Hoppa till innehåll

The Kulturblogg Award

Priser som Den djefla mannens förfäder har kämpat sig till.

Jag har visserligen som mål att vinna både en Oscar-statyett och ett nobelpris, men tills vidare nöjer jag mig med att kämpa väl.

(Bah, jag ljuger som en dopad sprinter. Jag vill vinna allt, inte alls bara kämpa väl. Jag tävlar ju till och med i potatisskalnings- och tvättsorteringsdueller.)

Kulturbloggen har hittat på ett pris som nog alla vill vinna. The Kulturblogg Award. Man vinner visserligen ”bara” äran – men ni kan väl se framför er hur bloggarna kryper fram ur sina bloggsängar och kommentatorsfåtöljer och i mysbrallorna smyger fram längs den imaginära men långa och röda mattan?

Nominera via mejl i kategorierna

Jag kommer förstås att i framtiden instifta The Tramsblogg Award och vinna den grenen. På The Award Ceremony ska det då vara det fritt inträde till alla som bloggar från sina platser och själva The Award är en lista på 356 inspirerande bloggämnen och 712 lagom komprimerade bilder samt ett trådlöst modem gjort av kryptonit eller annat material som inte kan gå sönder.

Glömde ju:
Skulle ställa en fråga till er på slutet, men den försvann i prisyran.

Fjortonåringen har i sin bokhylla en pokal som är full av medaljer och bilden högst upp här är ju från Den djefla mannens barndomshem. Det närmaste jag själv har kommit priser och pokaler är när jag vann en antirökteckningskampanj i femman och en uppsatstävling (på engelska) i nian. Trots snart 30 års basketspelande har jag inga medaljer, inga pokaler … men säkert ett par hundra diplom. Som jag borde ha dumpat för länge sedan.

Har det månne gått inflation i medaljer? Vilka har ni kvar hemma?

Share
Publicerat iBloggen

43 kommentarer

  1. Ica

    Jag har kvar en massa prisrosetter från hästtävlingar, sen alla fotbollsmedaljer vilket faktiskt har blivit ett par stycken. Har jag vunnit typ ”bästa artikel” och sånt i skolan så har jag kvar kuvertet där det står 1:a pris och mitt namn. Alla diplom är insatta i nån pärm som befinner sig i Småland. Det gäller att ha konkreta bevis att visa upp för sig själv att man är bra på något nä man känner sig dålig. Egoboost så att säga.

  2. båthuspernilla

    Hmmm … har ett par bronsmedaljer från basketturneringar, två skidguld och målgångsmedalj från tjejvasan. :-).

    Skidgulden vann jag för övrigt i ett och samma lopp som var både DM och Km 😀

  3. Aaaah, jag känner att detta kommentatorsbås kommer att bli en utmärkt skrythörna.

    (Själv har jag faktiskt hittat en medalj nu: från ett lopp som heter ”Hamn till hamn” och som jag genomled 1990. Jag vann inget, jag var bara med — alla fick medaljer och ett livslångt hat mot att springa i sand.)

  4. Två medaljer. En från Ada-milen i Göteborg 1988, en från ICA-milen i Västerås året därpå.
    Med väldigt god vilja kan man påstå att jag sprang.

    Bloggsäng? Är det en sån där med höj- och sänkbar huvudände?
    Vilken slaf som helst kan det ju inte vara, menar jag.

  5. Vår familjs främsta medalj är nog silvermedaljen från OS i Stockholm som morfar seglade sig till med några andra.
    Och min farfar hade, bland alla övriga troféer, flera utmärkelser som bevisade att var svensk mästare i bowling.

    Mina egna meriter är alldeles för blygsamma för att nämnas i dessa sammanhang.

  6. Simmarmedaljer från min rätt så korta karriär som bröstsimmaress i Jämtland. Medaljer i äkta guldfärg från Öpiaden.

    Och så från Vårruset.

  7. I vårt prisskåp står bland pokalerna en tjusig temugg i silver med tillhörande sked. Den fick min mans farmors far som belöning för att han räddade en rysk besättning på det rykande havet när deras skepp gick i kvav.

    Oändligt fantasieggande, sånt.

    Sally hette inte hans skuta, vilket wv föreslog – däremot Alice.

  8. *hmmm* Medalj har jag nog bara en och den är mindre än ett år gammal: SM-brons i naginata shiai 2008.

    Pokaler och plaketter finns det en rejäl drös i en kartong i vindsförrådet. De rallade jag hem som kartläsare i rally åt två olika förare under åren 92 – 99. Förutom en DM-pokal i klass ekonomi så är det mest bara från olika specifika tävlingar. Finns ett par som ser rätt maffiga ut tills man läser vad de gäller; små skittävlingar som fått sponsring på pokalerna. 😀

    Jojustja! Jag har ju för sjutton en drakbåtsmedalj också. Jag var den som fick sitta i aktern och vråla takten. 😀

  9. Kliv på cykeln och kör Vätternrundan Lotten. Men anmäl dig till själva loppet, du får inte medalj om du kör hipp som happ, t.ex. ikväll. Bättre då att vänta till i juni när alla andra åker.

