Nu har jag verkligen ställt till det för mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Men vi tar det från början. Kommentatösen Luna tipsade om att ”det norska paketet” öppnas ikväll klockan 18 – och att det hela sänds häääär.
Å ja ba: vaförnåge? och vaddåpaket? samt guuuvaromhållerpå.
År 1912 var det stora festligheter i Otta, där paketet finns idag. Man firade då att det var 300 år sedan Slaget vid Kringen – ett bondeuppror som slutade i mången skottes död. Läs mer på Wikipedia – det är så här dramatiskt:
”Da kampen startet, ble veien avsperret på begge ender og fra forskansningene på skråningen ble stokker, stein og spyd kastet ned på skottene som ikke maktet å organiserte seg i slagorden på så trangt rom. Deretter stormet bøndene ned og kan ha gjort bruk av tømmervelte eller trær man hadde forberedt for å kutte opp den skotske styrken og omringe disse med overmakt på egne side. Skottene med sterk ild ovenfra, rasende angrep på begge sider og med en elv i ryggen forsvarte seg hardnakket, men uten nytte. Flere kom seg ut i elven til småøyene i forsøk på å reddet seg, men mange druknet og bønder på vestsiden var raskt med å slå i hjel alle som kom seg over.
Den amerikanske reisejournalisten Bayard Taylor, som besøkte stedet under en Norgesreise i 1857, beskriver de 300 nordmennenes innsats som en feig nedslakting av skottene i bakhold, ved at stokker og stein ble lempet utfor stupet over skottene og knuste dem under vekten, hvorpå bare to av Sinclairs 900 mann slapp unna i live.”
Johan Nygaard, var med och arrangerade detta firande 1912 – och någon gång i den vevan samlade han ihop något, packade in det i brunt papper, slog snöre om, lackade knutarna och skrev på paketet:
Kringenstøtten
og
Kringenfesten
26de august 1912.
Kan aabnes
aar 2012.
Joh. Nygaard
Paketet väger 3,1 kilo och är 40 x 28 x 9 cm. När man öppnar det ikväll (i skuggan av Breiviks dom), kommer man att pilla upp det bakifrån för att inte förstöra lacksigillet och den vackra handstilen. (Fast frågar ni mig, har paketet röntgats i förväg så att man har ett hum om innehållet.)
Och? Jo, naturligtvis har jag gjort ett paket, jag också. Som får öppnas 2112. När jag dör runt 2060, kommer barnen att kasta paketet till varandra som en het potatis och banna sig själva för att de inte var närvarande när jag packade in det. Den mest ordningsamma av dem kommer att vägra att ta hand om det och den slarvigaste av dem kommer att säga åkejrå och sedan tappa bort det i sin källare tills något av mina barnbarnsbarn kommer att hitta det under ett lager av sekelgamla datorer och under pompa och ståt packa upp det. De kommer att säga:
– Vad är det här?
– Varför packade hon in den här?
– Men varför finns det inget som vi kan sälja?
Tyvärr var det ruskigt svårt att hitta skandalösa hemligheter och mystiska avslöjanden här hemma, så innehållet är kanske inte ”till hjälp för kommande generationer”, vilket Johannes Johan Nygaard skrev att hans paket skulle vara. Vad tror ni att han packade in, egentligen?
Och vad tror ni att jag har lagt i mitt paket? (Bild kommer, jag måste bara hitta lite lack.)
Uppdatering efter intensivt letande
Lacket (som jag köpte i Dallas 1982) är puts väck. Detta grämer mig alldeles ofantligt, men nu gör vi så här istället.
Ett kuvert sitter på baksidan och det kan öppnas utan att man gör åverkan på tapeten – inuti kuvertet ligger en utskrift av detta blogginlägg. Med alla era kommentarer. Om fler kommentarer dundrar in, skriver jag ut en ny version och sätter dit istället. Inuti paketet finns ett brev till dem som öppnar det 2112, där jag bl.a. skriver att de väl har uppfunnit teletransportören och att jag hoppas att jag kom iväg till N.Y. innan jag dog.
Jag har dessutom bestämt mig för att hålla på 100-årsgrejen trots Norges antiklimax igår. (Läs Skogsgurras realtidsrapportering i kommentarerna.)
