Idag skulle jag bara åka tåg från Lund till Eskilstuna kl 09:23, med byte i Linköping vid tolvsnåret och det skulle gå så bra så. Det är inte vinter, det är bara en normal söndag – och även om det regnar i Skåne så kunde jag inte tänka mig att det skulle finnas några problem.
Well. Klockan sju i morse kom ett sms från SJ, som talade om att ersättningsbuss skulle ersätta tåget på sträckan Linköping–Eskilstuna. Det var ju vänligt av SJ att tala om det, men jag gav upp ett primalskrik och svor mig upp ur sängen.
Jag hatar ersättningsbussarna så intensivt man kan hata ett dött ting.
Det är trångt, det är irriterat, det är fullt av väskor, det är busschaufförer som inte kan svara på frågor och det är illamående och det är varmt och det är 700 stopp på vägen. Ersättningsbussarna är alltså inte något jag kan rekommendera.
Jag satte mig i ottan vid datorn och kollade om jag skulle kunna byta min ombokningsbara biljett till en senare avgång, men si det skulle i så fall ha kostat mig uppåt 1 500 kr. Det var bara att bita ihop, leta efter ett surt äpple och go with the flow.
Väl på tåget ville jag ha lite mer information:
– Biljetterna tack!
– Hej! Jag undrar hur det kommer sig att det är ersättningsbuss från Linköping.
– Va? Jaså? Är det? Det var ju intressant, det vet jag ingenting om.
– Skulle du kunna kolla om det finns någon möjlighet att byta till tåg mot Örebro eller om jag ska åka till Södertälje Syd och by…
– Nejnej, åk inte till Stockholm, de har jätteproblem med ombyggnationer och spåränd… Men okej, jag kollar!
Fast två och en halv timme senare hade jag fortfarande inte fått besked. Då sa det dingdong i högtalarna:
– Vi ankommer om ett par minuter till Linköping. För er som ska ta er vidare mot Eskilstuna, Västerås och Sala, står en ersättningsbuss och väntar på plats D2.
Ingen förklaring, ingen förvarning, grrrrrrrrrrr. Resenärer som inte hade fått plingeliplong i mobilen fick alltså två minuters förvarning trots att SJ hade bokat bussen redan klockan sju.
Kom ihåg detta nu när ni läser vidare: SJ visste redan i ottan att X antal passagerare (varav en, skulle det visa sig, var Måns Zelmerlöw) skulle behöva forslas på en buss vid lunchtid.
Vi klev av tåget, spanade efter tydliga skyltar med D2, såg inga, irrade runt både norrut och söderut, alla släpande runt på stort bagage eftersom man när man åker tåg faktiskt ofta har just det: stort och otympligt bagage.
Men ack. Kan ni tänka er. Bussen var för liten! Förmodligen hade den krympt för det kan ju faktiskt inte vara så att SJ när de beställer ersättningsbuss inte har koll på exakt antal människor som behöver få plats. (Datorer, ni vet.)
Det var upploppsstämning och ilskna tjut, det var irriterat, det var fullt av väskor … och busschauffören kunde förstås inte svara på några frågor över huvud taget. ”Jag kör bara bussen” tror jag är ett mantra som de av SJ har fått order att upprepa – istället för att ge busschaufförerna all nödvändig information som man väl kan leta fram på 5–6 timmar.
– Skandal!
– HUR FAN PLANERAR SJ?
– Hallåååå, vi får inte plats.
– Ja, jag kan faktiskt inte köra med folk stående i mittgången. Ni måste gå av.
Som den hjälte jag (sällan) är, reste jag på mig och erbjöd min plats till någon som hade mer bråttom eftersom jag just idag inte hade bråttom och behövde bättra på min karma. Och det var då jag såg Måns. Han satt längst fram i bussen och såg ytterst sammanbiten ut.
– Heeeeej, du är ju alldeles fantastiskt begåvad, och …
Tänkte jag säga. Men jag hann inte ens komma till Hejet eftersom stämningen blev hätsk och jag var tvungen att kliva av för att inte bli nedtrampad. Vi sex som blev avslängda samlade oss till rådslag.
– Is this common here in Sweden? sa en britt.