    Dessutom får du ont i rumpan och lasagne i Hjo. Ja, ont i rumpan kan du ju få var du vill förstås.

  10. PGW

    Ååh Cruella simmade du med Ove C som var så blond och snygg??

    Jag har kanske ett och annat simborgarmärke, gills det?

  11. Simmarmärken! Jag har ju tagit silver … silver … silvergrodan?

    (Det här låter inte klokt. Heter det järnmärket och silvermärket?)

  12. Men kasta dig i Vanån i mitten av juli tillsammans med en massa andra människor med samma färg på badmössan! Det är inte lika långt som Vätternrundan.
    1 km om man gör tjejsimmet och 3 km om man gör Vansbrosimmet.

    Dock gäller samma regel här: först anmälan.

  13. Under min och den gamles aktiva tid på 40-50-talen, efterkrigstid, fanns det inte resurser till sådan silverglans som på omstående sida!
    den gamle är inte helt glad för att hans medaljer (åtskilliga, de är kanske inte oräkneliga men aldrig räknade) har hamnat i en låda på vinden.

  14. Men! Va? Vad är detta? Här väntade jag mig livebloggning om fotbollsgalan. Men så är det tydligen inte. Då är det bäst att vi sätter igång.

    Almenäs har superhöga klackar.
    Gjort redan inne på klännning nummer två.
    Håkan Hellström pratar med Pelé.
    Berg har flyttat in hos Bathman.

    och jag är heldålig på fotboll

  15. Av min hjord av syskon har jag Alltid haft färst medaljer att skryta om. Jag kanske ska passa på att skryta nu: Jag har medaljer i löpning (60 m, 100m och milen), höjdhopp, längdhopp och stafett. Dessutom har jag ett gäng prisrosetter i dressyr och hästhoppning.

    (Åh, vad bra det känns att skryta!)

  16. Nu är han där roliga där, han som imiterar!

    Jag hör inte vad han säger för jag har inte ljudet på så högt. Men publiken ser inte ut att skratta… eller jo nu!

  17. Zlatan får pris och Matha är inte där. Titta! Fotbollsmänniskor jag känner igen!

    Vad skulle det vara med mig annars, om jag inte ens kunde dom?

  18. Ny klänning! Fast jag hade fel, den här är vit. Jag tycker nog att det är den finaste än så länge.

    Nu presenteras Pelé. Låååångt inslag om Pelé. Han ska dela ut pris.

    Oj oj, undrar hur mycket tv4 fått betala för detta!

    Nej, klänningne är nog grå! Kanske är det lite inslag av lila i den?

  19. Fel av mig igen! Pelé skulle visst dela ut pris. Det är svårt att förstå allt när man inte har ljudet på.

    Zlatan får pris igen!

  20. Pia Sundhage har jeans på sig! På en gala! Man skulle nästan kunna tro att jag är modebloggare!

    En blond tjej får en diamantboll, som inte är en boll! Varför?

    Hon vågar också skryta! (Ja, jag var tvungen att höja volymen)

  21. Mehä! Nu har hon ju samma klänning!

    Så kan man ju inte göra!
    Jag gillar inte Jeans och inte att börja byta klänning ofta och sen inte göra det på slutet!

    Nu är det guldbollen!

    Vem ska få den iår?

    Ingen har tidigare fått den tidigare fler än två gånger i rad.

    I års får Zlatan den!

    Han är nu välkommen in i historieböckerna. Som om han inte redan är där!

    Zlatan vill ha fler guldbollar!

  22. Å, vad roligt att få anledning att räkna medaljerna….13 st från Vårrus, LadyLufs och Tjejvasan. Jag tycker om tävlingar där alla får medalj…

  23. Men ååååh, Misswar! Så underbart! Du kan få vikariera en annan gång!

    Tack!

    (Jag har missat denna gala i alla år, precis som jag missar alla andra galor alla år eftersom de ligger på måndagar och jag aaaalltid tränar basket på måndagar. På onsdag kommer jag till yttermera visso att missa en viss forbollslandskamp pga. basketen. Men vad är väl en bal på slottet?)

  24. Nu måste jag undra: Den Blyga har på sin blogg samma bild av diverse silver som Lotten på sin blogg utger vara från makens förfäders strävanden.

    Är de släkt, månne?

  25. Jag har medaljer och plaketter (stavas det så?) och även nån liten buckla från diverse distriktsmästerskap och götalandsmästerskap i första hjälpen, som jag var särdeles duktig på från mitten av sjuttitalet tills Röda korsets ungdomsförbund beslöt sig för att sluta arrangera såna tävlingar nån gång på nittiotalet.

    Har även några dammiga Vårruset-medaljer och TjejO’hoj-dylika från nittiotalet, och faktiskt två från Drakbåtsrodden under Malmöfestivalen.

    Fast inte ett enda av dessa pris finns framme här hemma. De ligger fint (?) nerpackade i nån låda i källaren.

