Hoppa till innehåll

Allmänbildning, utantillkunskap och internet

Eftersom jag numera inte längre jobbar som lärarvikarie på högstadiet, kan jag som en normal, frilansande människa sitta mitt på dagen och inte tjäna en enda spänn utan istället blogga här.

Min allmänbildariver har dock inte stillats. I skolan häpnade eleverna när jag berättade hur man förr i tiden (inte på medeltiden utan faktiskt på 1900-talet) inte var så brydd när det gäller nakenhet. De frågade även vad ord som hägring och petimäter betyder och bad mig berätta hur man förr i tiden stod ut med att inte få svar på allt omedelbart. Detta replikskifte är mellan mig och elever som inte räcker upp handen utan som bara höjer rösten (vilket verkligen inte är att rekommendera).

– Du menar hur vi klarade oss utan att googla? sa jag.
– Ja.
– Vi frågade först vuxna runtom oss om dom visste.
– Jamen dom kan ju liksom inte veta när nån dog till exempel.
– Jo, det kunde dom.
– VARFÖR ska man veta i huvudet när nån dog?
– Kanske för att kunna svara på en fråga om när … eh … I alla fall. Mina föräldrar kan fortfarande massa saker utantill som de lärde sig i skolan.
– Jag också! Jag kan sjunga alla låtar av …

(Eleven sa namnet på en artist som jag tyvärr inte hade hört talas om – en klar brist i min allmänbildning.)

Plötsligt fick även de blyga och tysta mål i mun och alla berättade vad de kan utantill. Låttexter. Massa låttexter. Det blev ett himla liv i klassrummet när alla på en gång sjöng eller rappade en låt som de mindes. Jag bröt festen och frågade vad de skulle vilja kunna utantill som inte har med musik att göra.

Det blev tyst. Ingen sa något.

Jag föreslog geografisk kunskap som världens huvudstäder och flaggor. Nej, det ville ingen kunna.

Jag föreslog då det allmänna ”årtal som är viktiga för att det hände nåt just då”. Men nej, det spelar ingen roll, sa eleverna, ”för årtal är faktiskt inte viktiga”.

Jag föreslog en mängd andra saker – som eleverna inte alls ville kunna utantill. En kille räckte upp handen och jag hurrade och gav honom ordet. And I kid you not. Detta var vad han sa:

– Jag skulle vilja lära mig alfabetet utantill!

Reaktionerna lät inte vänta på sig; några av de andra eleverna såg alldeles chockade ut, medan andra höll med om att jo, de hade också känt att det där med att kunna alfabetet utantill vore en bra grej.

Här kommer nu en härlig gammal nyhetssnutt från 1993!

Fotnot
Ni som undrar hur  det kommer sig att vi pratade om nakenhet på svensklektionen: gör inte det. Jag babblade om Lubbe Nordström, Tintins brallor och antikens akvedukter också.

Share
Publicerat iBloggen

34 kommentarer

  1. Båthuspernilla

    Man måste ju älska att Oslo symboliseras med en svensk flagga i klippet. Fniss

  2. Är du säker att han menade allvar? Hur kom grabben igenom de tidigare stadierna??!
    Ingår inte sådan basal kunskap längre?
    Måste kolla hemma hur det ser ut på gymnasiet.
    (Jag trillade just av stolen.)

  3. VA!? Säger jag också. Alfabetet? Men det är kanske vanligare än man tror. Ska omedelbart undersöka saken bland högstadieelever i närområdet.

    Nejvisstnej, det är ju bara ett av barnbarnen som går på högstadiet och hon har kunnat alfabetet sedan fyraårsåldern, då hon rabblade det till vi bad henne sluta. Jag går vidare till mellanstadiet, där forskningsunderlaget är lite bredare (hela fyra stycken).

  4. Dieva: Man kan gå vidare utan att gå om någon klass alla nio åren i grundskolan fastän man har det lägsta betyget.

  5. Men om man har lägsta betyget i alla ämnen i alla år, vad är det då för vits? Betyget ska ju motsvara kunskapsnivån och det känns ju då som att något har brustit i in- och utlärandet.

    För visst måste det ju finnas någon vits med att gå i skolan? Det är i alla fall vad jag försöker försklara för min 14-åring här hemma (som för övrigt började motsvarande åk 9 i dag).

    Jag håller dock med om att man inte måste ha all kunskap i huvudet, man måste bara lära sig hur man efttektivt kan hitta kunskapen vid behov. Och för att kunna göra det behöver man ju också en viss kunskap, inte bara en snabb uppkoppling till internet.

    När sonen gnäller som mest över att något är onödigt, han kommer aldrig ha användning för det eller det. Jag brukar då säga att det har han absolut ingen aning om. Tänk om han vinner 10000 € om han kan svara på den frågan rakt upp och ned, eller om han sitter bredvid en trevlig men okänd människa vid en middag och fattar absolut ingenting om vad den pratar om.

