Hoppa till innehåll

Ett jobb, en tågresa och ännu ett arbetsläger

Tågresan ner till Skåne i fredags gick obegripligt nog enligt planerna. (Nej, ”som tåget” säger vi inte numera.) Biljettköperiet gick däremot åt helskotta eftersom halva sträckan trafikeras av Mälartåg och andra halvan av SJ, och när man betalar extra för att få ombokningsbara biljetter visar det sig förstås när resan faktiskt måste ombokas, att blott SJ tillåter sådant bök. Fast SJ tillåter förstås inte sådant bök om halva resan är Mälartågs, för då säger alla logaritmer och ettor samt nollor och tågtelefonister ba näääää.

Jag är som vanligt kapten Haddock.

Under själva tågresan satt jag förundrad i ”lugn avdelning” och hörde telefonsamtal, höga skratt, fnitter och plippande datorspel. Datorspelsplipparen var ungefär tjuåttaåthalvt och tuggade dessutom tuggummi så det slafsade ända bort till mina hammare och städ.

Apropå hammare och städ – jag for ju ner till Lund för att snickra och tapetsera och fixa samt dona. Allt kom inte med på bild, men tänk er

  • en på ben stående tv-skärm som plötsligt svävar en decimeter från väggen
  • bokhylla som när som helst kunde välta över alla små barn och gamla hundar, men som numera sitter fast i en betongvägg
  • tre rum som tapetserades så att alla bara ooooade och aahaaade.
När jag ända höll på, fick köksstolarna nya tassar. Detta är det lutande tasstornet i Lund.
Jag undrar hur det kommer sig att jag vet hur man fixar sånt här. Inget av mina barn har tyvärr lärt sig det eftersom jag finner det så tillfredsställande att pyssla med att jag helt enkelt inte har visat dem hur man gör …
Japp, litermått och ballongvisp. Tapetklisterblandning eller gräddvispning – samma sak ju.
Den inringade skönheten är en borrhammare, som jag kallar hammarborr. Den skär genom betongväggar som vore de klickar med skirat smör.
Ajabaja Lotten, inte laga vägguttag med silvertejp! (Johodå, det gick så bra så.) Om man kisar med ögonen kan man se att jag har sågat mig i vänster pekfinger och kastat en dammsugare på min högerhand.

Efter arbetslägret fick jag hela fyra timmars sömn innan jag klev på 05.18-tåget hemåt. Detta tåg påstods enligt informationsskylten vara på yttre sidan om något. Oklart vad.

Om två tåg stannar på samma perrong, är det ena yttre, det andra inre. Magnus, Brasse och Eva hade kanske kunnat få SJ att förstå att ”främre” och ”bakre” är lämpligare ord.

Under mina åtta väntande och funderande samt googlande minuter om detta yttre tågs kvalitéer, blev jag approcherad av både unga och gamla som frågade om jag visste vad ”yttre tåg” var för något. En tonårstjej sa:

– Nänu ringer jag mamma. Hon vet nog.
– Men klockan är ju tio över fem!
– Jaaa, men hon svarar säkert, hon tror alltid att nåt har hänt.

Hur nu detta kunde vara något positivt vet jag som varande en öm moder inte alls, men ringde gjorde tjejen. Tåget kom, tåget stannade vi perrongen, vi klev på tåget och sedan hände inget konstigt alls. Tåget bara åkte norrut.

Men … X2000 har verkligen börjat få skavanker. Stolen som jag satt på hade tre intorkade tuggummin och läslampan var trasig.

Den röda, lilla avbrutna mojängen är tevattenkranen i bistron.
Dessa dörröppnarknappar funkar inte – och man kan inte heller få dörren att öppnas genom att fladdra med handen uppe vid en förmodad fotocell. Spaning: vi kommer att få uppleva nya dörröppnarknappar innan vi dör om 20 år eller så.

Men vad är det nu för jobb jag har nämnt allra först i rubriken ovan? Jo, jag ska vikariera på SFI hela december. Istället för att tjoa om mina älskade skrivregler inför 300–400 personer (vart tog den marknaden vägen?) kommer jag att stå inför 18 personer och visa hur man skriver och säger aaaaaaaaa. Det blir säkert otroligt lärorikt, fast … hur ska det nu gå med Lilla Julkalendern? Det är ju 1 december på torsdag! När ska luckorna skapas och tishorna skickas? (Hej Kråkan, du har ännu inte fått förra årets!) Hjääälp?!?!

Äsch, det finns ju massa timmar på nätterna. Det kommer att gå finfint!

Share
Publicerat iBloggen

11 kommentarer

  1. Örjan

    Ser med spänning fram mot kalendern.

    Hoppas klara någon lucka i år.

  2. Åh! Där är du ju Örjan! Välkommen in i bloggvärmen!

  3. Magganini

    Jag konstaterar att om det skulle vara nåt vad som helst som ska fixas som vi inte klarar av och det är svårt att få tag på en hantverkare vilken som helst, då kan jag ringa Lotten.
    Jag kanske ska tipsa SJ?

  4. Hihi!

    *rusar iväg och läser på om fotoceller*

  5. Kråkan

    Hej Lotten! Jag fryser inte, man har ju fler tröjor från tidigare år! Men lite nyfiken på 2021 års tröjmotiv är jag ju. Kan du inte visa en bild?
    Intet är som väntans tider men det är ankomsten som är målet; därom kan alla som väntat på tåg eller kalendrar (eller tröjor) vittna.
    Lycka till på SFI, det är en fantastisk plats att möta människor på.

  6. PK

    Med risk för att göra en blåsippa så gissar jag på Dan Brown.

  7. Magganini

    Vi har tågåkning, och så har vi brevskickning.
    Se bilden nedan. Först hittar man den första texten och blir glad för att det var ju bra. Men sen får man syn på den andra texten och då blir man rätt förvirrad. Har ”skrymmande” införts igen? Hur stor är i så fall avgiften? Och hjälp mig gärna med att tolka den sista meningen.
    Det kan ni fundera på i den andlösa väntan.

  8. Plättlätt Magganini. Så länge du förvarar de tjocka breven hemma kostar det bara vanligt porto. Om du envisas med att sända dem blir det tillägg.

  9. Magganini

    Ja Niklas, så är det tydligen. Men betyder det här att jag fram till sistlidna nyår har brutit mot reglerna genom att inte betala för alla breven jag har staplade här hemma? Eller borde jag, oavsett brevlager hemma eller inte, ha betalat avgift oavbrutet hela tiden utom vid de ögonblick jag inte skickade tjocka brev?
    Nå ja, som tur är har vi strax annat att tänka på.

  10. HYSTERISKT ROLIGT! Tack Magganini och Niklas för att jag fick mig ett stort skratt här och nu! Jag vill nästan börja stapla brev här på kammaren bara för att!

  11. Christer, the long distance PT

    Om du vill ha SFI-tips ställer säkert min mamma upp! Hon var det i måånga år och tycker att det roligaste som finns är att leka scharader med folk som inte kan ett ord svenska. Hör av dig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.