SL:s nyutkomna taxehandbok.

  33. Aaaah. Ser man på Ninja, du var alltså lite osynlig!

  34. Alla resenärer som inte förvaras i väska får gå!

  35. Om resenären förvaras i en väska eller bur så får denne ta med sig fler än två djur.
    Frågorna hopas sig. Vem förvarar resenären? Kan man sticka ut benen och transportera sig själv eller ha en liten motor på buren? Får djuren vara utanför buren eller väskan?

  36. Okej: ett till, helt OT:
    Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Vinnarna av årets Farmen är katterna, som mystiskt utelämnades i kvällens avsnitt.

    Snyftande och lägga sig att dö med en klagosång månde förlorarna.

  37. Ökenråttan

    Men du, Lotten, är dom där sofistikerade kalsongkillarna med ballerinaskor och cigarretter verkligen från 1951? Ska det inte vara 1915?

  38. Nej, det står verkligen 1951! (Måste nog tillsätta en utredning och finna bevis.)

  39. Ballerinorna är en typ av inneskor/tofflor som fanns när jag var liten (70-ta) och kanske fortfarande finns. Men jag tycker att strumporna saknas. Strumpor i tofflor skulle det vara då.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.