Vad gör man när man håller på att somna i 110 km i timmen?
Jag slog mig först på kinderna. Sedan öppnade jag fönstret. Sedan sjöng jag med så högt jag kunde i ”Born to be Alive” som spelades på radion. Sedan sänkte jag hastigheten till 90 och plockade fram termosmuggen och hällde det varma teet över hela magen och i knät. Det gjorde susen! Jag vrålade ”aaaaaaaarghhhhhh” där h:na symboliserar en kraftig flämtning. I en kass deckare hade det stått:
– Aj, flämtade hon samtidigt som hon sträckte sig efter sin iPhone 4.
(I själva verket stannade jag på första bästa rastplats för att ta en bild. I själva verket var det alls inte meningen att jag skulle skålla mig. I själva verket var jag faktiskt inte så himla trött.)

Jag körde alltså med en fullproppad bil till Göteborg. Tyvärr stod det ett jättestort Ikea i vägen så resan tog faktiskt hela dagen. Jag tror att det mest berodde på att Ikea i Örebro hade en enda kassa öppen klockan 12:54 och kön ringlade sig in på lagret. Jag räknade oss till 23 personer bakom mig och gick fram till kassan för att säga ”jag tror att det är läge att be en kollega öppna en till kassa eftersom folk knorrar farligt bakom mig”. Om jag någonsin har blivit ignorerad, så var det där och då. Jag vände därefter upp blicken och hittade detta:

– Objection! hade jag frustrerat slängt ur mig med ett höttande pekfinger om denna motsägelse hade skett i en rättegångsfilm.
Så körde jag vidare mot Västkusten. I flera mil låg jag bakom en synnerligen mystisk bil utan registreringsskylt – förmodligen var den full av bovar och banditer samt guldtackor och lik i baksätet.

Tänk att jag alltid har tyckt att det är så overkligt när bilar i filmer har manipulerade skyltar. Nu vet jag bättre – det är bara att rycka bort dem helt när man behöver smita.
Framme vid Mässan sammanstrålade jag med min djefla man och vi låtsades att vi var journalister så att vi skulle komma in på ”Pressnatta”. Inträdesbiljetten som vi visade upp kan ha hjälpt till lite. (Tack, Petra och Anna!) Det var en stor tillställning med massa att äta och dricka och allt detta i en lokal som var ambitiöst Alfapet-pyntad. Eller kanske Wordfeud. Eller om det var Scrabble.