– Mitt hjärta … sa en kvinna från Katrineholm och sneglade på sin make.
– Mitt hjärta … sa en man från Katrineholm och sneglade på sin hustru.
– Nu missar jag alla mina anslutningar! sa en man från Falun.
– … … … sa en tystlåten man från Eslöv som ju inte var särskilt pratsam.
– KOM! Vi går till Resebutiken! sa jag och stegade iväg med packning och randig regnkappa.
Men det fanns ju ingen Resebutik. Den hade förstås stängt. Men vi kunde ju kontakta sj.se om vi var intresserade av att köpa biljetter, talade en fin skylt om.
Falumannen kom (efter att ha börjat på plats 13 i kön) fram till SJ och kunde snabbt boka om sina biljetter för att sedan slå sig ner med en öl. Britten och den tyste satte sig att dricka drinkar. (Ja, det finns alkohol men inte tåg eller service på stationen i Linköping.) Jag och det pensionerade paret med hjärtproblem satte oss att invänta mitt SJ-samtal. De köpte en kaffe till mig medan jag väntade och väntade – och äntligen kom fram. Jag förklarade problemet för en trevligt bekymrad kille, som sa ”vänta, jag måste kolla”.
Och försvann. Efter 13 minuter sa det bara pip-pip. Jag tittade på ”luren” som man gör i amerikanska filmer.
Jag ringde upp igen, hamnade i lång kö igen och lyssnade till ”det är många som ringer till oss just nu, men vi tar emot ditt samtal så fort vi hinner men har du tänkt på att du kan beställa biljetter på sj.se och om du laddar ner SJ-appen underlä…” en miljard gånger. (Lätt överdrift.)
Killen som svarade andra gången sa att det bästa nog var att vi helt enkelt tog tåget som skulle gå två timmar senare. Och att vi inte behövde beställa nya biljetter – vilket bara tog ytterligare 19 minuter att få reda på. Men så bra!
Så tog vi oss till slut hem.
Kära SJ. Jag förstår att det eftersatta underhållet av spåren och i kontaktledningarna samt de satans koppartjuvarna orsakar avbrott i trafiken. Men jag har några förslag som skulle göra oss resenärer mindre gnälliga.
- Informera om ersättningsbussar i ett så tidigt skede som möjligt så att vi listiga resenärer kan ändra resväg om vi har möjlighet.
- Se till att skyltning till ersättningsbussarna är övertydlig och att hållplatsen inte ligger 500 meter bort eftersom tågresenärer kan ha stor packning (och hjärtbesvär).
- Ha en speciell SJ-telefon på alla stationer – om det till äventyrs skulle finnas resenärer som de facto inte har telefon och som pga. SJ inte kan ta sig till sin destination fastän det är SJ som de har anlitat i just detta syfte.
- Anställ fler till kundservice. Jag har aldrig varit med om ett könummer under tio.
- Anlita mig, snälla, snälla rara! Jag kan göra underverk när det gäller information!
Nu ska vi se om jag lyckas få tillbaka pengarna också; SJ har talat om att jag inte ska sluta vänta på deras svar:
Uppdatering
Ah. Glömde! Jag fick ju väldigt klargörande Twitter-svar från SJ:
Uppdatering igen:
SJ är mästare på att förklara varför det blir fel när det blir fel!
– Jahaaaaaa! SOA! Naturligtvis, nu förstår jag!
När det gäller ersättningsbussar så skulle jag tro att det inte
är så lätt att få tag på bussar på söndagar. Lediga bussar finns
det säkert men de bussarna ska ha chaufförer också…
Gällande kundservice så har SJ nyligen sagt upp en stor del
av sin kundservicepersonal då det tydligen inte var så många
som ringde numera. Bl.a så har de stängt kundtjänstcentret i
I Tranås där de hade 100 personer som jobbade med kundtjänst.
Här är en artikel i DN om det.
Det var som fan, LL99!
Va? Först skulle det kosts 1500:- att boka om biljetten för att slippa bussresan och sedan fanns det plats på tåget utan ny biljett?! EFTER allt stök! SJ jobbar hårt på att behålla sin image!
