Nu går vi in i min hjärna. Klafs och klet, kliv på bara! Nej, ta inte av skorna.
Det är en salig röra med ickemärkta lådor här inne – lite som i amerikanska filmer när vår hjälte hamnar i den presumtive mördarens hus tar sig upp på vinden för att vi alla anar att lösningen finns där.
Fortsätt nu in i röran och försök hitta rätt i hjärnvindlingarna. Åh! Så intressant! En kartong med MELODIFESTIVALER på i blockbokstäver. Inget lock, jaha, här har vi tydligen något som ska vara lättillgängligt. Fina pärmar, märkta med årtal. Det finns flera lådor med etiketter och tydliga bokstäver, t.ex. BASKET 1979; de borde ju egentligen ställas oåtkomligt under en stor, tydlig världskarta.
Men gå vidare nu – in i dimman! Ja, för nu är det dimmigt. Vi har nämligen hamnat i ett hörn som heter ”gör i morgon”. Där ser det ut så här:
Det där är alltså min kom-ihåg-lapp för måndagen den 28 november 2016. Och den funkar jättebra – hur analogt som allra helst. Under dagen kommer jag att stryka det som jag blir klar med och dessutom fylla på med sådant som jag kommer på efter hand. När dagen är slut, tar jag en ny lapp och för över sådant som jag inte hann med, och knölar ihop gammel-lappen ordentligt – den får inte flyta upp till ytan igen och misstagas för att vara en för framtiden viktig lapp.
Gå vidare nu. Lite längre in. Sparka bort alla knöliga papper. Men vad är det här för konstig avdelning i hjärnan?
Jag gillar Kalendern. Den är lite spooky och en fin blandning av inbundet och pocket. En vink om det som komma skall?
Lulalendern!!
Bara blåsa bort dammet och roa oss allibody.
Som på den sista bilden ser det nästan ut här. Lite renare men annars …
T minus 72 timmar och 54 minuter. Väl, vad?
Förresten, och i övriga frågor: Högt upp till höger på minneslappen, inuti en ring — står det verkligen ”sätta fast luder” där? Denna anteckningen väcker tankar, det måste jag säga.
Stjäl med dig en whiteboard nästa gång du berättar för publik.
Skriv upp alla måsten och stryk dem du inser att du aldrig kommer i närheten av. Beta sedan av dem, punkt för punkt. Det är mycket lättare då. Söndra och härska, som man seger.
Oslagbart när man har mycket att komma ihåg. Så här såg min ut för några månader sedan:
Jag tycker denna dära Julkalendern påminner om Fias sätt att ta sig igenom språktidningen. Hur brukar ni göra?
Hon tar sig igenom den bit för bit alltså?
Japp. Hon har annekterat en bit av bokhyllan och där arbetar hon sig långsamt så att säga från A till Apollon.
I bokslukaråldern, alltså.
Vi måste nog skicka lite plastskrot till henne igen.
Ska Böna och Humla fixa något med nyckeln till bollskåpet kanske?
Röran på hjärnkontoret känns igen. Jag stör mig framför allt på att om någon sjunger på någon gammal låt som man inte har hört på 40 år någonting, så kan jag bli irriterad på om de sjunger fel på texten. Det är ju himla onödigt. Jag borde kunna komma ihåg något vettigare, till exempel vad folk heter.
I övrigt kan jag berätta att vi var och hämtade en hundvalp i lördags. Han är jättesöt. Det verkar det som att han själv tycker också.
Det har han all rätt att göra!
Söt som en tårtsmula, eller lakritsrem.
Ska bli vad som stor?
Då blire namnproblem igen!
Vi har ju redan Majlis – the bås bejby. Och Fia, the book lady. Samt, i viss mån, Kola. Fast Kola fanns ju redan tidigare.
Vad ska valpen heta? Mitt förslag är Kalle. Efter julKallendern, förstås.
Håller med Christer – det är osannolikt många texter som har fastnat, och det är inte alltid de bästa, snarare tvärtom. Medan somliga franska glosor fordrar titt i lexikon trots tjogtals tidigare tittar på samma ord i samma lexikon. Dock har jag äntligen lyckats lära mig att amont = uppströms och aval = nedströms, efter att länge ha tenderat att översätta båda med uppströms. Det ska man inte göra för då blir det Fel.
