Hoppa till innehåll

Hemingway och jag

När skriver man som bäst? Sockerhög av geléhallon och punschpraliner eller lite på pickalurven? Eller strax före midnatt på grund av solens avstånd från månen och stjärnornas position i jämförelse med tingens beskaffenhet? Eller bara liggande såhär på rygg i den äktenskapliga sängen? Före frukost.

Efter en hård natt med mardrömmar om tapeter som trillar ner, blev jag bryskt väckt av treåringens glada drill:

– Den är trasig! Den är så trasig! Trasig och vattnet bara swooooosch!

Då tänkte jag först att han pratade om Bästisgrannens verandatak, som vi numera har lappat med silvertejp och häftmassa. Men som fortfarande läcker in vatten så där swooooosch.
Har jag nu smugit upp på morgonen och i kraft av skaparinspiration tagit en bild på verandrataket? Näppeligen.

Sedan tänkte jag att det nog var den där plastpoolen med sjutton småhål i, som jag åkte tillbaka med till Den Jättestora Affären igår. Den blev från att ha stått som en ståndaktig soldat platt som en pepparkaka så att vattnet bara … swooooosch.
Ett sådant välkomponerat, färgmatchat och rättvinklat fototillfälle – med fina kontraster mellan motivets runda former och bakgrundens skärpa – missar man ju inte i dessa bildkrävande tider.

Men si, det var det inte alls.

För det var ett rör i toan som hade sprungit läck så att det swooooosch läckte ut vatten och det ju såg ut som om någon hade kissat på sig och kanten.

Men det visste jag ju. Jag hade till och med igår kväll ställt en liten blå badkarsleksakshink under den droppande läckan. (Som alltså hade vuxit till sig.)
En installation. En happening. Ett foto.

Fjortonåringen karvade ett hål i ett blått skjutvapen, hämtade upp stora fruktskålen och ledde vattnet på avvägar. Men eftersom det då droppade plopp-plopp-plopp som skulle kunna väcka den kroppsarbetande modern, installerade han en ljuddämpande rutschbana av lego.

Skriva före frukost? Jo, titta, det går an. Fast liksom Hemingway efter ett par whisky känner jag mig lätt yr. Att vänta med frukosten är liksom döden på förmiddagen.

”I love sleep. My life has the tendency to fall apart when I’m awake, you know?”
Ernest Hemingway

Share
Publicerat iBloggen

29 kommentarer

  1. Ligg kvar för all del! Det verkar fungera jättebra! Tack för illustrationerna också.

  2. Oooh säger jag! God morgon för att vara gövlig:-) Här är en som inte börjat med sommarens tyngsta projekt. Jag väntar på att få kokt kaffe! Blött Bischotesvamp var inte dumt, ska testa nästa gång..

  3. Grattis på födelsedagen….eller tar jag fel på dag….eller person eller….

    I mina drömmar om ett framtida författarskap finns alltid två herrar med och jag kan aldrig riktigt bestämma mig för vem jag gillar mest. Kanske kan jag få ett ord på vägen från en som sett ljuset: Hemmingway eller Steinbeck…….jordgubbar eller hallon. Och säg nu inte både och…please!!!

    Mysko wv: kritbita-så kände jag mig i mitt törstanfall igår. Ingen fara i dagens skyfall.

  4. Nejnej, the Source, det är inte jag som fyller år. Det är min svägerska.

  5. The source:
    Lotten har många talanger men hon saknar sångröst!
    Gå i stället in på min blogg 2 februari!

  6. Anne-Maj: Menar du spackelslipartipset med Scotch-Brite som jag lämnade hos Bästisgrannen?

    (Man slipar inte spackelväggar med sandpapper utan med en blöt svamp och slipper därmed både dammlunga och ljudet av naglar mot griffeltavla.)

  7. “Hon saknar sångröst!”

    Hjälp! Jag är kränkt!

  8. Sorry för det där med födelsedagen. Du är ju bara barnet!

    blygis: Måste erkänna att jag inte greppade det där med sångröst. Var det apropå Steinbeck….eller. Och lite kränkande var det allt!

  9. Just nu tycker jag avsaknade av sångröst inte är det största bekymret – har Ni ringt efter rörmokare – viktigt i dessa semestertider!

