Här skulle jag har berättat för er om herrarnas EM-kvalmatch mellan Sverige och Österrike eftersom jag komplett och totalt missade lördagsmatchen som vi vann med 5–0. Dagens match började nyss, men här kommer inte nån rapport trots att det ju bara borde vara att gå in i vardagsrummet, trycka på några knappar, göra några val och sätta sig ner. Eller hur?
Men si, det där med påsättandet av tv:n gick inte alls. Matchen sänds på kanalerna 6 och 4play samt Viaplay som heter Allente (it’s complicated) och på inga sätt hjälpte detta mig eftersom vår receiver (som ser ut som forna tiders tv2-sändare) tydligen tvärdog (det är inte helt lätt att konstatera dödsfallet) och alla hjälpcentraler och supportavdelningar bara jobbar på kontorstid (fullt förståeligt – jag vill inte heller jobba skift).
Så då kan jag kanske berätta nåt annat intressant?
- Jag har en liten blödning på höger pekfinger, som gör ont när jag skriver.
- Igår hittade jag massa kantareller i en förvånansvärt mörk skog.
- Under helgen som gick var jag i Dalarna med mina gymnasiekompisar. Vi rensade svamp i fyra timmar.
- Under den kommande helgen kommer jag att vara på Öland med systeryster Orangeluvan.
- Basketträningarna har börjat igen, och jag är långsammare än nånsin.
- Alla barnen har flyttat hemifrån.
- Om jag riktigt tänker efter, tror jag att jag skulle vilja bli uppfinnare istället för egenföretagare i bokstavsbranschen.
- Och när jag nu har tänkt efter riktigt, inser jag ju förstås att jag inte har den blekaste aning om vad jag skulle uppfinna.
- Jag ger under september månad privatlektioner i svenska, vilket är en intressant upplevelse.
- Myggen i Eskilstuna irriterar mer än alla andra upptänkliga irriterande faktorer nånsin.
- Minsann har jag inte en liten blödning även på vänster pekfinger. Som gör ont när jag skriver. Vad och vem kan jag med stark kraft ha petat på?
- Enligt radion står det fortfarande 0-0! Jättespännande!
- NEJ! 0-1! Nåt hände!
- Men WTF, det var ju bra att jag inte ser matchen: 0–2 nu!
- Straff: Österrike gör 0–3. Självklart.
- Okej, lille Emil Holm petar in 1–3 på övertid.
Och hur har ni det i denna sensommarvärme som man inte kan njuta av pga. myggen? (Okej, jag vet att myggen har valt ut oss i Sörmland som blodgivare och att ni andra har det rätt bra.)
Och en inställd simultanrapport är också en rapport!
Lika bra med det dystra resultatet.
Jag slog av teven i förskott där efter straffen. Ner som en pannkaka. I första halvlek hade det varit svettigt att hinna rapportera om alla svenska målchanser. Men själva inpetandet gick inte så bra.
Myggen begränsar sig icke till Sörmland kan jag berätta. Så den härliga värmen bättrar vi, om vi vill vara ute och det vill vi ju, på medelst tjocka långa arbetsbyxor, långärmad noga knäppt herrskjorta, bredbrättad hatt med näthuva över. Myggmedel på händerna under handskarna och runt anklarna. Det går inte annars, jag blir galen på två minuter. Och ändå har jag massor med bett.
Se, vad jag fann i det smuliga smörpaketet:
Vad trevligt att ni också lider av myggplågan, Magganini! (Ja, ni förstår vad jag menar; man vill ha förståelse.)
Det dystra fopollsresultatet i kombination med o-tv-tittandeförde i alla fall med sig att jag fick lite tid över till att hitta ett par bortsprungna brillor, som jag omedelbart tappade på golvet och sedan trampade sönder när jag skulle ta ett stort steg åt sidan för att ta upp dem.
Inte en mygga i sikte varken utomhus eller inne. Vi har inga våtmarker och sjön Björken ligger drygt 100 meter nedanför nypörtet. Har dock en och annan fluga som tycker om att sitta på mina händer i detta nu då jag skriver.
Bara trevliga små katter och en stor som verkar vara en korsning av lodjur och norsk skogkatt. Jag blev nästan lite rädd när han (?) kom och granskade mig. Nåt mera lodjursartat än det ansiktet har jag aldrig sett på en katt, fast, som ERB sa, en förening av lodjur och tamkatt går nog inte, katten blir uppäten…
Oh, vad spännande med ett lodjur (jag väljer att tro att det är en sådan). Du får ta en bild, Hyttfogden!