Och håller förstås med om att valpen är söt. Även om jag är mer för katter egentligen.
Valpen är ursöt. Ursötula!
Men en fråga. Varför får jag alltid upp två bilddialoger när jag klickar på en bild i båset? En utan ram som hamnar under en med ram.
Uppfödaren har döpt valpen till Brian, och det ser ut som att han får fortsätta att heta det. Han är en chokladbrun labrador.
Jag ska försöka motstå impulser att bomba båset med gullebilder, men en och annan rapport från the life of Brian kanske det blir framöver, åtminstone om det händer nåt speciellt.
Får jag föreslå en liiiiiten namnförändring, Christer tLDPT?
BRYANT!
Jag tycker att det är på tik för få hundar som döps till Brunte, Majros och Trisse. Sedan är jag lite förtjust i namn som sir Barkalot, aka Barkis, och sir Bitealot, aka Krokodilen.
Å vad gullllllligggg! Brian som i life of blir ju utmärkt.
(Fast om det hade varit förr, och/eller i andra kretsar, finge man vara noga med hur det ropas, så att det inte ropas ”Brajan!”)
Uttalas det Brian eller Brajan? Groomen har en sorts kusin som heter det förstnämnda.
Han har känt en katt som hette Fido också.
Jaaa, en katt som heter Fido! Någon som tänker utanför kattlådan.
Valpen Brian … är det verkligen tillåtet att vara så söt???
En del hundnamn kan bli dyrbara. Lyssna speciellt efter 4.35.
Och så var det komihåglistan.
Åååååh, en labraduttbebis *blinkar stjärnögt*
Labradutter är bland det bästa som finns, trots hundallergi och annat otyg. Det tycker blogg”bebin”* Maj-Lis också, fast hon har tur och är inte allergisk. Hennes två favoriter på jorden har fyra tassar var och lystrar till Walle resp Sigge. Dessa är två svarta labraduttkillar på 7,5 år resp 10 månader.
*vi får nog hitta på ett nytt epitet på henne, bebi är hon inte längre, snart tre år och kan mycket utom att hålla tyst. *Stooor majlis*
Båsbarn, klar Majlis är ett båsbarn!
Vårt eget rara båsbarn.
Hade glömt alla hundars ursprung; japanska Schwejz.
Tack, Ninja!
Sommarlängtansbild på båsbarnet och nämnda Walle.
Trodde bara att det var Ullmerkottar var från Japanska Schweiz.
Sant, alla hundar kommer fårn Schweijz, bara Ulmerdoggar kommer från japanska Schweiz.
Kalendern är det jag längtar efter redan på juldagen. När sista luckan är öppnad och DRT får sin förklaring. En stor tomhet infinner sig.
Det är kul när hundar och katter får ”människonamn”. Sture (hund), Bengt och Doris (katter) och pudeln Sven. Själva har vi hållt oss till mer traditionella kattnamn. Sotis och Sockan är mitt sällskap när jag arbetar hemifrån.
Vem är det som har beställt snö?
Jag! Minst en halvmeter, tack. Och så 10 grader kallt på det. Pulkabackarna och skidspåren ska fyllas med vinterglädje.
Ninja, jag är inte hundexpert, det kan mycket väl vara så att fler hundar som kommer från Japanska Schweiz.
OK BHP, det är lugnt då jag är av samma åsikt.
Tack Brid och Groom! Må ni fylla era glas många gånger. /Fia (Som lycklig gnuggar sin näbb.)
dags att gnissla!
jag gnisslar på att den första lukcran lukcrar upp en mandelmassa hemmeligheter när man öppnrar den på glänt okcså det gnisslar ordenteligt om orden: gläntan är fylld av snöbullrar okcså lussebullrar som bullrar okcså låtrer
fan det får bli en fanfar!
farran tar fram altsaxofånen okcså klivrer ut på altanen okcså: till alla julkallelenderns fans: fan vad det låter om farrans fanfar
allan tillsammans: låt spelet börje
grå in igen i värmen innanför ugnslukcran bland allan bullrar okcså papparkakor det säjer jag nu: här hettar det till när man ska gissla vad hemmeligeheten hetter
yo
Brid: Familjen haft blandraskatt som kallades Fido. Döpt av JoEllen (amerikansk utbytesstudent).