Och nu anmodar jag er att i alla fall någon gång de närmaste tio åren tillverka och packa in ett paket som inte får öppnas förrän om 100 år. Det blir jättekul, ju!
Yess!
Jag tycker att man ska diskvalificeras om man inte skriver spirituellt och finurligt i förstakommentarstävlingen. (Jag är så bra på att hitta på nya förutsättningar.)
I paketet tror jag att det finns:
Fotografier, utgångna krigsobligationer, några tidstypiska klädespersedlar, en metallplatta som visar avståndet mellan Christiania och Nidaros samt med bilder av en norsk gutt och pike. En vaxrulle med ”Ja, vi elsker dette Lannet” samt en konserverad karbonadekake. Kanske en flaska Linieakvavit också – om de er heldige.
Vem kan vara spirituell under denna svåra psykiska press?
Och att sitta och vara förspirituell ligger inte riktigt för mig. Måste vara spontant.
Så det blev inget den här gången heller? Retroaktivt diskad. Fråntagen medaljen. Trots att jag inte är dopad – om inte en lättöl räknas som doping.
SG: Du vann ju ”sista”, och uppfyllde målsättningen.
Nya förutsättningar eller ej tyckte jag det var tecken på stor andlig försigkommenhet hos Skogsgurra att fixa både sistakommentar och förstakommentar, en prydlig dubbel. Alltså, exakt vilka elementarvarelser står han i förbindelse med för att klara detta, det skulle jag vilja veta.
Fast vad jag egentligen tänkte säga var bara att det norska paketet är så intressant att jag nog måste avsätta en stund runt klockan arton för att se på. Lusekoftestickningsmönster, torskrecept, fullständig ritning över Ormen Långe. Och Linieakvavit, ja-a.
Klockan 18 sitter jag på ett basketmöte. Jag vill hemskt gärna ha sms från er om vad de packar upp: 070-888 55 42. Med ljudet avstängt och telefonen diskret under bordsskivan kommer ingen att tycka att jag är mer frånvarande än vanligt.
Sigillet är ju brutet på höger sida. Och därmed kan snöret ha öppnats och paketet tagits upp. Innehåller förmodligen nu mera en lusekofte och någon Verdens Gang från 60-talet.
Jag tror att det är nylonstrumpor i paketet.
Tack för vänliga försök att trösta. Men det däringa tävlandet är inte bra för blodtrycket. Så jag ska bara dra mig tillbaka och låta andra glänsa.
Jag vill inte på något sätt förstöra stämningen, men mina egna försök att skicka brev till framtiden har inte varit så lyckosamma. När jag var 16 skrev jag brev till mig själv som 26-åring. Och när jag var 26 skrev jag brev till den framtida 36-åringen. Sedan slutade jag, för det visade sig att 16-åringen var så mycket klokare och roligare än 26-åringen. Att fortsätta att dokumentera det gradvisa förfallet var ingen lockande tanke. Fast det var ju dumt att 36-åringen slängde 16-årsbrevet också.
Om det är nylonstrumpor i paketet och det inte har öppnats sedan 1912, dååå …
Ja, dååå… Verkligen.
Karin: Det där känns lite som Dorian Grey och hans porträtt. Det gradvisa förfallet och allt.
Jag tror att det bl.a. innehåller reklam för Stockholms OS
som ju hölls 1912. Kanske en sådan där poster?
Kanske någonting med att Jens Bratlie blev statsminister?
Eller varför inte något om att Amundsen nådde Sydpolen det året?
4 minuter kvar! Var kan jag följa spektaklet?
Här: http://www.vgtv.no/#!id=55544
Ganska taffligt, so far. Manlig presentatör verkar vara osams med den kvinliga.
Longörer.
Sinclair fick de första applåderna. ”I am a lucky man. I am a Sinclair. Amd, I am alive!”
Inget om paketet. Ännu.
Longör. Nu kommer det en fela.
Solisten vänder en mager rumpa mot publiken.
Snälla applåder. Men inga ovationer.
Nu låter det lite muntrare. Polska? Finns det hardangerpolska?
En kille i kjol! Skottarna kom ut tidigt.
