Hoppa till innehåll

Telefontrubbel, del II

Publicerat av Lotten Bergman den 2 september 2014 15:27

– Men min telefon … är … vaffan … borta …? Hur? När? Och framför allt: VARFÖÖÖR?

Klockan var 03:47 natten till söndag. Jag hade dansat hysteriskt i nästan fyra timmar, tagit många bilder, några filmsnuttar och dessutom skickat sms kors och tvärs bara för att tala om hur häftigt det var. (Och hur häftig jag var, förstås.)

johan_anders
DJ:n spelar musik, sorterad på årtal, visar alla videor till låtarna på storbild och låter eventuella exhibitionister gå upp på en liten scen i förgrunden för att där dansa loss till allas jubel. (Johan Wester till vänster, Anders Jansson till höger.)
gemma_phill
Gemma Whelan dansade så svetten yrde i sin lätta klädsel medan Phill Jupitus inte var ens liiiiite varm i sin hatt och jacka, knäppt upp till halsen. (Vad säger hans blick? ”Du och din dumma kamera”?)
nanananana
Här är kvällens sista minut på dansgolvet. Vilken låt är det? (Den bröt kronologin, så den är inte från 2014.)

Sedan vandrade jag genom Lunds innerstad till det lånade huset (som jag delade med två främmande män). Väl inne i huset upptäckte jag telefonförlusten.

– Obegripligt. Herregud, tågbiljetten är ju i mobilen. Hjälp, alla betalkort är ju i den!

Jag hade helt enkelt haft stenkoll på mobilen under hela kvällen. Utom just runt 03:47.

Där stod alltså jag i huset utan mobiltelefon. Och i huset utan fast telefon, skulle jag kunna tillägga. Utan telefon i tre minuter försmäktade jag panikslagen i detta hus. Vad hade jag nu för alternativ?

  • Ropa på hjälp!
  • Väck de okända männen i huset!
  • Ring polisen!
  • Mejla den djefla mannen! (Nog den dummaste tanke som slog mig.)
  • Kolla var telefonen är på ”find my iPhone” och ber via den som hittar den att … mejla mig?

Vad jag gjorde var att via ”find my iPhone” snabbt se att telefonen var i närheten av Mejeriet i Lund, där jag ju var nyss. Ungefär en kvarts promenad söderut. Ut ur huset galopperade jag, nerför Bredgatan i tunga Dr. Martens och den randiga regnkappan (kalla mig gärna the stripy lady, för det gör andra), och då: PANG! AJ!

Jag sprang rakt in i en polisbil.

polisbil_narkontakt
Det kändes lite så här.

– Ursäkta! Jag … puh … kan jag få låna en telefon? sa jag till det naturligtvis stängda fönstret.
– Va? sa polisen medan han öppnade fönstret.
– Jag har tappat, blivit av med, blivit bestulen på eller bara glömt min telefon. Kan jag få låna en av er?
– Vadå? sa den andra polisen.
– Så att jag kan ringa till min!
– Aha. Javisst!

Med darrande fingrar knappade jag in mitt eget nummer i en sån där gammal telefon från runt 2005 – ”tryck på grön knapp när du vill ringa och röd knapp när du vill lägga på”.

– Det är Jenny …? sa en rar, men okänd röst i mitt öra.
– DU HAR MIN TELEFON! HURRA!
– Ja, Johan Wester var så bekymrad, han hade hittat den och bad mig vakta den med mitt liv och se till att du får tag på den. Är du på puben på Stortorget? Vi är på väg dit.
– JAG KOMMER!!!

Nästan gråtmild av glädje tackade jag poliserna som med en axelryckning sa:

– Du. Hoppa in där bak så kör vi dig till Stortorget.
– Hhhhh… fffff… ssss… fick jag ur mig medan jag stirrade på polisen.
– Hoppa in!
– Ska jag få åka polisbil? sa jag som en femåring.
– Javisst.

Så fick jag åka polisbil i säkert en hel kilometer. Jag bedyrade poliserna min kärlek och förbannade att jag inte kunde dokumentera den underbara situationen, kom fram till Stortorget, sa tack och gick ur polisbilen och ramlade nästan rakt i famnen på Phill Jupitus.

– Did you see? I arrived in a police car! tjöt jag som en fyraåring, samtidigt som jag älgade bort mot puben där min telefon ju skulle vara.

