Jag gick upp kl 05, tog bussen mot stationen, såg fel tåg på fel perrong och
… TJONG …
Där och då blev nästan allt fel.
Men om vi tar det från början, har jag en herrans massa ärenden till Lund. Jomenvisst, tre barn och två barnbarn bor där, men jag har även fått ett roligt konsultuppdrag i detta lärdomens säte. Och idag var det dessutom begravning för en av våra kommentatöser: Agneta uti Lund. (Dödsannonsen finns i förra kommentatorsbåset.) Det var även viktigt att komma ihåg att jag framme i Lund skulle hinna installera mig nånstans för att delta på ett webbinarium kl 12 – vilket inte är helt lätt eftersom många caféplejs i Lund har datorförbud efter kl 11. Och i en av mina bästa kompisars jättelåsta hus stod både bäddad säng och lite champagne och väntade.
Allt detta funderade jag på när fel tåg kom in på fel perrong i Eskilstuna. Då blev jag så förvirrad att jag inte ens kom mig för att kolla biljett, avgångstid, destination eller ens om jag hade knutit skorna. Vips, for det felaktiga tåget plötsligt iväg i fjärran. Puh. När rätt tåg några minuter senare annonserades i högtalarna, hade det fått ny avgångstid.
Det var då jag hade behövt tänka till, liksom:
– Nämen. Avgångstid som är tidigare än ordinarie? Så ytterst ovanligt.
Men icke. Jag snöt mig, tittade upp mot träden som har börjat se lite svagt gröna ut, och funderade på om jag skulle ha tagit andra skor. Vad skönt det ska bli med sandaler i sommar. Fast jag har ju inga sandaler. Nämen titta, knuten har gått upp.
Precis när jag satte mig ner för att knyta skosnöret, rullade korrekt tåg in på korrekt perrong. Jag klev på, installerade mig, konstaterade att jag säkerligen skulle kunna somna, och så tog jag fram biljetten. SJ meddelade mig då vänligt i appen att det var fem minuter kvar till avgång. Samtidigt som mitt tåg avgick.
Eller, det var ju som ni förstår inte mitt tåg mot Linköping. Det var ju tåget mot Stockholm.
Tänk er ett Y. Vänstra snedpinnen är Eskilstuna–Norrköping. Högra snedpinnen är Stockholm–Norrköping. Lägg nu ett tak på Y:et (liksom nästan Y̅) så ser ni tåget som jag hade satt mig på – på väg åt helt fel håll. På inga villkor skulle jag kunna hinna till Norrköping för att hoppa på mitt tåg söderut.
(Jag känner att min pedagogik ovan har stora brister, men det var ju en sån dag idag. En gång när Broder Jakob blott var 8 år, åkte han med fel buss och hamnade i Svartöstan istället för Björkskatan. Sedan dess heter alla felresor i familjen ”Svartöstan”.)
Jag gnisslade tänder och vred mina händer och tänkte: ”snälla nån se till att tåget vänder”. Sedan bannade jag mig själv i nån minut, svor så det osade i några sekunder och bläddrade sedan fram bästa lösningen: att åka hela vägen till Stockholm och där kliva på första bästa snabbtåg. Den biljetten kostade 1 500 kronor, så då svor jag lite till.
Tåget avgick i tid, halleluja. I höjd med Flen gick detta mitt fantastiska snabbtåg sönder. Den väldigt spanske tågföraren sa med fladdrande läspljud i högtalarna:
– Information! Vi ska stanna i Flen för vi har stor problem med fordon. Jag starta om fordon så ska vi se om vi kan komma köra. Detta var information.
Tåget haltade sig fram och behövde faktiskt bara startas om ett par gånger till. Jag kan inte riktigt släppa att pedagogiken där ovan var så luddig så jag gjorde nu en tydlig illustration med stadsstjärnor, snabbstreck och prickar för snabbtåg som åker långsamt.
Mackan var god, jag hann fram, jag hittade nyckeln till det låsta champagnehuset, jag deltog i webinariet och sammanstrålade med Tjugofemåringen (som bodde hos AuL i drygt en månad 2018). Gudstjänsten följdes av samkväm i Sten Broman-salen på Grand, och alla grät och skrattade i flera timmar.
Ni ska veta att allt detta har jag gjort med en gurglande förkylning som har gett mig en svag whiskyröst – och alla M och N blir B och D. Iborrd ska jag i detta skick kodsulta och ha bej tills det är dags att ta RÄTT tåg hebåt.