Rök! Stiligt. Kanske.
Händer inget på tiotals sekunder. Går nog an när man är på tur. Men i Krinkasting?
Dans. Mera rök. Slits. Ojdå, slitsar!
Tja, den däringa underhållninga. Ska dä va som extra finnt, dä?
Ska dom inte öppna pakete nån gång?
Nå er öppninga av pakka!
Left-over…?
Bord ställs på scenen.
Dom heliga vita vantarna på! Fattas bara!!
Borgmästarn har inga vita vantar!
Mera snören.
Ny text: ”Ge faen i pakken!”
Ett brev!
En grej som det står ”Fra Kongen” på!
Brev, papper och annat.
Uppmaning att ge bidrag till nånting.
De som öppnar pakken hade nog väntat något mera spektakulärt.
Tidning från 1919?
Generat skratt av pakkeopneren.
Östgötaklimax har fått ett nytt ansikte.
Slut på direktreferatet från den store Pakkeopninga.
Haha, det var ju roligt! Tidningar från 1914 och 1919, protokoll från festkommitén och lista över utvandrade till Amerika. Mängder av brev. Kvitton. JA, han måste ha haft storstädning helt enkelt.
Råfejk med andra ord. Förmodligen ett exjobb från konstfak.
Var inte paketet förseglat 1912? Tidningar från 1919?
Stort skämt. Troligt att PK gissar rätt. Kunstfakk – fakk you!
Barnen skrev brev till sig själva i skolan och väntar fortfarande på att få öppna dem. Jag mailar mig själv varje ”sista dagen före semester” eller annan längre frånvaro med instruktioner och dagsläget och vad som ska ske härnäst (alltså då fyra veckor senare).
Nu ska jag göra ett paket som mina ättlingar kan få öppna någon gång i framtiden, men vad ska dom få fira? Kanske min och PK:s 20-åriga bröllopsdag, eller att jag sprungit Bellmanstafetten och kommit på 1071:a plats med mitt lag, eller dagen då vi samlades runt ett norskt 100-årigt paket?
Lotten, vad gömde du i paketet? Randiga strumpbyxor?
… och tack SG! Jag måste skaffa glasögon, länken var ju först i inlägget. För övrigt verkar PK inte tro på något efter Konstfack-bluffen, dom har förstört hans tro på verkligheten. Tror jag.
Tack för liverapporteringen, den visar att jag inte missade så mycket som jag fruktade när jag insåg att jag inte skulle komma hem i tid i alla fall.
1919? Hm, är det inte läge för någon materialexpert att kolla exakt när det där paketet slogs in, då?
SG: Gratulerar till rekord. 7 x hat trick (21 kommentrer) i rad utan mellanliggande ”mål i skriften”.
Den bedriften tror jag aldrig kommer att slås på denna blogg. http://sv.wikipedia.org/wiki/Hat_trick
Jamen visst blir man impad, och det menar jag ärligt!
Bloggdrottningen vet vi ju alla vem det är.
Men nu har vi även fått en kommentatorskung.
Hurra! för Skogsgurra!
”Öppningsartikel” hos VG.
http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=10060370
Äh, den där gamla trasan…
Alla var ju så fascinerade av öppningen och Lotten ville ha ett reportage. Så då får man ju sätta igång som från en fopo.. ursäkta basketmatch.
Men sicken plattmatch det verkar ha blivit.
Inklusive antydan till dopning aka historieförfalskning ang ursprungsdatum.
Ja, nu är det inget snack om saken – den här dagen är Skogsgurra den store vinnaren. Plattmatchen i Norge var ju bedröhööövlig, vad det verkar. Jag läser i rapporteringarna:
– Åh, slutt med sekkepipene, og åpne konvolutten.
– Så 1912-pakken inneholdt gamle skjerf og kvitteringer. Lykke til med å skrive manuset til Hollywood-filmen.
– Fantes ikke spennende da. Lurte meg til å se på fjøle spill og bonde dans i 40 min.
– Søren da, jeg som hadde håpa på noe spennende som nøkkelen til Voynich-manuskriptet, eller en dødehavsrull! Også er det bare noe gammalt ræl!
Ja, nu börjar jag tro att mitt paket (som jag inte har hittat lack till än) kommer att anses intressantare.