  10. Tycker det där var en lyysande anordning! Kommer ringa Fjortonåringen i fortsättningen när jag får problem med prylar i hemmet.

  11. Lottens författarröst sjunger vackra språkmelodier varje dag.

  12. Ojoj, Anna, huru rätt hade du icke. Jag skulle ha legat kvar.

    Nu haver jag dammsugit så att svetten från min panna lackade i sådana floder att jag med högerhanden halkade från damssugarslangsgreppet så att fingrarna åkte kana ner till munstycket och jag med min egen haka då slog i det ställe där handen nyss höll och sedan i smärtrycket slog i min högra arma armbåge i ett bordsben.

  13. Vattenläcka. Tst. Här har vi (nog) en spritläcka! Värmepumpen är Väldigt törstig och tidvis lat. Och utanför väggen finns en oroväckande grop…
    Och som sagt. Det är semestertider för rörmokarna…

  14. Det borde delas ut Nobelpris för den där ljuddämpande rutschbanan. Det var det fyndigaste jag sett på länge.

  15. cecilia n: Just det SPRITLÄCKA!.

    Som framgår av min blogg, främst januari-februari installerade vi bergvärme- och varit MYCKET NÖJDA:
    När våren och värmen kom glömde vi inspektera den dagligen. När jag så kom hem från stugan med alla mina korgar tyckte jag det luktade konstigt i sängkammarn, men efter litet städning försvann den.
    MEN tre dagar senare luktade det i köket…? ja, vi var mest ute i det fina vädret.
    MEN så när jag skulle sätta på en tvätt – var det vått på golvet
    och jag tittade upp mot aggregatet – DET DROPPADE FRÅN RÖREN (SE min blogg 19 MARS!)
    DET VISADE SIG ATT FLERA LITER SPRIT HADE RUNNIT UT!
    Det var en packning spruckit. Så ring, et tu, till reparatör! Hoppas det går på garantin!
    wv FELca

  16. Tänk att hälla ut den goda spriten sådär.

    PS jag är verkligen seriöst intresserad av en litet ord på vägen om Hemmingway-Steinbeck. Om det bara ligger färdigt under huden vill säga. DS

  17. -– Humdiduuuuum, under my skiiin …trallalaaaaaa …

    Jo, Source (tänkte att man ju lägger bort titlarna när man tar bort “the” före Source liksom) det är ju så här med min litterära bildning att jag har läst lite av många, inte mycket av ett fåtal. Inte heller mycket av många, ska kanske tilläggas.

    Förfärligt mycket som jag inte tycker om har jag läst nästan masochistiskt. Dessutom har jag dåligt titelminne och måste gå till en lista i NE för att finna de exakta namnen på böckerna.

    Hemingway: välformulerad, inte banal i mina ögon –- men ibland hade de svenska översättarna lite problem med det till synes karlakarliga som kanske inte var menat som så karlakarligt. (Nu babblar jag ostrukturerat.) Måste egentligen kolla upp det, men jag minns en svag känsla av … att jag misstänkte att samma person hade översatt både Raymond Chandler (Marlowe alltså) och Hemingway. A Farewell to Arms (1929; “Farväl till vapnen”) tyckte jag om, men färgades av att jag först hade sett filmen (som var jättetrist). The Old Man and the Sea (1952; “Den gamle och havet”) läste jag på litt.vet. i Lund och tyckte mycket om — allegorier skulle jag skriva varje dag om jag blev en djuping som fick betalt för att vara just det. En djuuuping.

    När det gäller Steinbeck är jag mer svårtflirtad. Of Mice and Men (1937; “Möss och människor”) och The Grapes of Wrath (1939; “Vredens druvor”) har jag läst och sett både på tv och på scen. Och … förlåt … kanske var jag för ung? Jag tyckte det var tråkigt!

    Ska kanske i min nuvarande underbart mogna ålder sätta tänderna i en annan Steinbeckare?

