Golörda, det var ett tag sen sist!
Jag läser Bodil Jönssons böcker om tid och kollar på friidrotts-EM som ju nu avlöstes av fopolls-EM, där jag (min idiot) har bestämt mig för att – i brist på svenskt deltagande – heja på Skottland. Ibland tränar jag basket. Så går jag på mammografi och försöker sedan byta en trasig, jordad väggkontakt, jag betalar kvarskatt, hittar ännu ett problematiskt rör i källaren och konstaterar att potatislandet är fyllt av smultron.
Böckerna om tid är inte alls den ögonöppnare som jag hade hoppats på … vilket kanske var förmätet. Kanske har jag bara för mycket tid att fundera på? Min inre stress beror inte på tidspress utan på prestationspress, misstänker jag. Och då är nog Bodil Jönsson inte lösningen.
Men nu vill ni väl se röret som inte ingick i 40 000-kronorslagningen häromveckan?
– Hörru, sa 40 000-kronorsinspektören, va ä dä?
– Eh, hm, va? Va … det där har jag aldrig lagt märke till! Jättemysko. Vad är det för rör? Varför sitter det fluff i hålet? Varför, alltså brukar man göra så?
– NEJ. Det ska sitta ett lock där. Det måste du fixa.
Jag gick till en vanlig rörmokarfirma och visade upp bilden och fick råd:
– Du måste köpa den här och den här och byta ut just den där biten, så det är lättast om du sågar däääär och skarvar med den hääär.
Bakom fluffet, inne i röret, fanns underligt nog en till konstig barriär – tillverkad av en gammal plastpåse från Hedenhös. I den låg massa jord och rost som jag gärna hade gjort ett kol 14-test på.
Apropå ben. Knävlarna trilskas såpass att jag faktiskt haltade till vårdcentralen och fick träffa min truttifnuttonde läkare som glatt konstaterade att jag har finfina muskler, utmärkta korsband och galopperande artros som orsakar inflammationer och svullnader.
Jag tror att jag i och med alla mediciner och psykologbesök, knätrassel, hälsoundersökningar och vaccinationer (TBE och bältros) är på väg mot mitt livs första frikort. (Eller inte. Ser nu att jag har prickat nästan allt som inte ingår i högkostnadsskyddet.)
Strax åker jag mot Dalarna för årets första arbetsläger i de tre husen Enbo, Tvåbo och Fyrbo; tapetsering, besvärliga gamla skruvar och en krånglande tv står på agendan. Då går tiden och tankarna inte i kringelikrokar och nätterna är precis lagom långa!
Älskade Lotten! Rör och grejer är världsliga bekymmer, det reder sig på något sätt, men knäna är lite viktigare. Hoppas innerligt att du kan få hjälp att komma tillrätta med inflammationer och smärta.
Ha det mysigt i Horndal och ge en kram till Pysse som fyller år, Karin som fyller glasen och alla andra som också fyller livet med glädje!
Pysseliten och jag har tapetserat så det stod härliga till! Oskar (Tjugosexåringen) har fixat en trilskande tv, PK har skruvat och muttrat medan Karin har farit omkring som ett torrt skinn och hämtat än det ena, än det andra. ”Peang, syster” tjoar vi hela tiden. Jo, och så åkte ju en eka i sjön också!
Nu ska vi äta kvällsmat till EPA-dunk som spelas på OHYGGLIG volym från en äng i närheten. 🙂
Härligt att höra att du är vid gott mod och bland vänligt sinnade mänscher! Fortsätt med det!
Men vad gör Tina Turner i källaren? Ser ju inte ut som ett avlopp, då hade nog inte fluffet varit där. Snyggt blev det i alla fall, men jag hoppas att du fick mer för 40000!
Att fira födelsedag med arbetsläger är fö bland det bästa jag gjort. Den dagen vill jag ha vänner omkring mig och göra aktiviteter hela dagen, och det uppfylldes till 100%.
Kugghjulsbilden fick mig att ninnas följande vinjett, med originalet i svart/vitt,
https://www.youtube.com/watch?v=6YEn9IMmel8
Tina Turner var inte avloppsreladerad, hon var bara mystisk. Och hon kostade en spottstyver jämfört med avloppsfixeriet, som kostade som en ö i Maldiverna. (För visst går de på runt 40 000?)
Tina Turner är förvisso snygg, men hon kan inte tävla med mina sovrumstapeter!
Och HÄR kommer en annan bild på Karins nya tapet! (Den var oerhört smakfull och fantastiskt enkel att hantera trots mönsterpassning och sneda hörn och obegripliga vinklar. Den heter ”Sanna Light Blue” och kan rekommenderas!)
Men vem tittar på tapeterna med den utsikten?
Nä, det har du ju rätt i, Magganini.
Hm.
Tapetblommorna måste alltså penslas på med fluorescerande färg så att Karin när det är mörkt ute istället kan sitta och stirra in i väggen!
Skönt att höra att du har mycket för dig. Arbetsläger tillsammans låter utomordentligt trevligt och nyttigt.
På förslaget om att titta på tapeterna efter mörkrets inbrott svarar jag som Astrid Lindgren, när drag-show-gruppen After Dark ville att hon skulle jobba åt dem: ”Nej si det går inte. After Dark, då sover jag.”
(Bilden är ett utdrag ur brevsvaret från den 16 april 1982.)
Heja Astrid! (Jag måste faktiskt bli världsberömd författare, för min högsta önskan är att få sitta och skriva roliga brevsvar.)
Brid: Jag har ledig helg, sedan blir det arbetsläger i Byske! För att inte taaala om arbetslägret på Hästvom i juli och sedan på Öland halva augusti. (”Det är bra med distraktioner” säger de som vet, så jag jobbar hårt på att distraheras.)
JAG HAR HITTAT DEN!!!
Som det har letats här i båset, men nu är sökandet över för HÄR ÄR DEN;
https://open.spotify.com/track/5sACd1MSvVrXCTr7NBtHwQ?si=1f0d9b782f9d40b2
HA HA!
NINJA!
Men jösses Ninja, det där måste ju vara en föregångare till sketchen med Birgitta Andersson där hennes svar när Carl-Gustaf (?) bjuder upp är:
– NAKEN? HÄR PÅ BORDET? NEJ VET NI VAD?
Jag föreslår att vi lägger detta fynd på en sammetskudde med tofsar, och så fortsätter vi att leta efter tv-sketchen med Birgitta Andersson. Tänk om SVTplay/Öppet arkiv kunde göra en insats …