Hoppa till innehåll

Mysteriet med de försvunna skorna

Någon gång runt 1990 köpte jag ett par för mig ovanligt fina gympadojjor. De var i vitt skinn, med små, små detaljer i rosa och lila. Lite dyrare än vanligt och – framför allt – inte av hög basketmodell som alla mina andra skor.

Efter att ha använt dem en enda gång kom jag på att de var lite för smala för mina ankfötter och att det där med rosa och lila ju inte riktigt var min stil även om de var coola modefärger. Skorna åkte in i någon garderob tillsammans med 700 andra skolik, flyttade med oss till olika lägenheter, hus och kommuner både en, två och faktiskt tre gånger innan de hamnade hääär, i mitt återanvändningsmausoleum:
Här hänger skor som inte används, men som kommer att användas. Och skor som Olles farmors bror Gottfrid bar på 1930-talet och som är perfekta att ha på sig när man är Charlie Chaplin. Och skor som jag inte gillar men som jag stundom måste ha på mig för att se ut som en förnuftig föreläsare. Och så hängde de vita från 1990 här med sina rosa-lila applikationer.

Elvaåringen hittade dem för två veckor sedan och blev blixförälskad. Hon tryckte dem mot sitt hjärta såsom gatflickan Beda Larsson ju tryckte en randig sidenslips till sin barm. Hon bar dem nästan dag och natt och fick kommentarer och beröm.

Till i fredags. Då skorna försvann. Puts väck! Borta! Verschwunden und weck!

– Jag hade på mig dem när jag bakade muffins och glömde hälla i mjölken och så hade jag på mig dem när vi letade efter Bästisgrannen och så hade jag inte på mig dem när jag hängde tvätt ute och det var dumt för där var det brännässlor och …

Hela lördagen gick åt till att leta. Hela söndagen gick åt till att leta. Jag var inte bekymrad, medan elvaåringen var förkrossad. Alla gick vi omkring och drällde ickehjälpande let-kommentarer som dessa:

– Men var kan de vara?
– De måste ju vara någonstans.
– De ligger nog på ett konstigt ställe.
– Kommer du ihåg var du hade dem sist?
– Det är ju underligt att de kan försvinna så här.
– Har du tittat i hallen?
– Jamen nånstans är de ju.
– Här! Nej, jag bara skojade.

Efter att till och med ha letat i kylskåpet, bakom böckerna, bland videobanden och i kartongåtervinningen gav vi upp igår kväll. Jag hittade i min hängande skoträdgård ett par vita, lite för trånga skinngympaskor med svarta detaljer som jag 1991 ratade, så elvaåringen blev lite nöjdare.

Och här borde nu slutklämmen och poängen komma, till exempel ”Och kan ni tänka er att de hela tiden stod i hallen” eller ”Plötsligt kom treåringen gående med skorna på fötterna” … men nej. De är fortfarande borta. Tänk om det har varit en tjuv här … och vi som inte hade larmet på … och tänk om tjuven har snott alla mina smycken … och pengar i madrasserna … och tänk att jag då inte märkte något utan bara letade efter ett par vita skor med rosa och lila detaljer hela helgen.

Share
Publicerat iBloggen

31 kommentarer

  1. Oj säger jag bara och tänker på Feng Shui!

  2. elvaåringen

    Stackars skorna. Nu ligger de på ett helknäppt ställe och skriker efter mig. Och saknar fötter som passar precis, och en elvaårings fotsvett, och att bli tvättade för hand av henne. Suck. Stackars skor.

  3. Jag tycker det ser ut som i katakomberna i Paris. (Jag släpade ner min arme son där när han bara var åtta år.)

    Vet ni vad man kallar en tunnel i katakomberna? Jo, en ”skallgång”. Och vad säger vakten vid utgången till besökarna när de gnäller över att han rotar igenom deras väskor? Jo, ”Sluta knota!”.

  4. Ulla

    Skorna har kanske rymt med/till min elvaårings gymnastikskor (och dito gympapåse) som nu varit borta i flera veckor?

  5. ulla: åh, gammaldags romantik! Jag föreslår att vi inleder en familjevendetta för att höja tempen ytterligare för de unga tu.