Har gjort en liknande tågmiss en gång i tiden. Blev kvar i Herrljunga fast jag skulle ha åkt med stockholmståget. Jag kan vittna om att Herrljunga inte är en plats där man kan tillbringa en eftermiddag och natt under stoj och glam och hitta god mat att äta. Köper aldrig drycken som heter så sen den händelsen.
Haha, jag är först.
När jag reser hem från Göteborg per tåg går jag in på stationen framifrån liksom, genom huvudentrén från stationsplan och sen tar jag Stockholmståget som står där inne till höger. Nåväl. Sist jag skulle resa hem från Gbg per tåg kom jag inte direkt från bokmässan som vanligt utan hade besökt vänliga göteborgska människor som skjutsade mig till stationen per bil. De släppte av mig vid en sidoentré på stationsbyggnaden. Jag såg ett tåg med en skylt med Stockholm på. Jag klev på och slog mig ner. Tåget var väldigt tomt, faktiskt. Inte kom det just några andra påstigande heller. När jag började fundera över detta började tåget på spåret intill, närmast AVGÅNGSHALLEN, ATT RULLA OCH gav sig iväg. Så småningom rullade även mitt tåg iväg och när konduktören kom var hon full av deltagande. ”Nej men du skulle ha tagit vad-det-nu-hette-tjusiga-tåget. Det här tåget tar mycket längre tid. Och i din biljett ingår även betald middag.” (Mitt förlag knusslar inte!) Ja käre tid, värre saker har man råkat ut för tänkte jag fridfullt. Men nu kommer det: Konduktören återkom senare och gav mig en stor macka, minst lika god som Lottens. ”Du har ju betalat även om det inte gällde på det här tåget.” Underbart eller hur?
Haha, du skrev så långt att Ingela kom före!
Storstilat att du fick en macka, Ökenråttan! Idag avkrävdes jag bilett på den felaktiga sträckan. Jodå, nädå, jag hade ju inte köpt den resan. Men asså va.
Så många frågor! Vad händer i eluttaget? Festival? Är mobilladdarna omyndiga, som inte får gå av där? Och vad ska personalen göra om dom ändå har gått av?
Ikväll säger trafikverkets generaldirektör i TV, att vi SKA lita på tågen även om bara vart tredje tåg går i tid, Då har han inte tänkt på alla som också hoppar på fel tåg på grund av informationsförvirringen.
Ja, vad är det med dagens klena tåg? Jag försöker verkligen ta tåget så ofta jag kan, i stället för bilen, men jag är alltid beredd på haverier. Om det inte saknas lok, eller lokförare, kan man komma iväg. Men då händer det att lokföraren meddelar, till exempel i Sala, att ”tåget har gått sönder”. På hemvägen likadant, om det alls går något tåg. En helt ny variant av försening var när en lokförare missade en signal på bangården i Stockholm, tvärstoppade tåget och meddelade att ”nu får jag inte köra längre eftersom jag klantat mig. Det kommer en annan lokförare så småningom”.
Karin, att köra mot ”rött” på järnvägen är ett allvarligt tillbud. Reglerna är tydliga, om en förare kör förbi en signal som visat stopp, ska hen tas ur tjänst omedelbart och ersättas med en annan förare. Detta för att man månar om säkerheten. Föraren kan ju ha blivit uppstressad av rödljuskörningen och därför vara ofokuserad och inte en säker och trygg förare. Föraren kan ha kört mot rött på grund av psykisk ohälsa, alkohol eller andra droger. Det startas en utredning om vad som har hänt och om föraren har brutit mot regler så blir det någon slags reprimand eller omplacering/sparken. Oftast så är det inte förarens fel utan olyckliga omständigheter. Signalen kan ha slagit om till rött alldeles framför tåget och då kan ingen förare förhindra att man kör mot rött. Det kan vara dålig sikt. I Knivsta var det en förare som startade från stationen trots att det var rött. Där visade utredningen att föraren tittat på fel signal därför att den signalen som gällde hen var mycket svår att se från hens placering av tåget i just den här fordonstypen.
Jag tycker att det var starkt och ärligt av föraren att gå ut i högtaleriet och förklara situationen och dessutom ta på sig skulden.
Som jobbande i järnvägsbranschen så ser jag en massa brister ”på järnvägen” i form av att slitna komponenter på tåg och bana går sönder. Och jag har pendlat i många år mellan Knivsta och Stockholm och har gedigen erfarenhet av hur det kan strula för oss resenärer. Med det sagt så vill jag ändå skicka med mitt tänk när det strular i tågtrafiken. När det gäller signalfel, växelfel, spårfel osv så är det oftast dom tekniska skyddssystemen som finns i järnvägen som larmat. Och då stoppas trafiken tills dess man konstaterat om det var falsklarm eller inte. Systemen är uppbyggda enligt principen att om dom inte är helt 100% säkra på att allt är ok så ska trafiken stoppas. Man vill inte att ett tåg ska braka in i en trasig växel med full fart.