”Oj, det är så få som ringer att vi knappt har några telefonköer alls! This will not do! Sparka folk. Sparka några till. Och så några till. Spark spark spark. Köer, vi måste ha köerrr!
Eller tja, inte vet jag.
Alltså, det är så jag undrar om jag någonsin mer vill åka tåg.
Lotten, gläd dig åt att du trots allt besvär kom hem. Skyfallen över Malmö i dag orsakade ett längre elände för många. Märkligt med 93 mm regn i Malmö, medan vi i Lund kanske fick kring 10 mm.
Vatten, vatten, vatten …
Jodå Annika, så länge du inte åker tåg tillsammans med
Lotten så ska det nog gå bra. 😉
Ja, Agneta uti Lund, jag såg på bilder hur en buss bara stack upp några gröna delar, lite som en groda.
Vi ska ordna upp det här med SJ. Vi måste bara börja med informationen så kommer resten (nog) per automatik.
Fast. Hur nu denna automatik skulle funka vet jag ju inte …
Ahaaa! Fast det kanske är roligt att åka — eller i förekommande fall bara delvis åka — tåg med Lotten också.
Det är jättekul att åka tåg med mig! Kom, alla, så åker vi på tågluff! (Fast just nu är jag lite mer fokuserad på The Boring Conference, som verkar krocka med ett uppdrag som jag har fått – i England.)
Men till Berlin i december kanske? Hm … (Jag är jättebra på att planera och extremt dålig på att få ändan ur och slutföra.)
Där satt jag och skrev nåt annat och tog sedan bort det, och under tiden hann … jaja.
Informationen är ju bland det viktigaste. Det är alltid samma sak när extra mycket tågkaos har utbrutit och folk intervjuas på proppfulla tågcentraler: de säger att det värsta är att de inget får veta. Klart att det inte alltid går att berätta exakt vad som händer och exakt när en lösning kommer, men det är ändå bättre om någon talar om att det för ögonblicket inte finns några säkra svar än att ingen säger något alls.
England, jaja. Aha. Dit ska jag i början av november. Den … sjätte? Tror jag.
Förresten har jag inte sagt hur roligt svar tvittern fick — inte långt ifrån ”Varför går inte tåget?” ”För att det inte går.”
Dricker du kaffe?
Bra, Annika, precis så!
– Varför?
– Därför.
– Men på riktigt: varför?
– På grund av anledningar och orsaker.
– Okej.
En högst berättigad fråga, Bengt – som jag tjatar om te och går på vanligtvis. Ja, jag är sympatikaffedrickare. Särskilt på ställen som har ljummet vatten och dammiga tepåsar …
Kruxet är väl att bemanning och organisation i huvudsak är planerad för normalläge, trots att rejäla avvikelser dyker upp mest hela tiden men på helt olika delar av det hela. Sånär något händer finns just ingen personal eller organisation på just den platsen. Säkert finns något sorts bakjour och regler för hur saker ska hanteras, men kedjan/kedjorna hänger inte samman. Ett typexempel är ju att Lotten fick tidigt besked om ersättningsbussen, medan tågpersonalen fick veta nada. Kanske beroende på att något ljushuvud tänkte att de (tågpersonalen) ju inte behövde åka ersättningsbuss. Så problemen går nog inte att lösa varken med något automatiskt eller manuellt system.
Jag måste var trött … (nä? Så här dags?)
Jag reagerade inte på att det köptes kaffe till Lotten.
Men samtidigt …
Ponera, Lotten, att alla inbokade fått veta att det skulle bli ersättningsbussar redan på morgonen. Och så börjar ni boka om, flytta in över natten hos faster Greta, bli hämtade av trånande pojkvänner, osv …
HUR ska SJ kunna veta hur många bussar det behövs när det väl kommer till kritan?
De kan ju liksom inte ha tre passagerare per buss. Heller.
Knepigt.
Den högra handen vet inte vad den vänstra gör, och allt det där. Och sedan SJ Original bröts sönder i många små kaksmulor finns också vähäldigt många händer.
Kom och se, kom och se, bläckfisken utan underkropp och huvud!
Trevligt skrivit från en kanske inte lika trevlig resa.