  6. Lena B.

    Dettta inlägg har bsolut inget med skor att göra, jympa- eller andra. Men jag tycker mig ha märkt att det innte blir nån farrt på(dubbelteckenn igen – tack tack!) diskussion eller feedback om man inte hänger på det senaste inlägget i en blogg. Äldre snuttarr tittar bara blogginnehavaren på, tror jag. Det är ju rart va den men jag viilll ha större publik.
    Jo det där med Embryos identitet: Vad tror ni om följande?
    *H’n är inte så ung… Alldelles för bildad för det. Inledninngsraden i Iliaden, Bob Dylan och “människan är alltings mått”. Vissst kan h’an vara bildad och beläst alldeles på egeen hand, men eftersom skolan la av med bildning för rätt länge sen så tippar jag någon född senast på 1950-talet..
    * Det är nån från göteborgstrakten. TILL EXEMPEL Ivan Boring. Känner ni till honom? Gå in på http:://hem.passagen.se/baloo9/sportlovet.html?k och läs Sportlovet, en av hans bästa. OBS ska läsas TTYDLIGT. Inte De va nån utan Det var någon, entoniggt och med lätt göteborrgsaccent. Vi bara dog i bilen när vi spelade Boring-banden på den ttiden vi var ute och for runt med barnen. Boring är han rakt inte. Äldste sonen introducerade I.B. Den gossen har man då bara glädje aav.
    * Det är nån käänd. Varför skulle han annars vara så anonym?
    Vad säger ni om mina teorier??

  7. Lena, vi är nog nära upplösningen MEN sidan finns inte?

  8. Ulla

    En djefla man: Ja, vi inleder en familjevendetta för de unga … fyra? Men med lyckligt slut, något annat står jag inte ut med.

    Lena B: ang. Embryo. Han verkar inte som någon göteborgare i mina öron. Men jag har ju i och för sig inte hört honom tala.

  9. nåt helt annat; kom på ytterligare en trevlig ungdomsblogg fast killen är bara elva förstås; Love – http://loveblogg.blogg.se/

    kram!!

  10. Vadå Embryo???
    (bara för att jag skrev ett så kort inlägg fick jag denna, som det tycks långa wf: btxmtaok

  11. Den Blyga:
    Embryo är en fantastisk bloggare, som jag faktiskt tycker kan få fortsätta vara hemlig. Det förbjuder förstås inte spekulationer, men jag funderar inte. Jag bara njuter stilla.

    (Och nu ska jag faktiskt ut och leta i rabatterna runt huset efter de däringa skorna.)

  12. I vår familj är det en alldeles ny fin blå vårjacka som i morse var spårlöst försvunnen. Extra mysktiskt eftersom ägarinnan – trettonåringen – har legat sjuk hemma i en vecka. Kanske är denna jacka ute på äventyrligheter tillsammans med två par skor och en gympapåse.

  13. ahesHär är min teori. Skor går dit fötterna går. På vissa ställen tar man av sig skorna utan att ta på dem igen. Typiskt är att gå till grannen en solig dag. Man sparkar av sig skorna när man går in,men hamnar så småningom i solvädret på grannens uteplats. Och så ska man plötsligt hem för att klockan rusat eller det ska lagas mat. Barfota rakt över gräsmattan på ett litet kick. Och skorna är borta. Gå tll grannen och hämta dem.

  14. Ica

    hm, sådana saker har en förmåga att lägga sig och sova lite varstans. Själv hade jag ett jättefint nattlinne med Musse Pigg på. Det försvann spårlöst. Tre år senare hittade vi det i en ölbutelj av trä som stod i bokhyllan, och då hade jag till min stora förtvivlan vuxit ur det. Jag hade med en målarbok med bilar på och ett handtag som försvann spårlöst. I flera år var jag övertygad om att någon gjort inbrott och bara gått iväg med min målarbok. Det tror jag nog fortfarande förresten. Dessutom är mitt gamla Nintendo på rymmen. Jag hittar dess väska och spel, men inte själva mojängen. Hur kan sånt bara försvinna. Jag är nästan säker på att min moster slängt det i nån städning och nu vägrar erkänna att hon inte alls kastade det för hon trodde det var en bomb.