Så när jag blir irriterad på att tåget blir försenat, så försöker jag tänka att jag är ändå tacksam att ett skyddssystem har gjort precis det som det ska.
Sedan blir jag oerhört provocerad av att tåg blir inställda på grund av framför allt personalbrist. Men det har att göra med hela sörjan av upphandlingar och lägsta pris och behandling av personal för att kunna lägga lägsta anbud och hur anbuden värderas av politiker och tjänstemän i olika organisationer. Men det blodtrycket behöver jag inte en fredag så jag lämnar det ämnet.
Helt enig, PK! Och vi var överens i vagnen där jag satt att 1. skönt att säkerheten funkar och 2. vilken modig tjej som berättar vad som hänt.
Men jag tycker ändå det är jobbigt att behöva beräkna ett extradygn för en resa som ska ta två timmar när allt funkar. Eller att behöva kriga i månader med SJ om ersättning för biljetter till inställda tåg.
Idag ska jag åka hem med tåget från Lund. Jag befinner mig på tåg kl 17.20–21.50. Måtte jag inte hamna i Svartöstan.
PK: Både Karin och jag och alla andra uppskattar annorlunda utrop och förlåter de som uttrycker sig så att vi förstår att ”det bidde fel”.
Men när det är obehöriga i spåren ser jag rött. (För säkerhets skull: jag blir alltså ilsken på de springande, inte på tågpersonal.)
Lundarapport: jag har varit konsult i hela fem timmar idag! Och gått vilse i Professorsstan!
Stoppa pressarna!
Neeej, inte ska jag åka hemåt kl 17.20, inte. Det är totalt kaos i signalfelsfunktionaliteten mellan Nässjö och Alvesta. Så nu fick jag en gratis ombokning till imorrn bitti istället.
(Tur att min sovplats hemma hos arkitekten var ledig ytterligare en natt.)
Som sagt, man vänjer sig till sist och lägger in extradagar i planeringen innan man ger sig ut på tågäventyr.
Jahaja. Vi funderade på att åka tåg till Örebro helgen efter påsk, men vi kanske ska ta bilen istället. Eller stanna hemma.
Hej Brid! I morgon bitti ska jag åka till Örebro över dagen. Jag lovar att rapportera om eventuella problem med räls, syllar, signaler, lok eller bemanning på sträckan.
PS. Lotten, borde inte SJ betala dig ett dygnstraktamente för övernattning privat? Jag fick bilersättning enligt någon generös tariff när jag var tvungen att ta bilen pga inställt tåg.
För två veckor sedan blev jag försenad ett dygn pga inställd skoter. Eller ok, vi blev inblåsta och alla skotrar som körde den dagen tillhörde fjällräddningen. Vi satt inne i värmen och myste och missade nattåget hem.
Dagen kom skotern och jag fick flyga från Kiruna till Stuttgart med 3 timmar stopp i Stockholm för dusch och väskbyte.
Oh, övernattningsersättning! Spännande! Tack Karin – jag ska genast kolla vad SJ säger om det!
För övrigt har jag lyckats ta mig norrut i en hel kvart just nu. Det är nästintill tomt på tåget och oerhört spännande eftersom det är en renoverad vagn. Om man trycker på en pil som pekar FRAMÅT (i stolen, ungefär som på flyg) åker stolen NER så att man hamnar i en mer BAKÅTlutad ställning.
JAG KOM HEM!
Jag hade säkert kunna dra ut på mina missöden där jag satt på fel plats för att min plats var upptagen och min konduktör krävde en förklaring till att jag satt på fel plats (”min var redan upptagen” räckte inte) och hur jag sedan vid 2-minutersbytet mellan tåg i Linköping klev av, men strax sprang på gamla tåget där jag hade glömt min tågtermos (hej Karin) och med ca två sekunders marginal klev på nya tåget och kom hem precis när jag skulle. (Fast förstås 15 timmar senare än planerat.)
Heja Lotten och grattis till hemkomsten (med tågtermos)!
Här kommer rapport från dagens Örebroresa. Ditresan: Tåget avgick som det skulle men sätet var väldigt obekvämt; lite halvt tillbakalutat så att man varken satt avspänt halvliggande eller bekvämt upprätt. Konduktören förklarade att alla säten ska byggas om och under tiden har man tagit bort funktionen som sköter ändring av sätesposition. Toalettdörren kunde bara konduktören öppna och stänga med en specialnyckel. ”Lova att du släpper ut mig före Örebro!!!”