Lite hund var det i katten för hon påstods lyda vissa uppmaningar.
Hoppas lillebror Tomas kan berätta mera. (Han bodde hemma, och jag på den tiden i Stockholm)
Dotterns Rory fyllde 7 månader igår. Kennelnamnet var Stolta Ebbas Byrger Bjölf af Chili – det fick han inte behålla …
Jag har Sun-Hee’s Spectacular Sight och Sun-Hee’s Indian Magic, vilket ingen människa kan ropa när hunden ska komma eller håller på med ofog. Cappi (vi trodde på Capella) och Tippi däremot funkar hyfsat.
Kola är en irländsk rescue dog så hon heter bara Kola.
Kallas Kolik, Kolakaramellen, Kolis eller nåt. Kommer genast, särskilt om man prasslar med en grisöronpåse.
Hur kan ni snöa in så på hundar när embryo plötsligt is in da house???
F’ratt hunden är mänschans bästa vän?
Men vi älskar embryo också, bara att man blir stum av hänförelse när man läser hanoms fanstastiska aster.
Ulmerkottar
Majlis i hundåren
embryo gnisslar
… å vad allt är poetiskt här!
Hur ska man komma ihåg allt i det här båset? Hundar o katter, bäbisar som växer upp, böcker o bibliotek, listor och namn, Brajor o Grogg o korkad champis; och alla bara smyger o stampar nervöst i väntan på Kalendern ….
Jag sätter mej redan nu på läktar’n med en slurk av årets nytappade glögg och lyssnar på fanfaren.
Oj, tappade du glöggen, HK? Vilken tur att du hittade den igen!
(Ja, ursäkta, men dels läser jag en lång grej på internätet — en som lätt lånar sig till små pauser så att jag kan hoppa in i båset lite nu och då — och dels ingår dåliga skämt i kalenderuppövningspraktiseringsutövningen. Typ. Eh.)
Jag sitter också på läktarn, ska ni veta!
Tur du inte sitter på lektörn.
(Se tidigare parentes.)
Glöggen är ju härtappad och är inte så svår att hitta. Den gör som Mölndalsån i gamla tider, den luktar sig fram.
Apropå skämt. (pun intended)
Ååh!
Instämmer. Osäkert i vad. Men instämmer.
I natt var det inte oförmåga att gå och lägga sig. Men liten explosion i ställverk kan också hålla folk vakna.
@Örjan 21:23
Rättelse – JoEllen döpte sin katt (Fido’s mamman) till ”Lite Smör” (språksvårigheter?) – men det godtogs inte av resten av familjen, så det blev normal ”Katt” (ibland Kattskrälle).
Vi bestämde oss att behålla en unge från sista kullen Katt fick (innan vi satte henne på p-piller) och en av dom såg mera ut som en hund – den behöll vi och som gardering döpte vi honom till Fido. Passande namn – hade inte katters normala självständighet; kom på anrop, kunde sitta fint.
Tidigare hade familjen ett par hundar – den första (Örjans?) var Pia (boxer) och den andra Sussi (tax/drever). Min kära hustrus hundar är Alex (golden retriever/labrador -kvar i Sydney), samt Hannah och Maya (Shi Tsu). Svägerskan has Jorja, Sophie, Charlotte och Cooper.
Alltså – endast katten hade normalt hundnamn, hundarna ses uppenbarligen mera som människor (inte helt ovanligt)
OT. En väldigt intressant artikel för språkintresserade.
Tack Niklas för den artikeln.
Jag försöker fortfarande veva upp hakan.
Kommer inte ulmerhundarna från Ulm, den tyska staden med sin dom och dom sjungande domsparvarna?
Från Ulm kommer ju också den store barockkompositören.
Patron Espings ulmerdoggar. Bombi Bitt: ”Han har stuxat doggarna!” Då gällde det att va brinnskodd för att klara livhanken.
Apropå Bombi Bitt – har någon här läst den på senare tid? Jag har en bekant som slängde den i väggen med orden: ”JÄVLA MANSGRIS!”
(Det var en väldigt gammal bok, så den gick sönder i två bitar.)
Tidsandan.
Ehrenmark är också en jävla mansgris som dessutom använder N-ordet flitigt. Men med lite perspektiv står man ut med det. Pendlarna slår fram och åter. Just nu läser jag Flemings Leva och låta dö. Inte alls så mansgrisigt som man skulle tro.