  15. Lena B.

    Jodå, Ulla. Embryo refererar en del till göteborgsföreteelser. Kommer inte på nån just nu, men äldste sonen har påpekat en del av dem för mej.
    Anne-Maj: Sidan fanns den 31 maj detta år. Med ?k på slutet, inte sant?
    Det är mitt detektiviska efternamn som gör att jag inte får någon levandes ro förrän jag har löst alla MYSTERIER, som nu Embryos identitet.

  16. Men GUD alltså. Hur länge sen var det ni flyttade??!!

  17. Jag drömde en gång att mitt badkar rymde tillsammans emd en tröja som hade hängt på tork på balkongen .det var riktigt läskigt. Men hos er händer det alltså i verkligheten??!

  18. elvaåringen

    Iiih, mamma hittade skorna, under en matta som skulle skakas! Vad bra, eller hur?

    scsem. Hm. Tänker genast på sesamfrön och scenskräck.

  19. Ulla

    Elvaåringen: jag skall genast leta under våra mattor också!

    Lena B: vad spännande om Embryo är göteborgare! Berätta mer!

    Den Blyga: jag lyckas inte kommentera hos dig! Vad göra? Ville skriva hur bra Hjalmar Gullberg är!

  20. Ulla: Jag trodde att vi hade fixat det där med kommenteringstrubblet hos Den Blyga! Jag ska skicka en kontrollant dit igen!

  21. Hade just tänkt tipsa om träden. Där kan det mesta gömma sig. Men under mattor är också ett bra ställe. Hade en katt en gång (som hette Gissa) som gömde mat under trasmattorna hemma. Inte bara sånt där illaluktande knaster eller korvskivor utan också strömming, abborre, mört och diverse andra läckra måltidsrester..

    Wf: kdpcrn= Valårspopcorn?

  22. jag fortsätter att tipsa om ungdomsbloggar – kommer på dem eftersom…http://mingman.blogg.se/

    har du läst bhennes – den är bra!

  23. Apropos leta:

    Tingens förbannelse – dvs deras försvinnande eller uppdykande – har jag slutat grubbla över.

    Min strategi numera är inte att LETA, utan sätta igång och STÄDA.

    Som regel hittar man plötsligt något ANNAT som varit borta, och om varan ej återses just den dagen, har man åtminstone litet mindre stökigt…

  24. Ovanstående skrev jag UTAN att ha läst elvaåringens (du får ändra nom de guerre…)
    kommentar 22.26 5 juni!

    Lär av erfarenheten

  25. Den Blyga: Ja, precis så! Städning medelst letning!

    Vi har (just nu i alla fall) ett mycket välstädat hem. Men mattan som jag i fredags slet ut och hängde utanför dörren, strax ovanför en liten skohylla, fick hänga där i tre dagar eftersom mina trasiga armbågar inte pallar för mattskakning än. Inte förrän jag (med trasiga armbågar) lyfte upp mattan och lade den i Olles famn, dök de vita skorna med rosa och lila detaljer upp på den lilla skohyllan.

  26. Jag har hittat jackan. Den låg under en picknickfilt i bagaget på bilen. Vi hittade den för att vi skulle på picknick i går kväll. Den hade tyvärr inte sällskap av någon gympapåse som vi inte känner.

  27. Med ledning av dessa erfarenheter kan vi i alla fall fastslå: gympapåsen ligger UNDER något. Och vi kräver rapport när den hittas!

  28. Ulla

    Jag sätter igång och städar nu! Börjar med ett misstänkt skåp. Rapport följer.

  29. herregudrun vilkcen röra bland skorna

    ta av dej korna du ser så hornig ut

    these shores are made for walking by the sea

    tips: om man knytrer ihop den högra med den vänstra så slavrvrar man inte bort dom lika fort

    min skor har grått vilse mina kor har grått vilse

    låglandskor lågskor

  30. Inte alls rörigt! Du skulle se hur röra ser ut, embryo. Jag har

    trosröra
    handduksröra
    halsduksröra
    verktygsröra
    gubbrö… nej.

    Och fotbollsskorna har vi lagt på hatthyllan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.