Jag hittade Jenny, jag fick telefonen, jag hoppade omkring och klappade händerna som en lycklig treåring och vandrade för andra gången hemåt i Lundanatten. Jag borstade tänderna, pussade telefonen godnatt, släckte och drog ett djupt, lyckligt andetag.

Och in genom det öppna fönstret kom då en racer-geting. Zzzzzzzz! Zzzzzz! ZZZZZZ!!!

Åtgärdspaket:

  1. Fotografera.
  2. Döda.
  3. Sova.
getingenfromhell
Nattugglegeting.

Så. Hur hade man kunnat lösa denna situation på ett annat sätt? (Alltså när det gäller telefontrubblet, inte getinggrubblerierna.)

Fotnot:
Telefontrubbel, del I.

Share
Publicerat iBloggen

57 kommentarer

  1. LupusLupus99

    ”– Ska jag få åka polisbil? sa jag som en femåring.”

    Hahaha. Du verkar ha en viss fäbless för uniformerade personer? 😉

    # 2 september 2014 15:37
  4. Christer

    Lösa på annat sätt? Det där var väl ett alldeles utmärkt sätt!
    Sen finns det säkert bra sätt att inte tappa bort mobilen över huvud taget, men det är ju lätt att säga när det redan har hänt.

    # 2 september 2014 17:10
  5. Ökenråttan

    Lotten: Du går i barndom! Du blev bara yngre och yngre där, i din hänryckning över diverse begivenheter.

    # 2 september 2014 17:54
  12. Lotten Bergman

    (Nu lät jag lite dryg och otrevlig som lekledare, vilket inte alls var meningen. Gissa mer!)

    Finland förlorar just nu mot Dominikanska Republiken i basket-VM. Om ni undrar, alltså.

    # 2 september 2014 22:56
  14. Annika

    Hur många bor det i Dominikanska Republiken undrar jag då, och **kolla kolla** du store tid, dominikanerna är ungefär lika många som vi är i Sverige! Det trodde jag faktiskt inte.

    # 2 september 2014 23:36
  15. LupusLupus99

    Na na na na na na na na
    Na na na na na na na na
    Talkin’ ’bout you and me, yeah
    and the games people play

    Jag kan även meddela att det inte är en bra idé att leka
    tusen bitar med en glasflaska i frysen.
    Det blir så många småbitar när en glasflaska fryssprängs.

    # 2 september 2014 23:55
  16. Annika

    Glasflaskor har jag aldrig sprängt i frysen, men jag minns en gång när någon (inte jag utan en annan person i samma hushåll, om man säjer …) la ett par ölburkar i frysen för att de skulle bli riktigt kalla riktigt fort. Och glömde kvar den ena. Nästa dag var kylningsgallret (eller vad det heter) i frysens innertak helt inklätt i tjocka böljande lager av ljusbrun frasig is. Det var ett h*lv*t* att göra rent.

    # 3 september 2014 00:11
  20. Annika

    Ha! Den där effekten har faktiskt inträtt med över vinternatt i bilen kvarstående cocacola*. Helt ofrusen tills korken skruvades av och han drack lite, då var plötsligt mer än hälften slushig is.

    * jag tycker inte alls om cola, men den andra hälften är lite svag för’t

    # 3 september 2014 00:40
  24. Örjan

    Omvänt till ”frysexploderande” flaska.
    Bäddade ned ölflaskor vid farstudörrens snödriva för snabb nedkylning.
    En blev kvar. Hittades när snödrivan var under smältning.

    # 3 september 2014 01:09
  27. Karin

    Attans, det ligger ett par flaskor alkoholfri öl i frysen. Mittåt: det låg ett par flaskor alkoholfri öl i frysen och nu vågar jag inte titta efter vad som ligger där i stället. Och apropå det, kan någon kemist förklara det där fenomenet som Annika skriver om (00.40) att något flytande utan förvarning blir issörja. Det händer oftast när jag hårdkyler Vino Verde, som ska serveras muito frio. Ser helt ofryst ut när jag tar ut flaskan ur frysen, men efter några minuter i kylen har det blivit issörja. Hur gick det till?

    Och Lotten: Vilken användbar app! Den kommer att spara mig många timmar och bekymmer och vad glada alla affärsinnehavare på Södermalm ska bli som slipper ägna sina dagar åt att leta efter min mobil!