Hemresan var OK. Vi hoppade på ett tidigare tåg, som var så försenat att vi trodde det var vårt tåg, men det gjorde inget sa konduktören, som också hade bra koll på vilka som skulle vidare till Burträsk och Vilhelmina och försäkrade dem att det skulle funka. Betyget blir nog sju av tio möjliga (framförallt pga ruskigt obekväma säten på ditresan – inga hitochditpilar där inte).
Ni ser – varje liten tågresa är en novell i vardande!
Vad gäller ersättning skiljer det mellan tåg som reser mer än 150 km från A till B och tåg som reser kortare sträcka.
EU har reglerat det hela om jag fattat rätt, men klausulen att operatören FÅR ersätta generösare, men minimum gäller bla bla.
Till exempel boende och mat om tåget har längre än 150 km sträckning, i väntan på ersättningsresa, samt ev. kostnad biljetten.
Kortare sträckor oftast pendlingssträckor (SL pendeln tex) som ersätter alternativa färdmedel som tex taxi eller resa med egen bil
Mälartåg (för oss i Stockholmsregionen) blir drabbade av det nu när dom med långa turer täcker pendlingsresor inom regionen.
Någon på SJ har gått på charmkurs! Jag är i Horndal och hade bokat biljett i kväll för åka till huvudkommunen för att fixa ett och annat och sedan tillbaka hit i morgon bitti. En timme före avgång fick jag ett meddelande att det är signalfelsproblem på sträckan och att det eventuellt kan bli förseningar. Så jag ringde och frågade: BLIR det förseningar? ”Svårt att veta i det här skedet” sa SJ-killen. Och så frågade han hur viktig resan var, om det gjorde något om jag blev någon timme sen, kanske två. Eller skulle jag kanske överväga att avboka? ”Jamen jag har ju valt ’Ej återbetalningsbart!'” Det spelade enligt SJ-killen ingen roll, eftersom det är en trafikstörning. Jag avbeställde biljetten, fick biljettkostnaden tillbakaswishad direkt och delegerade fixet i stan till barnaskaran.
Av bilden framgår att det inte är så väldigt synd om mig.
WOW, Karin!! Jag fastnade på Stockholm C och fick ta blå tunnelbana en bit norrut (till Kista) där PK hämtade mig med bil. Idag var mitt morgontåg och några till avgångar inställda …
Jag skulle ta tåget 09.08 till Norrköping denna förmiddag. Men.
INSTÄLLT! Bara sådär. Hittar ingen info. Bilen har körförbud, så den kan inte hjälpa mig. (Det är inte mitt fel att den har körförbud. Long story, tar den senare.)
Mälartåg verkar ställa in flera avgångar idag.
Igår blev det stopp för all trafik norr ut från Stockholm. Skälet verkar vara ett trasigt modem för fiberkommunikation mellan mellan signalsystem på olika driftplatser. Och här visar min arbetsgivare sig från sin sämsta sida. Dessa fibermodem designades i Danmark på tidigt 80-tal. Svenska och danska järnvägarna var lite av pionjärer på datakommunikation med hjälp av fiberteknik. Och det har varit bra, Banverket hade redan på 90-talet ett fibernät utmed dom större järnvägslinjerna. Nackdelen med att vara pionjär är att teknikutvecklingen går snabbt och att tidiga konstruktionen snabbt blir omoderna. Majoriteten av dessa moden installerades på tidigt 90-tal i sverige. Och tillverkningen av modemen upphörde 1999. Så här 25 år senare så finns det ingen ersättningsprodukt framtagen, förvaltningen på Trafikverket har inte tyckt att det behövs. För drygt 10 år sedan gjorde en kollega till mej fram en utredning på uppdrag av förvaltningsorganisationen på verket, som visade vilka ersättningsprodukter som skulle kunna användas, vart man kunde köpa dom och vad det skulle kosta. Efter det har inget hänt. Ganska nyligen har ett projekt startats som ska ta fram en ersättningsprodukt, men det kommer inte att finnas en färdig lösning än på flera år.
Men, hör jag någon säga, hur kan det ta 4-5 timmar att byta ut ett fibermodem?
1. Modemet är i själva verket ett skåp, dubbelt så brett och hälften så högt som ett vanligt kylskåp och väger hundratals kg. Det är med andra ord ett stort jobb att byta ett komplett modem. Nu består modemet av olika kretskort som sitter instuckna i skåpet och ofta är det ett eller ett par kretskort som går sönder.