  26. Den Blyga (som sannerligen inte är ett dugg blyg) är min djefla mans mamma, Plastfarfar. Bloggcirkusen är en enda stor cirkel av ständigt återkommande tillfälligheter. Snart ska jag minsann leta upp bilder på när jag barnvaktade den lilla, lilla Howdy Sailor.

  27. Vad gör arvingar när det i dödsbon dräller av skokartonger som är fulla med plaketter?

    Var ligger plaketternas kyrkogård? Var är alla plakettbloggare?
    Nu ser plakett inte ut som ett riktigt ord längre.

    *måste sova*

  28. Har inte en enda medalj från någonting faktiskt. Har aldrig deltagit i några medaljstinna events när jag tänker efter. (Ingen tävlingsmänniska?)
    Det bästa i utmärkelseväg som jag lyckades få i min ungdom, var ett artist-pass till Umeå Folkmusikfestival någon gång under början av 90-talet.

    /Monica

  29. Agneta

    Någonstans, jag vet ej var, kanske platsen ej finns kvar …

    … men jag gissar på källaren,

    ska det finnas en hel låda av medaljer och -plaketter som jag, under 10 års mer eller mindre ständig blötläggning, inhöstade i simning. Smålandsrekord blev det några gånger och de medaljerna är i äkta silver med stämplar och allt. I SM placerade jag mig aldrig bättre än fyra och sådan placering var medaljlös. Mer tillgängligt finns diverse bägare, fat och krusidulliska kompottskedar också i silver.

    En liten bägare med knottrig yta och ljusgrön till färgen är det första pris jag vann i skidåkning. Skidtävlingen ägde rum på landet ett jul- eller vinterlov och jag var ensam deltagare i min ålder (11 år tror jag), men vann gjorde jag trots att jag hade kört ner i en bäck och därav fått skidorna förhöjda med ett decimetertjockt islager. Det var minsann en prestation att ta sig den sista kilometern till mål. Den lilla fula bägaren minner alltsedan dess mig om såväl fadäsen i bäcken, som min prestation att ändå ta mig i mål. Mitt andra och sista deltagande i längdåkning på skidor ägde rum ett antal år senare då stadens alla skolor deltog i någon gemensam friluftsdag. Av några hundra startande i skidtävlingen blev jag fyra och fick en termos i pris. Lite förarglig placering eftersom de tre första priserna – säkert skänkta av stadens sportbutik – var splitter ny skidutrustning. Det hade jag gärna velat ha i stället för den trettiotalsutrustning jag fått överta av mamma. I tonåren (på femtiotalet) skidade jag vintertid i hennes avlagda skidor, pjäxor och anorak. Men mössan var nog eget köp och vantar och raggsocker troligen självtillverkade, eller i alla fall hemtillverkade.

    I min medaljlåda ska det också finnas en DM-medalj i brons som min pappa erövrade i Östergötland i grenen stående höjd – någon gång på tjugotalet.

  30. Guldpokalen (eller plaketten snarare) från när vi vann Mälaröcupen i hockey 1985 (eller däromkring). En halvlång vintercup där vi till slut vann med 2-1 i finalen över våra ärkerivaler.
    Jag assisterade till båda målen och vi hamnade på framsidan av lokaltidningen.

    Det var mina femton minuter.

  31. Några plaketter i bågskytte och tre prisrosetter för hästtävlingar: ”walk-trot-and-lead”, dressyr och maskeradhoppning.

    Jag har några glasvaser sedan bågskytet också, men de är graverade med bössor.
    Saken är den att i min bågskytteklubb fanns en gammal man som hade varit en hejare på först böss-skytte och sen bågskytte. Bågskyttet hade han varit så duktig i att han var uttagen till OS. Men då fick han magsjuka.

    Så för att inte släkten skulle behöva fundera på vad de skulle göra med alla hans priser återanvändes de i min klubb. (somliga iaf.)

  32. Vinnarskallen Lotten
    Dagens Aftonbladet Intervju med Zlatan av Jan Helin.
    ”Du är en extrem vinnartyp. Zlatan är snart definition på en vinnarskalle i svnska språket.”
    Dvs
    Lotten ”Zlatan” Bergman

    Wv Unted -passande,nästan som hos fotbollslag i England

  33. Men jag kom faktiskt på en (nästan i alla fall) – jag har tagit ett simborgarmärke någon gång i tiden – räknas det? Inte medalj kanske – men plåt och runt och bevis för genomförd insats i bassängen.

    /Monica

  34. Men visst måste vi väl komma på vad man kan göra med alla medaljer och plaketter? Skapa ett plakettmode? Medaljmuseum? Prisvärda skor med stålhätta av förstapriser?

  35. Jag mins att jag någon gång under min lågstadietid fick medalj för att jag kom i mål på längdåkningsskidor. Om jag inte mins fel så var jag liten som en pyssling och benen var i relaterad längd så jag kom långt efter alla andra i tävlingen. Jag mins två av dessa ”tävlingar”. Den ena gången var det ett mariekex klätt i folie och den andra gången en sån där träplatta sprayad med guldfärg som var priset. Mariekexet åt jag upp på en gång och plattan är försvunnen. Hur ska jag nu på min ålders höst komma ihåg mina bragder?!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.