Hoppa till innehåll

Vem är den riktige Jakob Stenson?

May I have your attention please?
Will the real Jakob Stenson please stand up?

Vem är den där Jakob Stenson? Jo, serni, det är min och Orangeluvans bror. Och honom brukar vi kalla Broder Jakob, för det låter ju kul.

fia_jakob_lotten_72
Så här såg vi ut 1972.

I Sverige finns bara en enda person som heter just Jakob Stenson, så våra föräldrar lyckades verkligen när de döpte honom. Han är en osedvanligt lugn och timid människa som jobbar som vinexpert, bor i en etta på Söder och sköter sig själv och betalar alla räkningar som han ska.

jakob_stenson_the_one_and_only
Så här ser han ut när han äter spagetti.

Men … vem är då det här?

falskjakobstenson
Någon påstår att han är Jakob Stenson. Med ett s i mitten. (Bilden till höger är med för att man ska se att det är ett sånt där Shutterstock-foto som man kan köpa om man vill ha en bild på en skäggig, skallig man som ler i sin gula tröja.)

Men nu tar jag det från början.

Häromdagen fick nämligen Orangeluvan (som också heter Stenson) ett mysko mejl från vår bror. Som ju heter Jakob Stenson. Jag kan inte nog betona att han är den ende i Sverige som heter just Jakob Stenson. Så här såg mejlet ut:

jakobstensonlurendrejeri

(Brevet utlovar snabb lycka och stora pengar till folk utan erfarenheter eller färdigheter och dealen sägs vara ”grymt bra”.)

Eftersom Broder Jakob vanligtvis inte uttrycker sig så här och fortfarande har en rejäl kalufs på skulten, mejlade Orangeluvan snabbt och förnumstigt till honom som vore hon jag (ergo en storasyster):

”Det ser ut som om det kommer från ditt förnamn och efternamn, men bakom döljer sig en obekant mejladress. Var du uppkopplad hemifrån kl 13:21 idag? Då kan detta ha skickats ut från din dator om den är infekterad. Har du koll på ditt antivirus?”

Innan Jakob hann svara, tog Orangeluvan på sig Sherlockhatten och började nysta – och fann en skurkaktig bedragare. Som kallar sig Jakob Stenson istället för t.ex. Amadeus Andersson, Nisse Svartenbrandt eller Clark Persson!

Och så fann hon en sajt som berättar om bedragaren. Det här handlar alltså om ”bedrägerier med sajter för automatisk handel som lovar höga utbetalningar på minimal tid”. Jag citerar:

  • Mannen på fotot är inte den verkliga grundare utan en fotomodell vars bild kan köpas online.
  • Det finns inga bevis för att det finns någon som heter Jakob Stenson i detta företag.
  • Det finns många liknande bluffar online (Aussie Method, Den Danska Metod) och alla har olika skapare.

Hu! Pottsorkar och banditer! Förnicklade bonntjyvar! Avskummande badskum! Och sickna klantar som inte rensar bort de 235 som heter ”Stenson” när de skickar ut sina tramsigheter!

flashback_jakob
Redan 2013 skrev man om denne mystiske Jakob Stenson på Flashback.

Även utomlands har man blivit irriterad på den där boven som inte alls heter som Broder Jakob:

The sites are complete fraud, as is their non-existent CEO Jakob Stenson. Jakob Stenson is just a fabricated name.”

Det ska nämnas att Orangeluvan i sin Sherlockmundering i jakten på sanningen har hittat en annan person som nästan heter Jakob Stenson, nämligen ungefär Sickan Jakob Stenson Jönsson, där Jakob och Stenson är mellannamn och tilltalsnamnet är Sickan och Jönsson (fast alltså något annat namn).

trevligabovar
Jag föredrar sådana här bovar.

Men vad gör man nu? Jakob borde på något sätt kunna rentvå sitt namn, som (har jag nämnt det?) han ju är ensam om i Sverige. Utifrån kommentatorsbåsets samlade kunskaper om hajar, mätstickor, bloggtofsar, Dr Who kanske det även finns hittills okända specialistkunskaper inom urkundsförfalskning, ärekränkning och personuppgiftslagen samt brevhuvudens tolkning? Har ett fel blivit begånget och ska det polisanmälas?