2. Reservdelar i form av kretskort mm har inte tillverkats sedan 1999. Ett fåtal kort ligger i något lager någonstans i landet. Så det tar tid att få fram reservdelar, om det överhuvudtaget går att få tag på några.
Tydligen fick man fram reservdelar igår tillslut.
I det här fallet är det helt ok att vara duktigt förbannad på min arbetsgivare. Att saker går sönder lite oväntat, det har jag förståelse för. Men att man inte ens har reservdelar till en av landets tätast trafikerade sträckor, det är bara helt bedrövligt.
Så där, lite balans till min tidigare test där jag uppmanade till förståelse för strul i tågtrafiken.
Njut av Karins bild, alla! Helt fantastiskt!
Mig är det inte heller synd om, för nu sitter jag nu på ett Mälartåg som rullar. Orsaken till att 09.08 ställdes in var … en påkörd fågel! Ombordpersonalen var väldigt ledsen å fågelns vägnar.
Faktum är, PK, att jag njuter av sådana där historier; jag vill liksom vältra mig i dumhet och sedan pysa åt alla håll och kanter. Och jag blir väldigt mycket hellre upprörd av trasiga modem för fiberkommunikation mellan mellan signalsystem på olika driftplatser än all idioti som pågår i det stora landet i väst.
Nu är vi hos föräldrarna i Borlänge, per bil. Har idag skjutsat till sjukhuset i Falun, där det fanns en skogsdunge vid namn Stadsparken att promenera i medan man väntade. Sju kvarts parkering kostade 11:-, vilket ju är skrattretande om man är van vid Stockholms- och Uppsalapriser.
PK, jag gissar att brist på reservdelar är vad som kallas ”kortsiktig vinst och långsiktig någon-annans-problem”. Ser man lite var stans i alla moderna samhällen. Tyvärr.
Dessa tåghistorier låter otroligt bedrövliga och min enda tanke är ”tur att det inte snöar också” för det kan det ju i april. Vad hände med ”punktlig som tåget” och annat sånt?
Dina, både ja och nej. En hel del gammal teknisk utrustning ska bytas ut mot ny när ett helt nytt signalsystem införs i Sverige. Och det har ansetts slöseri med skattemedel att ta fram ersättningsutrustning för gammal utrustning när allt snart ska bytas ut mot något helt annat.
Nu är det nya signalsystemet kraftigt försenat vilket får beslut som var rimliga för 15 år sedan att se helt vansinniga ut idag.
Dessutom måste jag rätta mej själv. Den senaste informationen om måndagens signalfel säger att det faktiskt inte var modemet i sig som var problemet utan att någon gjort fel vid något underhållsarbete vilket skapat samma symptom som om modemet gått sönder. Utredning pågår.
När kommer körförbudet?
Jo du, PK. Haha.
Min man var ”på banan” di kallart från 1976, först som lokförare men de sista decennierna jobbade han med trafik- och personalplanering. Jag jobbade mina sista 15-tal förvärvsår i samma företag som han, i samma kontorslandskap, men i administrativa roller inte i direkt kontakt med själva trafikdriften. Godstrafik var det vi höll på med.
Jag kan berätta att i sagda kontorslandskap samt i mitt hem hördes inte sällan ordet ”Tr*f*kv*rk*t” tillsammans med ord som i skrift brukar ersättas med bilder som treuddar, spiraler och gubbar med röda ansikten och horn. Detta verk sågs som en allmän sabotör av verksamheten, även om där fanns en och annan medarbetare som försökte få fram nåt tåg emellanåt. I stället för att vara en samarbetspartner för att få trafiken att flyta så smidigt som möjligt. Synd.
Äggrörerapport! Nu har vi sovit på hotell, Värdshuset Engelbrekt i Norberg. Äggröran var impeccable. Heja Engelbrekt. Sen köpte vi klassiska Napoleonbakelser hos ELSA ANDERSSON Pä ANDRA SIDAN GATAN. MUMS.
Positiv äggrörerapport! Hurra! Allmänheten vallfärdar till Värdshuset Engelbrekt!
Men vad tusan. Jag har ju sovit där! De hade en jättecool tekanna, som jag tog bild på. (Och inte kan hitta nu när jag har 37 miljarder digitala foton överallt.)
Nu är jag på Öland. Återkommer med renoveringsrapport. Vi är synnerligen upptagna, för snart kommer glassbilen till Åväbbla där vi är, så Orangeluvan och jag måste stå utomhus och huttra och vänta för att inte glassbilen ska köra förbi detta ganska ensamma hus.