Skogsgurra skrev:
Ny text: ”Ge faen i pakken!”
Hihihi, haha! Jag måste se till att stoppa in en sådan lapp i mitt paket. (Jag kan ju pilla upp det och lägga in en tidning från imorrn så blir alla jätteförvirrade av min datering.)
Om jag skulle packa in något i ett kuvert för att lagras i hundra år tror jag att jag skulle bjuda framtiden på en rulltårta. Lagom till Lucia förra året var det en dam i Älvsbyn som inventerade sitt kylskåp, och hittade då en rulltårta som legat där sedan 1986 (låter som samma ordning som jag har i mitt kylskåp…) Vore intressant att se om det rekordet går att pressa!
Skulle nog skicka med mitt DNA samtidigt, så kunde de köra mig i mikron (eller hur man nu kommer att bära sig åt för att få liv i mig), så att jag får vara med och se eftervärldens miner när de provsmakar tårtan.
http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6217961
Tack Gurra. Jag var iväg på terminens första ridlektion så jag kunde ju inte följa spektaklet. Men nu vet jag ju precis …
Aha, DNA var ju en intressant idé: 2112 kanske man bara lämnar in ett upphittat gammalt DNA-prov till bebisfabriken och kvitterar ut en liten Lotten efter nio månader.
Du skal ikke selge skinnet før bjørnen er skutt!
Det borde Norrbaggarna ha lärt sig vid det här laget.
Varför packa in för öppning om 100 år?
Då finns sannolikt inga släktingar kvar som minns dig.
Mitt förslag:
Packa paket för öppning på din 100-årsdag. OK uppskjutet till 110 om du då fortfarande lever.
Då lär fortfarande många finnas som minns dig.
Vad vill du berätta för dem, i efterhand?
Ett sätt att få sista ordet.
Fast en sak kan vi nog bestämma oss för: de hade inte kikat i paketet i förväg, för då hade det inte varit ett sånt himla hallå om det.
Och i mitt paket finns det – tadaaa Pysseliten – ett par randiga strumpbyxor. (Det finns visserligen 23 andra saker, men en är randiga strumpbyxor.)
Det är DÅ man säger ”jag vann jag vann”!
… när man blir klonad och kan ta på sig sina randiga strumpbyxor, menar jag. Vilket skulle kännas tryggt.
Ha, då lägger jag ett par jeans i mitt paket, för det är vad jag bor i. Kanske en chippad nummerlapp och ett bröllopsfoto också. En rulltårta, en hårig borste (för DNA) och morgondagens blaska. Det blir bra.
Pyss har inte du barn? Varför inte inkludera en familjefoto
som komplement till Bröllopsfoto?
Än så länge tror jag att kommentarerna varit helt OT (O=On, inte Off). Är det ett unikt undantag från regeln att inga regler gäller?
Ja, jag håller med — kanske är det roligare om jag får vara med när paketet öppnas. Hm.
Men att ingen skulle komma ihåg mig om 100 år måste ju var en kränkning, kom jag på nu. Ja, nu ändrar jag mig igen: mitt mål är att vara jätteihågkommen år 2112!
Precis samtliga på samma ämne? Dags att visa något — ehm — konst-igt, för alla er (oss) som får spader på — ehm — konstprojekt. Alternativt, go bananas*. Det är inte mitt fel, jag fick länken från Ung Närstående Som Går Konstutbildning, och inte ens hon tyckte väl den var direkt bra, däremot knäpp på ett möööjligtviiiis sätt.
*Det är en YouTube-film på ett par minuter, ifall någon vill veta före klick. Ehm. Mycket, mycket … ehm.
Men kära nån, här sitter man och tycker att man noga läser vad man skriver, och läser då in ett ord som inte finns där. Så jag skulle säga ”möööjligtviiis intressant sätt”.
Meh … nu kollar jag i alla fall om jag kan kursivera också. Se där!
Den där är ju riktigt bra! Lite sorgmodig, tafflig, bisarr. Lite som van Goghs potatisätare eller Dalis ”Den lugubra leken”.