I och med att det blir oplanerad bussersättning kan du be att SJ att återköpa din resa till 100% eller utan extra kostnad ( men med bibehållna krav på restidsgaranti pga av försening ) eller boka om till annat tåg.
Kan du inte nå SJ för ombokning kan du ta nästa tåg med valfri operatör men berätta för personalen på perrongen varför du stiger på INNAN du gör det.
Med tanke på vad som hänt skulle jag reklamera dig att begära restidsersättning med 100% och jag skulle bli förvånad om du inte får det.
Denna gång kan det vara lämpligt att reklamera skriftligt via vanlig snigelpost med utskrift av denna blogg med kommentarer och kopia/utskrift av biljetten dvs mailet från SJ.
Då blir själva reklamationen enkel och du behöver inte skriva så mycket.
Men begär vänligt men bestämt 100% i ersättning.
Återkom gärna och berätta hur det går.
Klassisk bussförarreplik:
-När går bussen?
-Så fort den har fått fötter….
-Går den här bussen snart?
-Ja.
-Går den här bussen över Ikea?
-Nej, vi kör på vägen, strax bredvid.
-Vart går du?
-Ingenstans, jag sitter kvar bakom ratten.
-Går den här bussen till Södertälje?
-Ja, det är därför det står Södertälje på den.
-JAHA!!!
Hej Jan-Erik Kaiser, välkommen hit!
Menar du att en annan operatör skulle låta en resenär utan biljett hos dem skulle få åka med om de har biljett på ett annat försenat/inställt/krånglande tåg? Det är inte min erfarenhet av tågtarfiken på Uppsala -Stockholm sträckan.
Och ersättning vet jag inte när SJ betalade ut senast, förr i tiden försörjde SJ familjen med biobiljetter … (Som vi aldrig hann utnyttja, innan dom brann inne.)
Reagerade direkt på kaffet. Kommer du till bokmässan, förresten?
Pysseliten: Ja, EU-reglerna säger det men det blir ofta nobben för det är en regel som få känner till. Men du har faktiskt rätt att bli ombokad till tåg med annan operatör vilket inte så många vet.
Egentligen skall man ha kontanter men får man biobiljetter i rimlig omfattning visar det trots allt på den goda viljan.
Och film är ändå bäst på bio . . . . 🙂
Tänk att kaffet skulle få er att hoppa till – då känner man mig väl! (Vet inte hur det blir med Bokmässan; jag har inget uppdrag och då blir det ett fasligt dyrt kalas.)
Vad bra att du bidrar med information, Jan-Erik Kaiser! Här ska ombokas till andra operatörer hej vilt!
Lotten: Lycka till. 🙂
PS: Bokmässan är ett måste. Minst lika roligt som Liseberg.
En gång sa jag till en telefonförsäljare, att ”vänta några sekunder bara, måste stänga av tevattnet” och la ifrån luren. Efter 5-6 minuter hörde jag massa ”hallå, var är du” etc i luren, sedan la jag på. Jag fick lite dåligt samvete för det. Jag visste inte att SJ gör så med sina strandsatta resenärer.
Skicka en länk till det här inlägget till någon stor tidning. Eller allihop. Så har man bara inte ha det med tågen. Varför klarade de av det på femtiotalet och inte nu?
och, av följande skäl:
Då:
*Tågen gick mycket glesare.
*Det var endast SJ som körde tåg,
*SJ skötte både tåg och spår, tåg och spår.
*Tåg och spårsystem var av betydligt enklare typ än vad de är idag.
*SJ var en statlig myndighet; Statens Järnvägar utan krav
på ekonomisk lönsamhet.
Nu:
*Det är otroligt avancerade system som styr tågtrafiken,t.ex. ATC.
*Tågen håller högre standard men är också mycket mer
komplicerade rent tekniskt och mekaniskt.
*Det är en stor soppa av drösvis av olika företag som
sköter underhållet/reparationer
*Alla inblandade parter har ekonomiska krav på sig på ett
eller annat sätt.
*Många av järnvägsbanorna är trafikerade till bristningsgränsen.
Vilket ger ett mycket högt slitage. Samtidigt innebär det att det
inte finns lika mycket tid och till underhåll av järnvägarna.
*Underhållet är kraftigt eftersatt av ekonomiska orsaker.