– Jakob! Hallååå! Ska du polisanmäla?
– Jag vet inte vad jag ska göra, det är flera som har ringt och ställt frågor …
– Klart ska du polisanmäla! skriker systrarna sisters och hötter med nävar och pekar finger och domderar och står i.

Men Broder Jakob, han vill ju bara sitta med sin vinkork och lukta på druvorna.

Illustrationer: Åke Lewerth (1961).


Uppdatering 11 dec 2017

Här finns mer information om detta lureri.

Share
Publicerat iBloggen

82 kommentarer

  1. Spot on! Dagsfärsk bok på temat svindleri.
    Jag tror helt klart att detta är ett ärende för polisen! Namnet är ju STULET och det finns ett BROTTSOFFER! Dessutom bör brottsbyken på nätet tas itu med. För ganska många år sedan var det värsta vi kunde uppleva SPAM. Det bara rycker man på axlarna åt och idag.

  2. Eva-L

    <3 PK

    (Det här ovanför var egentligen allt jag hade att säga, men tydligen måste man kommentera med minst sju tecken för att få vara med.)

  3. PK

    Men nu ser jag ju, det är ju Agatons Sax’s förbrytarregister där på den sista bilden. Det ändrar ju på allt och jag gissar på Inspektör Lispington.

  4. PK

    Eller snarare ett utdrag ur Scotland Yards förbrytarregister från en bok där huvudpersonen är den genialiska Agaton Sax.

  5. Mystiken tätnar. Jag tycker den där fejk-Jakob liknar Söderpappan, som ju också är fejk och vars foto jag lokaliserade till en bildsajt i USA. Nu hittar jag den inte och eftersom min dator är kapad av aliens (eller kanske av Jakob Stenson?) kan jag inte kolla om jag sparat något om honom. Men Söderpappan sprider i alla fall lite glädje! https://soderfamiljen.wordpress.com/

  6. Jag förmodar att lurifaxarna hade tänkt ha ett namn som inte finns alls, för att bli garanterat osökbara i den änden. Så hur lyckas de ”hitta på” ett som bärs av en person — provsökte de inte? Märkligt, märkligt, övermåttan märkligt.

    För övrigt: mmmm, ostkaka!

  7. En gång i världen (70-talet, tror jag att det var) satte någon in en kontaktannons i en herrtidning under en signatur som såg ut som ett verkligt namn. Förnamnet var Fanny, efternamnet bars veterligen vid denna tidpunkt endast av två personer i Sverige, nämligen min morfar och mormor. (Det verkar finnas minst en familj till med det namnet nu, men de är troligen inflyttade senare.)

    Ett flertal herrar läste denna annons, slog upp telefonkatalogen, fann en (1) abonnent med detta efternamn, ringde och frågade efter Fanny. Vid diverse tidpunkter på dygnet. Mormor och morfar var måttligt roade.

    En av dem fortsatte för övrigt att ringa lite då och då i åratal och prata med mormor om diverse – nej, inte om sånt, det skulle hon inte ha gått med på, men han tyckte väl att han hade fått en ny kompis …

  8. Nu blev det så tyst (det liksom ekar tomt — boiiiing boiiiiiing suuuuus suuuuuus …) så jag börjar tänka ”Stekob Janson” och då är ju läget nästan hopplöst.

    Hjälp?

  9. Eftersom ingen vill engagera sig i Jakob Stensons bekymmer, får vi göra nåt annat.

    Jag kan ju berätta om en maträtt som jag skapade idag pga.
    1) brist på andra ingredienser
    2) tidsbrist
    3) distraherande orienteringstävlingar på tv
    4) min pappa som plötsligt dök upp och inte ville åka hem
    5) Pablos (den nye spanjorens) nya arbetsgivare som ideligen ringde till mig för att de inte fick tag på honom
    6) kusin Ann från Ditchling som kom på besök
    7) det underbara vädret som pockar på uteliv
    7) ebb i kassan.