Jag försökte mingla på Lennart Hellsing-vis
- i färgglada kläder
- med en hand på ryggen
- med en hand som håller i ett fyllt vinglas
- nyfiket tittande på alla människor
- stundom stillastående för att motta folkets jubel.
Det gick åt pepparn. Jag var helt enkelt lite för blyg och faktiskt inte ett dugg som Lennart Hellsing.
Vi gav upp minglet och gick genom den mörka Göteborgsnatten och stannade då till vid staketet som hindrar nyfikna sörmlänningar från att springa in på planen.
Visst är det odling av puppor som ska klona människor som bodysnatchar oss? Tänk på det när ni hör mig väsa:
– Sleep … Sleep … and be born again into a world without fear and hate …
Ett oslagbart tips för att klarvakna i händelse av rattdås: knipövningar!
Helt otroligt att Born to be alive spelas fortfarande i svensk radio. Patrick Hernandez var verkligen en one hit wonder med en endaste hit 1978. Sen försvann han helt och hàllet.
c i f: Fast den är lite oemotståndlig på sitt sätt! Och rena tidsmaskinen är den.
Christine i Frankrike: minns du svenska P4? I de lokala radiostationerna spelas nämligen sådan musik. Ibland blir man alldeles knollrig av nostalgilycka (Miss Gillettes tidsmaskin), ibland vill man mörda radioapparaten.
Jag kan hela texten till ”Born to be Alive”. Det är väldigt oroväckande.
De trafikforskare som påstår att bara en tupplur hjälper när man håller på att somna bakom ratten är borde ha pratat med Lotten.
En mugg hett te på magen gör tydligen susen.
Hade DDM fått åka med i bilen var risken för att somna eliminerad. Han håller ju låda om intressanta saker hela tiden, och den som inte lyssnar uppmärksamt riskerar att missa några guldkorn.
Men, om man bara vill klicka för att få mail när nya kommentarer dundrar in – och man inte har någon bra kommentar just då? Då kommer det upp en stygg ruta som säger att det är fel. Så nu tvingades jag att okommentera. Bara för att få mail när nya RIKTIGA kommentarer dundrar in.
Själv ylade jag Goood Juuul, Goood Juuul, deinte snön som faller…
ihop med p4 i bilen på väg till jobbet i morse.
Undrar om det är något slags naturlag att man ska spilla på sig när man har vita kläder?
Klädd i murriga kläder har jag inga problem med att äta pyttipanna med massor av rinniga rödbetor eller annan högkladdmat, men har jag något vitt på mig så kan jag inte ens titta på en clementin utan att få orange fläckar!
Skogsgurra: under Julkalendern i december finns något som heter ”ogissa”. Man skriver bara en kommentar utan att gissa alltså. Och detsamma har ju ju gjort nu: okommenterat.
Va bra – jag börjar fatta. Som norrlänningens korta oi för ur?
Som lulebon sa på besök i London:
– Hä står IN och OUT på dörrarna, men jag fatta int. Hä ä ju som samma sak dä?
När kom P4? Jag har bara bott i Sverige under mina studier mellan 81 och 85 och jag har för mig att det bara fanns p1, p2 och p3.
@Tessy: Japp, det är samma naturlag som säger att varje gång du tar på dig vitt så serveras det något med tomatsås i lunchmatsalen.
🙂 out, aldrig hört. Ska jag använda mycket snart. Hoppas att umgänget är lika efterblivet…
Hade Lennart Hellsing sin orangea kostym på sig?
@Christine: 1987 fick vi P4, som är en lokalradiokanal.
En lokalradio som friskt blandar lokal parafernalia, barnprogram, minoritetsspråk och sport. I like. Man lär sig så mycket man inte visste att man inte ville veta!
Jag trodde att en Jocke Berg-låt hörde till barnradion idag, fast det var tydligen vuxenpop.
Silviatricket, anyone? Har skrivit om det förut. Killa dig i gommen med tungan.
Ish, Luna! Det kittlas ju!
(jag var ju tvungen att pröva …)
Ja. Och kittlet sitter i länge. Letade på en gammal flaskborste för att få bort det. Är detta något som Vår Drottning brukar roa sig med?
Skruva av locket på termosmuggen under körning ?
Inget som TSV skulle vilja rekommendera.
Tur att du ”bara” slabbade ned bröst, mage och knä med te.
Kunde ha fått mycket värre konsekvenser.
Snälla gör inte om det.
Mrs wet tea-shirt? (du är väl kvar i Göteborg?)
Det lär vara hennes majts sätt att hålla sig vaken utan att det liksom syns på utsidan. En commoner som jag kan ju ofta resa på mig, eller vifta med tårna, men det passar sig ju inte för de högvälborna.
Haha, kul, PK! Jag är lite trög. Inte lika trög som de här grabbarna, men ändå;
http://www.expressen.se/noje/1.2568882/filip-och-fredrik-blir-fulla-i-tv
Var snäll och hedra dem icke med er uppmärksamhet, ok?
Nej, dom där grabbarna brukar jag undvika. Men just i kväll känner jag att jag skulle vilja kolla hur det går. Men jag måste ju se till att trotjänaren i Hennes majestäts tjänst sköter sig också (aktuellt så det förslår). Filiparna har bra på fötterna. Borkenstein gjorde grundlig research på sin tid http://gke.org/pub/files/_Borkenstein%20och%20promillen.pdf
Bokmässor? Finns det sådana fortfarande? Jag trodde de tillhörde stenåldern?
Angående att ogissa så händer det ibland att Lotten snor gissningen och gör en äkta hemlisbloggare av gissningen.
Hursomhelst så kommer här dagens låt.
Självklart, LL99! Bok- och biblioteksmässan är ju en hederssak i de kretsar som jag frekventerar. Nu är jag så schysst att min personal far och inte jag. Och självklart – Baskery är sssååååå bra. Har du hört dem live?
Jahapp, Hellsing hade sin fina orangefärgade kostym. Jag såg honom flera gånger idag också.
Vad kul att ni har party här i båset! Jag är på technodisco!