I grund och botten så handlar det om att precis allt i dagens samhälle
ska/måstes upphandlas. I järnvägssammanhang så lägger
driftsentreprenörer eller tågoperatörer så låga anbud att de
entreprenörerna/operatörerna går med förlust om det skulle
göra jobbet ordentligt.
Det får till följd att det underhålls/driftsuppdrag, som upphandlingarna
handlar om, görs med minimal kvalité/arbetsinsats. Detta gör
i sin tur att underhållet blir eftersatt med driftstörning som följd.
Ett exempel från i somras är ju den tågoperatör, som kör Öresundstågen,
som vann upphandlingen med ett bud som var så lågt att de
kände sig tvingade att säga upp fast anställd personal för att sedan
återanställa dem via sämre anställningsformer/villkor.
ett beslut som ledde till strejk.
Sammanfattningsvis så kan man säga att orsaken är klåfingriga
politiker (båda blåa och röda) som på ett snudd på metodistiskt
sätt har kört det svenska järnvägssystemet i botten genom
besparingar och avregleringar.
Ungefär som Jan-Erik skrev:
Det bästa för dig hade nog varit att direkt på morgonen ringa SJ (avdelningen för trafikstörningar öppnar redan klockan 6.00) och valt att du ville ha hjälp med trafikstörning. Då hade de troligen kunnat hjälpa dig med att få en annan resa (annan väg, eller lite senare) så du sluppit åka buss och det utan att du skulle betala mellanskillnad.
Jag fixade sånt själv en sen kväll när det var snöstorm på gång och ville åka ett tåg tidigare för att få bättre marginal, och det gick fint.
Var säger EU-reglerna att man kan åka med valfri operatör? Vad jag vet säger EU-reglerna att man enbart kan kräva att få åka med de bolag som ingår i bokningen, dock eventuellt med byte mellan dessa operatörer på andra platser än de som anges på biljetten.
Om man har en Resplusbiljett och det uppstår strul, får man åka med valfritt Resplusföretag. För att få en Resplusbiljett istället för en vanlig biljett, måste minst två olika operatörer ingå i resan. Därför kan det vara bra att se till att bokningen inte enbart innehåller resa med SJ utan även en kort bussresa inom Lund och/eller Eskilstuna med Skånetrafiken eller Länstrafiken Södermanland.
«Tout ce qui ne tue pas fait un bon blog post»
(Gammalt djungelordspråk.)
Den måste vi brodera på en bonad!
jgslkajglkajlsk:
Nja, EU-regelverket gäller alltid oberoende av tågoperatörena tycker men jag kanske har jag uttryckt mig lite otydligt.
Man kan naturligtvis inte hävda att få åka med annat tåg utan biljett och definitivt inte med ett annat tågbolag. Någon sådan ”överförd” giltighet finns naturligtvis inte.
Vad jag menar är vad som står i EU-reglerna i Artikel 16 Ersättning och ombokning när resan förväntas bli minst 60 minuter sen ….
”Fortsatt resa eller ombokning till den slutliga bestämmelseorten
snarast möjligt och på likvärdiga transportvillkor. ”
Sedan är det en annan sak att om det uppstår en storstörning brukar det uppstå en spontan och/eller avtalad allmän giltighet för biljetter. Detta baserat på att om det uppstår det en kollaps i systemet är det bättre att folk kommer fram än att man ”tjafsar” om biljetter.
Man ser det ofta i Stockholm när ibland måste hänvisa både till bussar och tunnelbanan utan att det formellt finns någon information om detta. Å andra sidan finns det inte den spärrvakt som tar en diskussion med tusentals arga resenärer som blivit försenade till/från arbetet pga av en trasig spårväxel.
Artikel 16 verkar kräva att operatören bokar om resan åt en. I värsta fall kan man tvingas stämma operatören och vänta i flera år på EU-domstolens utslag som tvingar operatören att boka om resan.
Ja. 🙂
Tuuuuuuuuutt!
Nå, Lotten. Hörs det nåt?
OK, förstatliga hela skiten igen, förenkla tågmekanismer och gå kurs i ”hur man gav fok biljetter på femtiotalet”.