    Men det är ju som att hälla vatten på en väl inoljad gås.

  6. Yvonne

    Men alla ungdomar som vill kunna alfabetet utantill, kanske vill de jobba på bibliotek som jag gör!

  7. Äldste grabben blev i späd ålder märkbart besviken över att de vuxna inte med självklarhet kunde alfabetet baklänges. De kunde ju räkna baklänges, så varför inte?

  8. Lille Maken

    Hur är det med multiplikationstabellen, undrar en gammal realare.

  9. Lite si och så, får jag som svar här när jag kollar runt lite. Pluttiflikationstabellen tragglas, men med inte särskilt stor framgång. (Gäller förstås inte alla elever eller alla skolor.)

  10. Ninja i Klockrike

    Mina ätteläggar gnällde också över mängden onödig kunskap som de aldrig skulle få användning av.
    Jag genmälde att det vore fruktansvärt orättvist att redan i skolan välja ut de som skulle få nytta av kunskap förvärvad i skolan. Att redan på lågstadiet säga till en människa att du kommer aldrig behöva kunna stava, räkna procent eller kunna hitta på en karta, vore ju en sorts ohygglig mobbning. Att någon vuxen ska hålla elevens framtid i sina händer och säga till att du duger inte.

    Och på det hade mina ungar inget bra svar.

    Jag tycker att det är ett fruktansvärt svek mot den här grabben att han sitter på högstadiet och kommer på att han inte kan alfabetet utantill. Han kan slå upp det ,eller goggla eller så, men vilket tidsödande sätt att använda alfabetet praktiskt.
    Att de här eleverna bedöms som så mycket dummare än oss äldre att de inte bedöms kapabla att lära sig grundläggande skolkunskaper. Att tillräckligt många lärare och andra vuxna har behandlat dem som mindre vetande och lämnat åt slumpen vilka som ska få vuxenpoäng eller inte. Man kan tycka vad man vill om major Björklund, men när han talar om en återgång till kunskapsinhämtande i skolan, då håller jag med.
    Säger nån att utslagning förekom i skolan förr i världne också, svarar jag att uppenbarligen inte i den grad som sker idag.

  11. Håkan (hakke)

    Men alltså, tillbaka till filmen från tidigt 99-tal. Jag reagerade på samma sak som jag ser att Båthuspernilla gjorde. Efter ca 1.04 kommer första svaret på frågan om vad Internet betyder för dig.
    ”From Strein in Oslo!” – och det illustreras med SVENSKA flaggan.

    Skönt att bildningen i världen har ökat sedan dess …

  12. Ökenråttan

    Ja, gäller det nyttan med vad jag lärde mej i skolan så kan jag stå ut med att jag aldrig i mitt liv behövde använda andragradsekvationer (annat än till tentan i finansrätt). MEN min tro är att det är kul för hjärnan att få hålla på med lite olika sorters problem, att tänka på olika sätt. Matte och fransk grammatik och historieårtalsplugg; jag inbillar mej att hjärnan tränar sina olika muskler i olika typer av vetenskaper.
    Och vem vet när man går i skolan vad man kommer att behöva; bara att traggla på, tänkte jag för min del. Få se vad det blir så småningom. Spännande.

  13. Kråkan

    Kunskapsinhämtande
    Att skapa nyfikenhet på all slags kunskap
    En bildning i Ellen Keys anda – så man har nåt kvar när man glömt
    Nya perspektiv
    Att ge alla en B R E D bas av fakta och sammankopplingar som blir ett nät att fortsätta att samla bildning i.
    Detta ska en skolminister stimulera men HUR kan hen lämna åt professionen! tycker jag.
    Och professionen måste diskutera olika sätt hela tiden och aldrig bestämma vilket som är det bästa.

    Oj, lite intresse för skolfrågor finns visst kvar!

  14. Men HUR gör man lärarnas tillvaro dräglig?
    Hur ger man eleverna skolglädje?
    Vem kan fixa allt det där som inte funkar?

    Många frågor blire.

  15. Magganini

    Många frågor blire minsann.
    Brids grabbs fråga var en intressant en. Varför kan man inte rabbla alfabetet baklänges när det är plättlätt att räkna baklänges? Till och med pluttifikationstabellen är lättare baklänges än alfabetet.
    Men nu har jag tränat en lång stund, och kommit fram till att helt omöjligt är det nog inte i alla fall.

  16. En del geografi är det ju helt klart bra att kunna. Om en ny bekant kommer från Umeå eller Alingsås eller Barcelona eller Ankara kan det vara trivsamt för båda parter om man inte behöver fundera över var på klotet den orten är belägen. Alla vi har pratat med om grabbens emigrerande har varit ense om att Brisbane är bra mycket längre bort än Tammerfors, men skulle di där högstadisterna veta det?