Piratens formuleringar håller än. Där är det skillnad mot nutidens bleksiktiga, blodfattiga och ängsliga ”författande”.
Nej, SG, pendlarna slår inte fram och åter. Dom sitter fast, för tågen och spåren har dukat under när det kom lite snöflingror, yo.
Och à propos författande. Så här sa Truman Capote och Jack Kerouacs verksamhet : That’s not writing, it’s typing.
Jag omläste både På drift och Jorden är en järnväg för ett par år sedan. Det som på femtiotalet var en skildring av frihet och öppenhet verkar mest ansvarslösa fånerier femtio år senare. Men utan tvivel låg Kerouac bakom en stor del av vår omvandling från små tanter och farbröder till lite öppnare och modernare människor.
Tackar ödmjukast Niklas för en helt förhäxande artikel.
Tackar ödmjukast Christer tLDPT för påminnelsen om barockkompositören (jag undrar just hur lång tid det tog att memorera namnet).
Tackar … äh, för enkelhets skull tackar jag hela båset för att det finns. Jämt. Tack tack tack! (Ticktacktock …)
L.M.Alcott säger google som tydigen tjuvstartat kalendern.
Klas Klättermus föredrar mjukare papper …
Broder Tomas: Bättre minne än jag. Hade glömt bort hunden Sussie (som väl åt sig tjockare på grannens avfallshög), och att Fido var barn till ”Katt”.
ÖR, de tåg jag åker med vilket företrädesvis är SJ regionaltåg 2143,
är nästan aldrig försenat. På de senaste 3 månaderna har det varit
1 försening. Då var det ett träd som blåst ned över ledningarna
någonstans mellan Kolbäck och Kvicksund.
Vi fick då en sightseeingtur via Köping, Arboga och Kungsör.
Bortsett från det har i alla fall just den avgången väldigt
hög punktlighet. Det är nästan alltid i tid på minuten.
Insnöad och översnöad – totalt. Årets permiär är katastrofdåligt planerad, den infaller när jag har heldagskurs i Uddevalla. Hur frånvarande kan man vara på kurs? Är det ok att föreslå en julkalenderrast?
Jag skulle sätta alla kursdeltagarna i arbete med Julkalendern. Det behövs en bensträckare och en liten hjärntvätt på eftermiddagen. En halvtimmes grupparbete kommer att ge fantastiska resultat.
Bra, hjärntvätt låter bra. Kursen har tema teknisk renhet, jag borde kunna sälja in kalendern som någon slags rengöring.
Kalla det spiritual cleansing, så är du hemma på ett kick.
Behöver båshjälp!
Dottern har fått för sig att hon måste se norrsken. Eftersom vi kommer till Sverige i slutet av Februari och har lite drygt en vecka innan vi måste vara i Stockholm, tänkte vi ta en tur till Lappland med omnejd. Kallt, jag vet, men vad gör man inte för ätteläggen? (Har själv aldrig sett något norrsken och sist jag var så långt upp var på klassresa till Abisko för alldeles för länge sedan, så det kanske är dags för mig med …)
Så, all info tas tacksamt emot:
1) Vad finns att göra dagtid runt Abisko, Kiruna, Piteå, etc.? (Norrsken är ju på natten.) Ingen av oss kan skidor på något som helst sätt, så det går bort.
2) Finns det tågluffarkort för Skandinavien? Hon vill ju gubevars in till Norge också. (Tromsö, Narvik…? Hjälp, vad har jag gett mig in på?)
3) Kan man hyra pälsställ??? Vad har man på sig för att inte frysa för mycket? (Frysa lite kommer man väl inte ifrån…)
4) Annat man måste tänka på?
Visst är det redan lite ljusare i början av Mars? *hoppfull*
Dina, Aurora Sky station lånar ut kläder om ni bor där.
Mer info om Abisko:
https://www.tripadvisor.se/Attractions-g774912-Activities-Abisko_Norrbotten_County.html
http://www.kirunalapland.se/se-gora/
Tågluffarkort tror jag inte finns längre?
SG, för ett antal år sedan var jag i New York och besökte då det stora biblioteket på 5:e avenyn, vid Bryants Park, där de visade originalmanuset till Kerouacs På drift. Det skrevs på en enda pappersrulle i ett flöde så att säga.