Jan-Erik Kaiser: Du är verkligen expert på reklamationer som det ser ut. Terminologin har riktigt bitit sej fast i dej. …”skulle reklamera dig att begära …” Så rart! Fniss fniss.
Jan-Erik Kaiser: Du är verkligen expert på reklamationer som det ser ut. Terminologin har riktigt bitit sej fast i dej. ”…skulle reklamera dig att begära …” Så rart! Fniss fniss.
Jan-Erik Kaiser: Du är verkligen expert på reklamationer som det ser ut. Terminologin har riktigt bitit sej fast i dej. ”… skulle reklamera dig att begära …” Så rart! Fniss fniss.
Jan-Erik Kaiser: Du är verkligen expert på reklamationer som det ser ut. Terminologin har riktigt bitit sej fast i dej. ”… skulle reklamera dig att begära …” Så rart! Fniss fniss.
Jösses!
Hihi, ÖR har du fastnat i vinkelvolten?
Här skulle vi se skräckis (Dark House), men jag klarade bara av 50 minuter. Nu är det paus. Vi får se resten imorgon … Fyyyy vad läskigt! Hur ska jag kunna sova nu?
(Förlåt, men jag kan inte låta bli … ) Ökenr-trean! (Förlåt igen …)
Men Örenråttan då! Har du hakat upp dig? 😉
Egentligen borde jag ju ta bort dubbletterna … men visste ser det lite kul ut? Man anar Ökenråttans desperation, där hon sitter och klickar och klickar sig blå och så PANG kommer allt på en gång.
Jättekul. 🙂
Jättekul. 🙂
Jättekul. 🙂
Jättekul. 🙂
Nej, idag var tutan tyst. Igen. Men när det tutade stelnade Spanjoren till och sa ”bombanfall?”, så då fick vi gå ut och peka och visa och lyssna till tystnaden.
(Länk för nytillkomna läsare: https://lotten.se/2012/09/hesa-fredrik-hostade-inte-ens.html)
Om du reklamerar per post, tänk på att det står i EU-reglerna att SJ inte får göra avdrag för t.ex. porto eller bankavgifter. Om du måste bekosta ett frimärke, kan du alltså kräva ersättning för det. Förmodligen kan du även kräva ersättning för telefonsamtalen till SJ, men det kanske är svårare att dokumentera.
Tihi, jag har en print screen som visar hur långa mina samtal till SJ var …
Nja, regeln gäller bara operatören när den gör en utbetalning av ersättning.
Man kan naturligtvis yrka ersättning för ”eget frimärke” men det skulle nog uppfattas som småaktigt och avslås.
Livet innebär alltid vissa kostnader och man kan inte får ersättning för allt.
Men får du ett utbetalningsavi från tex SJ så står det tydligt att det inte kostar något att lösa in det. Butikerna brukar ofta berätta att det kostar att lösa in det men det är för att det är det normala.
Men när dom sedan kör utbetalningen i kassan ser dom att utbetalningen är provisionsfri.
FYRA GÅNGER! Suck. Kom just hem från landet och årets kräftskiva. Några dar utan uppkoppling och allt slår slint, som det verkar.
Årets kräftskiva på en måndag? Vad di kan, di där pensionärerna!
/en som har längtat till pensionen sedan 23-årsåldern
Kan man inte förbörja med pensionärsfestandet? Jag tror jag ska ha pensionärsfest i höst! Det verkar kul! En torsdag, kanske …
Pensionärslivet är angenämt, visst, MEN håll kvar en fot i förvärvsträsket, om ni kan. Det har vi gjort och vi inbillar oss att det ska hindra oss från att försoffas helt, plus att det bidrar till vår försörjning, kräftor och annat!
Jag lever pensionärslivet sen 488 dagar och undviker förvärvsträsket till varje pris. (Att idogt pensionsspara i 25+ år lönar sig, kan jag berätta). Enda kontakten med f.d arbetsgivaren är gamla kamrater på Fejjan, en nivå som passar mig utmärkt. Tro inte att jag för den skull snokar, jag bara läser. Då och då skickar jag en påse Bilar till mitt senaste gäng att käka upp till fikat. Detta går fort, har jag förstått.