  17. Christer. the Long Distance PT

    Under mina musikstudier var det en annan basist som tyckte att vet var jättekonstigt att jag hade läst naturvetenskap. “Det behöver man ju inte för att komma in på Ackis!”
    För mig hör det ihop med nyfikenhet – man är intresserad av att veta hur saker hör ihop och fungerar, hur det ser ut på andra platser, vad saker heter på andra språk osv. Jag har svårt att förstå människor som inte vill lära sig saker för att de eventuellt inte kommer att ha nytta av kunskaperna.

  18. Ja, men så är ju VI funtade. Hur får man DEM – de ointresserade – vetgiriga?

    (Jag saknar eleverna.)

  19. Christer. the Long Distance PT

    Jag tror att det har mycket med självbild och självförtroende att göra. Om man är akademiker kan man inte vara bra på sport, om man är bra på handarbete kan man inte förstå matte, om man gillar klassisk musik kan man inte meka med bilar. Jag har alltid haft svårt för den typen av begränsningar. Men hur man ska komma över sådana hinder har jag tyvärr ingen aning om. Tvinga folk att prova något relativt enkelt och upptäcka att de klarar det?

  20. Ähum. Jo, man behöver vara bra på matte om man är bra på handarbete.
    Kanske inte differentialekvationer, men väl grundläggande algebra och ekvationer. Sånt som de inte fattar att de behöver. Men som de kommer att upptäcka att de behöver, om man låter dem.
    Och det finns ju massor av OS-deltagare som pluggar på universitet.
    Till och med rockmusiker som disputerar i fysik.

  21. Ninja i Klockrike

    Haha, Christer tLDPT, kan varken väva, knyppla, sticka, sy eller spinna. För om man kan det, så vet man att det är en jädra massa matte involverat i de hantverken.
    Fasen vet om man inte måste behärska differentialekvationer för att sätta upp en damastväv.

  22. Magganini

    Så ungarna vill bara lära sig sånt som de har nytta av? Konstiga barn. Jag trodde det var så för oss alla att man blir jättenyfiken och vill lära sig massor om allt möjligt som är helt ovidkommande i de flesta sammanhang, men allt som är nyttigt är dötrist.

  23. Kråkan

    Tulipaniaros!

    Nä. Hur får man dem, de ointresserade, att bli intresserade? Jag vet inte …
    Men att själv vara intresserad av olika saker hjälper nog.
    Och att inse att det inte bara finns en metod. Det är bra om det finns många olika lärare som är entusiaster och är människor på olika vis runt eleverna och som ser dem.

    En fortbildare jag hade sa att det är som att hälla upp ett glas mjölk; eleven är glaset, du är den som häller eller kannan, mjölken är dagens ämne eller “kunskapen”. Det gäller att titta där du häller, på glaset, och se att det går lagom fort och hamnar rätt!

    (Att eleverna är trygga och något så när mätta är förstås en grundförutsättning.)

  24. Komplett off topic:
    Ni som är lite fonetiknördiga och svänger er med ord som alveolara och epiglotta artikulationsställen kan har stort nöje av dessa 25 minuter med analyser av kända skådespelare som porträtterar riktiga personer.

    https://www.youtube.com/watch?v=_6ohUUzh9kk

  25. Christer. the Long Distance PT

    Jag påstår förstås inte att man inte behöver kunna matte för att vara bra på handarbete. Det var bara ett exempel taget ur luften på konstiga uppfattningar som många verkar ha, att om man är si eller så, så kan man inte samtidigt vara bra på eller intresserad av det eller det.
    Jag trodde t.ex. att som musik- och kulturintresserad så var fysisk träning inget för mig, eftersom det bara var antiintellektuella sportfånar som höll på med sånt. Det hade besparat mig mycket problem om jag hade insett tidigare hur fel jag hade.

  26. Christer. the Long Distance PT

    Men det stämmer att jag inte kan knyppla

  27. Jag är jättebra på matte men kan inte heller knyppla.

  28. Båthuspernilla

    Apropå förutfattade meningar om vilka intressen och/eller kunskaper som kan kombineras i samma person kom jag att tänka på en dam som besökte vernissagen till min första fotoutställning. Hon talade om för mig att hon aldrig kunnat tro att en ingenjör kunde vara så kreativ och konstnärlig. I nästa andetag talade hon om att hennes egen dotter var civ.ing. i teknisk fysik och målande kostnär.

    Jag tappade diskret hakan och undrade om hon inte hörde vad hon själv sa.

  29. Apropå mer förutfattade föreställningar: Vi behövde lite grus till infarten på landet. Daniel, som hade hand om det, kom förbi och meddelade att gruset tyvärr skulle bli lite försenat eftersom lastbilschauffören fått foglossning.
    ”Va!?” sa jag. ”Det kan väl bara tjejer få?”
    ”Ja”, sa Daniel.

  30. Ninja i Klockrike

    Jag ber ödmjukast om ursäkt, Christer tLDPT, och lovar dessutom att läsa mycket mer noggrant i fortsättningen.
    Jag kan dessutom lära dig att knyppla om intresse finns.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.