Ännu roligare var att få höra att rebellen och frihetshjälten bodde hemma hos mamma i princip hela sitt liv …
SJ kör direkttåg från Kiruna, via Aurora Sky Station till Narvik.
Resan tar cirka 1,5 timmar och kostar 95kr för en vuxen.
Till Tromsö går det inga tåg vad det verkar så från Narvik
är det en bussresa på cirka 4,5 timmar. Resan kostar
385 norska kronor vilket är cirka 414 svenska kronor.
Det finns dock tromsökortet.
Tidtabell buss
Tack, LL99! Skall kolla.
Dottern har fått till uppgift att googla massa men tänkte se om jag vaska fram lite inside information i det allvetande båset.
Alternativ väg mellan Narvik och Tromsö är att ta buss till Harstad och båt därifrån till Tromsö. Kanske möjlighet att se valar på vägen, om de är kvar. (de är där i fjordarna mest under vintern).
Kan vi inte få en repris på Beatrice K:s magiska norrskensfoton?
Jag säger till henne! (Hon är ju nästan bara kalenderbitare.)
Måste också tacka LL99 för tipsen till Dina!
Nu har vi kommit hem från konsert med Jordi Savall och Rolf Lislevand. Magiskt!
@Dina Norrskensexperten här!
Jag rekommenderar helt klart Abisko för norrskensspaning mest för att de har sitt berömda ”blå hål” dvs det är sällan nederbörd och moln där. Tromsö besökte jag i höstas, magiskt vacker stad men lite lynnigt väder 🙂 Narvik är gudomligt vackert alla tider på året och är man ändå i Abisko så sätter man sig lämpligen på tåget till Narvik en dag eller två. Boende i Absiko rekommenderar jag att bo i Abisko Östra hos abisko.net billigare än på stationen och gemytligare. Men jag gillar stationen också när den inte är full av dryga helikopterturister.
Åker man tåg upp passerar man ju min ypperliga hemstad Boden och här stoltserar också himlen med norrsken titt som tätt och vi har norrskensturer och guider även här, dock lynnigare väder än Abisko. Åh nej jag skall börja jobba i Sthlm snart i veckorna, gud jag kommer ju sakna norrskenet något enormt.
Så här kan det se ut i Abisko: Norrsken över Torneträsk eller gömmer sig bakom lite moln.
@Dina fortsättning man får tydligen inte ha så många länkar i inläggen.
I Boden bakom mitt hus: Grannens båt
På väg hem mellan Luleå och Boden: Tvärnit i Sunderbyn
Att göra i väntan, tja väntan behöver ju inte bli så lång, vi har ju inte så mycket dag här uppe om vintern. Men i Abisko och i Kiruna finns många fina strövområden att plumsa omkring i snö både med och utan snöskor eller hyra skidor. Bara njut av att vara, ta med lunchen ut. Kiruna är utmärkt förr norrskensspaning och en mysig stad. Åk ner i turistgruvan, häftigt. Gå på fik mm. Njut av solens nästan uppgång och nergång.
Se ex Mias bilder på Instagram.
Här kan man läsa om vad jag gjorde i Abisko en vintervecka, bläddra mellan inläggen längst ner. Var i ett vintrigt Narvik då oxå.
Gahhh! Lotten fixar du?
I fix! (Ser ni? Man bara ropar på båsisterna, så kommer de!)
För övrigt har jag lärt mig nåt nytt nu. Det finns tydligen nåt som heter ”dryga helikopterturister”.
Jag fastnade också i långläsningen som Niklas länkade till. Min kära sambo har en vän från Södertälje som forskat på skillnaden i tankemönster mellan svensk- och finskspråkiga personer (jag var själv testperson) och en kusin som doktorerat i filmvetenskap – klar kul att se dessa två världar blandas.
Sedan satt jag bara och njöt av Béatrice. Eh … av Béatrices bilder förstås.
Åh, Beatrice, så mycket härligt!
Låter som att jag kanske kan glömma bort kylan … *sticka ut tungan majlis*
Den som är sugen på mer norrskensfoton kan leta här: Way up North
Det är en Olafs blogg. Han är en trevlig pianist/programmerare/fotograf som flyttat från Bremen till Skelleftehamn eftersom han älskar vintern, ju kallare desto bättre.