För eventuellt nytillkomna läsare: jag är liksom Michael Palin just nu. Eller, nja, fast utan tv-kamera. Och utan manus. Utan budget och utan den blekaste aning om vad som kommer att hända snart. Men annars är Michael Palin och jag precis likadana.
Så, vad har jag med mig när jag nu ska hinna skratta åt så många som möjligt på runt 20 timmar? Jo,
- en av kompisen Hasse utlånad cykel
- två kameror (en stor och imponerande, en mindre som kan filma)
- visitkort (”guuuu va du är fantastisk, Lotten, haru någe visitkort så att jag kan ge dig guld och gröna skogar?”)
- papper och penna i ett snöre om halsen
- väldigt fånig och uppseendeväckande hatt
- biljetter till 14 föreställningar (hur jag än klonar mig, missar jag de andra 26 evenemangen)
- ögonbrynspenna (fåfängan har slagit klorna i mig)
- termosmugg för eventuellt te.
Nu kommer ju ingen att lägga märke till mina målade ögonbryn eftersom hatten är så fånig.

Programmet finns även hääääär, men jag går efter inringnings- och krysstekniken:


Nu är det ju svårt för alla er att på distans delta i min iver inför projektet. Men det brukar ju inte hindra tokarna i kommentatorsbåset från att spinna vidare på helt andra ämnen. Ni kan ju dra Monty Pythonskämt och berätta vad ni har i era ryggsäckar, till exempel.
40 kommentarer