    Lasagnen som blev så bra sååå trots att jag inte trodde att jag hade nåt hemma egentligen
    1. Ett lager köttfärssås (rest som var sprängfylld med smaker).
    2. Ett lager stuvad spenat OCH bladspenat samt fetaost & muskot & peppar samt salt.
    3. Massor av med osthyvel skivad & saltad zucchini.

    Lagren varvades förstås med bechamel och pastaplattor samt mozzarella på toppen. (Jag hittade obegripligt nog 13 paket fryst mossarella. Måste ha varit billiga när de inköptes.)

    Nu är frågan: vad lägger ni underst när ni gör lasagne?

  10. Har han anmält? undrar en nyfninknen en som inte borde lägga sin trinda lilla näsa i blöt så ofta som hon gör.

    Vad jag i övrigt undrar är varför det är våtvarmt ute. Nu har det sjunkit till 18 ° men luften är som en nybadad hund. Och då har vi ändå inte haft så våldsamt varmt just här i dag, bara 22 °.

    Intressant klimatanekdot: Den andra hälften kom hem från Skåne för några timmar sedan helt förstörd av att där var det nära trettio vidriga grader. Han hade lite koll på biltermometern när han åkte hem, och blev helt fascinerad av vädergränsen:

    Upp till Motala var det som svalast 27 °. Och så åkte han över den nya bron (som gör att man inte åker igenom Motala via RV 50 längre) och på andra sidan var det 20 °.

  11. … och där hann Lotten skriva långt medan jag skrev långt, men tamigden, vi missade med en minut …

    Jag är så dålig på lasagne, men en jag gjorde några gånger handlade om lax och spenat och ingen ecklig bechamel utan nåt annat. Huh.

  12. Ooooh, jag är så vansinnigt nöjd och glad över värmen! Den funkar som uppåttjack på mig och jag vill dansa naken i solnedgången, cykla på grannarnas tak och bygga om källaren!

    Nu ligger jag i sängen. Huset är proppfullt med folk – i alla rum och sängar sovs det på olika språk, alla fönster står vidöppna och DDM pratar i sömnen. Nyss sa han klart och tydligt:

    – Sju å tjufem.

    Vilket är helt fel. Han ska ju vakna fem å förtifem.

  13. Man kan ju ha keso istället för bechamel? (Jag gillar bechamellen, men inte själva ordet. Fjäril är ett vackrare ord, men olämpligt mellan pastaplattor.)

  14. Och nej, jag vet inte mycket om vad vi ska göra åt ”Jakob Stenson”(Kayser Söze?). En anmälan, som sagt, absolut. Men sedan …

    Hm — egentligen tänker jag att det vore fint att försöka anknyta en länk från just den här bloggposten till alla möjliga större nyhetsställen (alla stora rikstidningarna plus The Local, till exempel) och peka och skrika och kanhända väcka stort intresse. För jag troooor att väldigt många skulle finna den här grejen värd väldig uppmärksamhet (alla scammare är ju genuint och med rätta fritt villebråd).

    Nå.

  15. DDM:s nattprat (sömnbabbel) är ändå nattprat (sömnbabbel).

    En gång frågade mig min andra hälft — mitt på dagen, helt frisk och nyter och glad — ”När skulle du vara hos tandläkaren i morgon?” och jag svarade ”Halv två” varvid han i närmast hysterisk ton skrek ”Halv sju?!?!” Vi har aldrig fattat vad det var för vaken-mardröm som fick honom att höra så konstifikt fel.

  16. Jag hade en basketkompis som pratade på finska hela nätterna. Numera hade man ju spelat in henne och frågat vad hon sade, men dåförtiden hade vi inte kassettbandspelaren redo.

  17. … åh, nu kommer jag att tänka på den där bloggen som fanns förr, där en kvinna (amerikanska) spelade in sin makes (engelsman) sömnprat och gav både ljudfiler och uttolkningar i skrift … vad hette den? Den var helt hysteriskt rolig!

  18. PK

    Köttfärssås.

    Man kan ha keso i. Gärna med riven parmesan och ägg iblandat. Och salt och peppar.

  19. Christer, the Long Distance PT

    Jag gör ibland ”fusklasagne” med köttfärssås och bechamel varvat med vanlig pasta i stället för plattor. Och ost högst upp. Började med det en gång när det fattades pastaplattor hemma, och den yngste (som blir tonåring idag!) ändå alltid petade bort översta lasagnelagret.