    # 3 september 2014 08:23
  32. Lottens förstfödde

    Förklaring till issörjan:

    Eftersom etanol har en lägre fryspunkt än vatten (-114 °C) så kan man upp till en viss halt hålla blandningen flytande även i en frys (-18 °C). Det finns dock ett samband mellan tryck och frys- och kokpunkt vilket kan beskrivas enligt Clausius-Clapeyrons ekvation. Denna ekvation säger att vid ett högre tryck kommer ditt vin hålla sig flytande vid ännu lägre temperaturer.

    Min gissning är att ditt vin har jäst en aning och då bildat koldioxid som i sin tur har höjt trycket i flaskan. När du sedan öppnar den jämnas trycket ut med luften i rummet och denna trycksänkning råkar vara precis det som krävs för att din vatten/etanol-blandning ska uppnå en fryspunkt som är högre än 18 minusgrader.

    Sammanfattat: Trycket sänks i flaskan. Frystemperaturen blir högre.

    # 3 september 2014 09:58
  36. Niklas

    Förstfödingen, eftersom du är nykterist känner du antagligen inte till att Vino Verde (eller Green Wine som de säger i Portugal som är ursprungslandet) är en aning pärlande. Därav övertrycket.

    # 3 september 2014 10:59
  37. Annika

    Men Christer, varför har jag aldrig sett den där förut när över trettiofem miljoner andra har gjort det? Ungen är ju kortare än gitarren!

    **svimmar av förtjusning**

    # 3 september 2014 13:16
  38. Annika

    Sisådärja, det tog ett litet tag (för jag hade glömt vad låten heter — det är för enkelt!) men nu så. Boktipsetlåtens ursprung, i den version som är populärast i det här huset (av skäl som har att göra med min andra hälfts femsträngade fingerpickin’).

    # 3 september 2014 13:26
  40. Annika

    *fniss* Vilka moves! *hihii* Han vet precis vad han ska göra med benen, inte dåligt när det nog inte var så länge sedan han lärde sig gå! *hick snork*

    # 3 september 2014 13:44
  41. Karin

    Hej Lottens förstfödde! Tack för en begriplig och pedagogisk förklaring på detta mysterium som jag grunnat på i många år! Jag lägger alltså in en oöppnad flaska lätt pärlande vin i frysen och det är mycket riktigt när jag öppnar (den dittills oöppnade) flaskan som det issörjar till sig. För att det blir lägre tryck. Ha! Capisco!!

    # 3 september 2014 13:58
  42. Karin

    LL99: Tack för länken om supercooling. Kan bli användbar. Jag får ofta kritik för mina nedkylningsvanor från närstående som inte förstått finessen med vinisslush. Det givna svaret på sådan kritik blir i fortsättningen: Meh, det är supercoolt, ju!

    # 3 september 2014 14:03
  45. Annika

    Ja just — det blev högertrafik några veckor efter att jag började skolan, och det minns jag tydligt. Vi småttingar som skulle börja traska skolväg fick lära oss vilken sida av vägen vi skulle gå på, och nästan genast lära om!

    # 3 september 2014 19:28
  51. mikaels

    LL99, det var ju inte alla ställen som spelade Gang of Four när man gick ut på 80-talet, men de ställen jag gick på gjorde det 😉
    Vi skickar en tacksamhetens tanke till DJs som Sydney, still hardworking, Dagge (Denniz Pop, RIP), René och många andra.

    # 3 september 2014 22:36
  53. Karin

    Tack Örjan för videon om supercooling av vatten!
    Men kolla vad killen säger mot slutet att man måste vara försiktig när man tar ut vattenflaskan ur frysen så att vattnet inte börjar frysa innan men bankar flaskan i bänken. Då verkar det ju onödigt att banka överhuvudtaget. Eller i alla fall möjligt att få samma effekt utan bankande?

    # 4 september 2014 09:50
  54. LupusLupus99

    Karin, jag tror att processen kan behöva lite hjälp på traven
    men att det räcker med att man råkar slå i lite grann för
    att processen ska börja.

    # 4 september 2014 12:34
  57. Lund Comedy Festival: mörker — Lotten

    […] bl.a. på Bill Bailey och 2014 drack jag till och med öl med alla brittiska humorkändisar och tappade bort min telefon och kunde inte sluta skriva om mina […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.