Svårigheten att orientera sig i livet symboliseras av svårigheten att hitta rätt med tändaren när man arbetar med spegel. Den stoiska föresatsen att klara av det kombinerat med plötslig insikt att det måste rensas lite i ögongluggarna.
Jag ger den 4 bananer av fem.
Härligt att norske pakken fick roa en stund, tack Lotten! Jag var annorstädes och offline igår eftermiddag och förstår nu att jag inte missade någonting. I mitt paket … nej, det är nog för konstigt egentligen. Ni slipper.
(Jag fick förresten tipset från the Smithsonians twittrande tidning. Rekommenderas.)
Jag tänker göra kycklingnuggetsar ikväll. Med mangosalsa och ris. Hur går det för Rosty, lever han än?
Han heter Johan faktisk och det skumma är att enligt norska Wikipedi så är han född 1915. Så hur han kunde vara gammal gubbe 1912 fattar jag ej men antagligen har han rest i tiden från framtidden 2028 typ till 1912 och tagit sig namnet johan Nygaars. Han hette nog ej så utan lärde bara känna riktiga persone vid detta namnet. Så det är tidresor som han menar med detta brevet att kommande generationer kommer kunna åka tillbaka till idagoch 1900 talet mm
Det är fejk för johan föddes 1915. Dessutom jobbade han i en helt annan kommun
http://no.wikipedia.org/wiki/Johan_Nygaard
Eller så var detta paket fejk ja det kan ha varit ett till som såg lika dant ut det var ju som sagt var 2 lager. Det andra kanske har ett helt anna innehåll och de öppnar de först immorn
Hörni, påminner inte det här med paketet om nåt i nån av mästerdetektiven Blomkvist-böckerna, där ungarna hittar nåt konvolut eller paket och i det finns hälsningar från ”Han som bodde här förr i tiden”? Nån som minns?
Nej det är från barnen på bullerby faktiskt
Barnen i Bullerbyn. Pojkarna skrev ”En som bodde här förr i tiden” Ett ofta använt citat hemma hos oss eftersom Hyttis har bott här förr i tiden. Som barn.
Tack! Så var det.
Åh, ramlar in efter en dag när den Ene (han den andre) var bortfaren, och den Andra (hon, jag, den första) överfölls av oförutsedda Göteborgare och måste städa köket och hallen och gästtoaletten åtminstone, innan de kom*. Puh. De hade fått så mycket barndop och lunch och fika och tårta så de var direkt och uttalat tacksamma över att jag inte hade något mer än kaffe att bjuda på.
Alla våra vänner och alla våra vänners barn är genuina koffeinmissbrukare.
Men allra mest klev jag hit bara för att jag ville tacka Skogsgurra för fyra bananer, det gladde mig!
* Det rör sig om artiga människor som ringer innan de våldgästar. Tackar jag våldsamt för, för här ser det ofta för j***igt ut.
Och kan ni tänka er vem som fyller 82 i dag? En av de coolaste skådisar som beträtt jorden, och länken går till en ovanligt knasig grattis-sida. Som kanske avslöjar nåt om mig men i alla fall: Hurra hurra!
Nu kan ni se en paketbild. Utan lack. Ack.
Och jaaaa, Annika – han är vad man idag säger übercool.
82 år gammal blev också Neil Armstrong som avled tidigare idag.
Artikel på BBC.
Hans kollega Buzz Aldrin som också är född 1930 är faktiskt
av Svenskt/Tysk/Skotskt ursprung.
Åh, pocker! (Fullständigt ofarlig, norsk svordom.)
Jag skrev ett jättetrevligt brev till mig själv under byggnationen av en friggebod en höst, för att jag skulle komma ihåg vad jag gjort och inte. Jag blev hemskt förvånad våren därpå när jag hittade brevet, den klämkäcka hälsningsfrasen och de pedagogiska instruktionerna till mig själv. ”Glöm nu inte att lägga golver INNAN du spikar fast listerna.”
”… förrän om 100 år. Det blir jättekul, ju!”
Jag tänker lite på vad Magnus Uggla sa om suicid: man får ju inte vara med då ju.
Bitter? Nä. Jag bara berättade min association. Tror inte jag vill leva tills jag är sisådär 150 år.