Imorrn flyr jag mygglandet och snickrar på Öland i tre dagar. (Om de nu inte följer med mig som … eh … vad heter han, Snobbenfiguren som har ett moln av insekter som följer med honom var han än går?)
Myggbilden är fantastisk. Vilket fint bokomslag det hade blivit till en roman som skulle heta ”Och myggen därtill” om det var en arty-farty roman, och ”Mygg och murklor” om det var en feelgood-roman.
Ja, vi har ju våra fladdermöss så här stryker myggen med så det visslar om det.
Pigpen heter han, den lilla killen i Snobben (Peanuts)! Fast det är inte insekter utan damm som följer honom.
Hm, det låter obra med så mycket mygg i Södermanland, jag som kommer på besök snart… Houston är visserligen nästan myggfritt efter den heta och torra sommaren vi haft, men normalt sätt får jag alldeles nog av våra mygg, jag behöver inte träffa svenska mygg.
Vi har kommit hem från Hälsingland där vi bland annat har plockat 6 liter lingon. (Vi behövde 2 liter.) Där fanns mygg, och några måste vara av en ny sort för det blir märken där de har bitit. Särskilt på fotlederna och öronen.
Har även den minste flyttat ut nu? Vart då?
Vaaaaaa! Är det inte flugor och mygg? Jag som har relaterat till honom säkert 30 gånger de senaste veckorna. (Och googlat utan att hitta svar eftersom jag mindes helt fel.)
Tack Cecilia i Houston!
Brid: Just nu bor barn 1, 4 & 5 i Lund, barn 3 på Gotland (för andra gången) och
barn 4barn 2 blott 700 meter från oss. Lundensarna äääääälskar Lund lika mycket som jag gjorde (och gör).Lund är en förträfflig plats! Av många, många skäl!
I Lund har jag inte varken sett eller hört en endaste mygga i sommar. Det jag ser mest av är en pytte-pytte-pytte-liten myra som med flera kompisar dyker upp i mitt kök på tredje våningen. Jag torkar upp dem med en våt Wetextrasa som jag sedan sköljer i varmt vatten. Just nu kryper en slik myra runt på min datorskärm i arbetsrummet – undrar om den på något vis fick nys om att jag skrev om dem!?
Annars har jag i dag fått hjälp av en malmöboende son med att se till att mitt nya betalkort etc. fungerar som det ska – det verkar så. Men det tar tid att få bort den gamla koden ur huvudet och lära sig den nya i dess ställe. Just nu minns jag inte alls den nya!
Lotten, har nu två stycken barn 4?????
Ojojoj, jag skrev fel, AuL! Det är barn 2 som bor nära oss! (Jag stoppar in en rättelse i kommentaren!)
Hur man kommer ihåg sin kod! Tre tips!
1. Man minns ett mönster på knappsatsen, alltså hur man trycker in siffrorna. Koden 1478 är ett litet L medan koden 1937 är ett stort kryss.
2. Man har tur och får ett bra årtal (1066) eller sina fyra sista siffror i personnumret (hände mig en gång).
2. Man har en komplett hopplös kod som inte kan associeras till nåt (4726 t.ex.) och då skriver man upp det på en lapp som man har på ett jättebra ställe som kanske inte ens är hemligt. MEN: man skriver koden omgiven av andra siffror som förvirrar: 196447261964 är den hopplösa koden med mitt födelseår i båda ändarna.
Efterlysning: Jag läser en bok och där står det om ett par gröna skor med himmelsblått foder och DÅ slår det till: ”Detta har lag läst om förut”, men VAR??? Ni här i båset som är belästa och bildade personer vet säkert var det talas om dylika skodon. HJÄLP!
Lite förtjust fniss åt Olles titlar för olika kategorier av böcker.
Svårgooglat, Ökenråttan! Jag gjorde ett försök, men gav upp när jag hamnade på instruktioner om grönfoder och svårigheterna med att få feta hästar att banta!
Jag letade också som en tok – grävde mig ner i de djupa arkivlagren i både SvD och DN. Undrar hur man gör för att leta reda på sådant!
ÖR
Och min datorskärm är nu fylld av annonser på skor. Gröna!