  18. En bok, som jag tycker mycket om också för hur den kom till är “Resa med Charlie”. Steinbeck hade drabbats av cancer och kände att han ville hitta tillbaka till det vanliga livet. En alldeles vanlig dag. Så han hyrde en husbil och åkte dit näsan pekade med sin hund Charlie. Jag gillar den för att den säger mig väldigt mycket om vår egen escapism och vilja att alltid välja stora lösningar. Jag tror att du skulle gilla den. Även om den har ett lågt tonläge. “Det stora kalaset” tycker jag är det bästa han skrivit. Jag älskar att han lyfter fram folk som har haft det tufft och ger dem värdighet och kärlek. Och hans språk i den boken har ett så underbart tempo. Han arbetar med korta ord och varierar längden på meningarna för att variera och öka tempot.

    Annars verkar din dom vara ganska klar 5-0 till Hemmingway. Jag älskar hans underbara utbildningsbok i tjurfäktning och mycket annat.

    Stort tack för dina synpunkter. Jag har stor respekt för din kunskap och integritet.

  19. Nä men Lotten, jag som är mångkulturell men ej intellektuell … Steinbeck är ju min favoritförfattare, the one and only.

    The Source – John Steinbeck är kanonbra. Enkelt språk, alla förstår, bra beskrivningar, rolig … “Resa med Charlie” … den gillar jag fortfarande.

    Jag gillar John Steinbeck, Carl Larsson och Alf Henriksson.

  20. Bästisgrannen: Vi får starta läsecirkel. “Steinbeck goes blogging”. Eller så lägger man ut citat ur någon bok tryckt i mer än 25 ex och så får alla mångkulturella försöka pricka författare och titel. Och vinna den stora medaljen.

  21. Bästisgrannen: apropå Alf Henriksson så var jag av en icke litterär tillfällighet inne på Akademibokhandeln i Västerås (not far away from you quarters) där såg jag att man kastade en massa böcker som tydligen det var fel på. En var Alf Henricssons svenska historia.

    “Ska ni kasta den?” frågade jag den kastande expediten.
    “Ja det är några fläckar på pärmen som är tillverkningsfel………..vill du ha den??????????????????????????????????????????????????”

    Det snurrade till av överraskning. Man brukar inte kasta böcker på mig i bokhandeln.

    “Ja tack”.

    Så nu är den min och undrens tid är inte förbi. Och detta inträffade faktiskt för bara några veckor sedan på en tillfällig raid i Mellansverige. Sverige är generöst mot sina besökare!

  22. lotten: titeln är nu bortlagd. Ett klokt beslut som du lotsade mig till med klok kvinnlig charm.

  23. Nu lyckades det. Pussst!!

  24. the source – du och jag får gå på “Lottenkurs”, dvs. stavningskurs. Både du och jag har stavat Henrikson fel … äsch … det ska bara vara ett s i Henrikson. “Precis som i Harry Martinson och Hans Alfredson!” vrålar Lotten från köket, där hon står och är skitarg pga. fotboll.

  25. Obildningen griper om sig. Jag fick 11.000 träffar på felstavad alf och 17.000 på både fel hans och harry. Bland felstavarna finns sådana storheter att vi kan vara stolta över vår obildning.

    Men jag har naturligtvis tagit till mig för liksom vissa andra så är jag en fast learner (fast jag tror Bästisgrannen är quick). Det kan ni ju disputera på till kvällsteet.

  26. Jäpp, nu är det dags för kvällste. Men nu tror jag att vi ska diskutera ofantliga, fantastiska basketkorgskonsturktioner istället för stavning.

    Men John Steinbeck … jag ska snart leta upp mina böcker ur flyttlådorna … Jag har de flesta.

    Jag vill bara säga att Lotten HAR sångröst. Hon kan sjunga Supertramps “Dreamer” utan att missa en ton, så det så. Dessutom kan hon rörelserna till sången …

  27. OM Lotten har sångröst är den väl dold. Jag har aldrig hört henne sjunga de 20 år vi varit bekanta!

    Så jag kan inte beskylle henne för att sjunga FALSKT.

    Jag sjunger ju hellre än bra myself!

  28. Men herre jistanes vilken underbar anordning! Den slår till och med den där lagningen med svart tejp ett par bilder högre upp. Jag måste hitta tillbaka till 14-åringen inom mig. (Näe, det är ingen åldersnoja, bara ett sakligt konstaterande av en 40-plusare utan lego. Som möjligen har en släng av åldersnoja ändå…)

  29. Men hakke, vilken trevlig åldersnoja — att vilja vara en fjortonårig uppfinnare!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.