Apropå rymdfarare, de brukar skoja med varandra och säga
”…there is a star we’ve gotta find on the double before
we run into sirius trouble.” 😉
På tal om Sirius så var jag en gång med på ett möte där en man som heter Anserius i efternamn presenterade sig som Anserius – på engelska. Viss förvåning i resten av gänget.
SG: Finns anledning att det finns viss rådgivning/censur vad avser nya önskade familjemn.
Ja, jag fick ju strax se vilken 82-åring som gått bort. Och den enda hyllningssång jag kommer på är den här.
Observera basisten med vad som måste vara världens längsta polisonger!
Gamla tapetrester är bästa paketpappret! Jag tänkte just på de norska breven i paketet, idag får det bli en utskrift av en mailkonversation, eller ett blogginlägg med kommentarer. Riktigt bra!
Idag kan det bli en tur till Eskilstuna, jag har ett paket att hämta där ….
Nämen! Varför har man paket i Eskilstuna? Men jag som inte har klivit upp eller klätt på mig! VAR ÄR KAFFEAPPARATEN?
vart lämnar du detta? gjorde nått liknande för några år sedan på vattenfestivalen. där fick man skriva brev till sig själv i osas tält som skulle komma hem till en om 25 år!
Vad är det i? DU KAN MEJLA OCH SÄGA DET
Lugn, lugn f. My lips and letters samt paket are sealed. Sssccccchhhh.
Lotten, det blir inte idag och när vi plingar på har vi varken krav på kläder eller kaffe.
Åh. Jag som till och med har borstat tänderna. MEN VAR ÄR KAFFEAPPARATEN?
PK hälsar att du inte behöver sätta på kaffe för hans skull. (Han nämnde inget om kläderna, men vi utgår väl från att dom behövs om du tänkt strippa)
Ang Annikas länk. Jag anar att vi hittat Annelie Rydés frisyrförebild.
Fast jag trodde jag skulle mötas av den här.
(Vad häftigt det är när barna har flyttat ut. Man får spela sin egen musik så högt man vill!)
Om det är vild panik på kaffefronten så passerar vi* om ett par timmar. Vi tar med oss Trangiakök! Något annat som saknas?
*Moi och Hyttis
Man bor verkligen i periferin när man bor i hufvudstaden. Allt händer ju i Eskilstunatrakten..! Men kaffe har jag!
Ja, alla är (på fullt allvar) välkomna till oss — men det är ju si och så på kaffefronten, som sagt.
Om nu den här tråden ska bevaras åt eftervärlden så måste jag ju utbrista i ett rungande PITT.
I paketet har du väl lagt in en av dina stiliga vinsttröjor från i fjor? (Jag har anammat Den Blygas skrivsätt.) Maken till bra tröja får man leta efter. Den har varit stöttepelare i min garderob hela sommaren. Den är lagom lång och lagom vid och varm och härlig eftersom den ännu inte blivit urtvättad och trist. Konversationsbefrämjande dekor vid alla dessa sommarsvep med mer eller mindre obekanta människor och släktingar. ”Aha! Du håller på med wordfeud!” ”Nää.” ”Men …” och då berättar jag om Lottens julkalender så att alla börjar längta till december.
Ja precis. Nu är sommaren avklarad så nu väntar vi på tiden för julkalendern.
Jag var på konsert med Magnus Uggla förra helgen. Och kom genast (nå, låt två var det väl) att tänka på kalendern.
Jahaja. Jag har precis fått order om att hemlisblogga Kalle Kanin. (Se detta som inside information.)
Vad himla trevligt det känns att vara hembjuden till någon man egentligen inte känner! Måste säga, Lotten, att du och övriga kommenterare lyckas skapa en härlig, inkluderande atmosfär här i ditt bås. man känner sig liksom både välkommen och hemma.
Ökenråttan: Neeeej, tusan hakar! Ingen hemlisbloggartröja lade jag ner! Så dumt! (Men vad bra att du är klädd i en och raggar folk hit!)
Helena E: Egentligen är det helt vansinnigt och helknäppt att ideligen stämma möte med folk som man ”egentligen inte känner” och sedan dessutom ta steget och inte ens stämma möte utan bara dyka upp – men himla trevligt är det. Välkommen hit!