  20. Ninja i Klockrike

    Jag ids inte göra bechamel till lasagnen, utan använder turkisk youghurt utblandad med mjölk och några ägg. Funkar fint. Bechalasagne känns numera för stompigt.
    I botten färs och toppen färs med mycket ost.

    Laxagne med spenat är vrålgott.

    Använder helst lammfärs till all köttfärssås.

  21. Så … köttfärs eller plattorna i botten? Om detta tvista de lärde och i de festa recept står det bara ”varva”, inte vad som funkar bäst att börja med. (Jag gör olika varje gång och har inte kommit på om det är nån skillnad. Men lammfärs har jag än så länge inte testat!

  22. En liten skvätt bechamelsås och lite olja i botten och sedan lasagneplatta. Avslutar med lasagneplatta och bechamel och riven parmesan. Däremellan lämpliga lager köttfärssås, bechamel och lasagneplattor. Muminfärs går som det heter fetbort.

  23. Ost! Allting blir bättre med smält ost. (Åtminstone allting som inte är sött.) Fetaost fungerar också, och till och med keso, som blir trevlig tillexempel i en omelett.

  24. HK

    Gårdagens lasange var gjord på älgfärs och med ett rejält lager brynta kantareller under det översta lagret plattor.
    I botten lite olja och bechamel.
    På toppen, över översta lagret plattor, bechamel några tomat skivor och extra ost.
    Mycket riven ost i bechamelen och ett lager plattor ersatt med annan pasta pga plattbrist.
    Det blev gott, värmer liten rest just nu.

  25. Orangeluvan

    Ni undviker ämnet Jakob Stenson så intensivt att jag börjar ana en konspiration. Kanske är ”lasagne” ett kodord för något helt annat?

  26. Min grundprincip är att aldrig yttra mig om något där jag inte har fullständig, komplett och verifierbar kunskap eller åtminstone kan dupera auditoriet att tro att så är fallet. I fallet Sten Jakobson (obs, täcknamn) faller det på sin egen orimlighet att jag skulle kunna dupera hela auditoriet och avstår därför från att yttra mig i saken. Men nog fan har jag god lust att avslöja den brutalt osminkade sanningen i all dess vederstygglighet.

  27. Ja, Orangeluvan, de är hopplösa, båsisterna! Men se på t.ex. Skogsgurra här ovan: väldigt välformulerad i sin hopplöshet!

    Skogsgurra: den rosa champagnen som förärades mig senaste gången du och Hyttfogden var här – var den rysligt dyr? Jag har pöbeln på besök här i kväll, och vet inte om de är fina nog att smaka. [plats för jättemajlis]

  28. Jag vill minnas att jag uttryckte min — eh, jaja — ”tanke” får jag väl lov att kalla den ändå [plats för skratt] i natt klockan 23:56.

    Mycket mera har jag nog inte att säga.

    Utom: Varför, varför, varför har jag aldrig druckit rosa champagne? Är det gott? Känns det rosa?

    (Om rosa champagne är blaskig kan man kanske säga Sub Rosa, och då betyder det att allt är hemligt.)

  29. Lotten, din rosa champagne uppfyller åtminstone ett av de grundläggande kraven: Gratis. Öppna flaskan i smyg (jodå, det går) och smaka på den. Om den är mycket god ta ett glas till innan du bjuder ut den till vilddjuren. Posta därefter korken till undertecknads skyddsling.
    Vad gäller Sten Stenson Steen (annat täcknamn) är allt klart som korvspad; möjligen en aning simmigt. Att han i ett mail till sin syster försöker få henne att tro att han är en annan utan att ens använda ett rudimentärt alias (Sten Jakobson) är skumt! Mycket skumt. Bör utredas av härför adekvat myndighet.

  30. Den där jävla skumpan skulle jag nog passa mig noga för. Men eftersom den är rätt så torr, kan placeras i frysen och dessutom var nästintill gratis så uppfyller den de tre kraven. Servera den med tillkämpat hög svansföring och låt dem inte veta att det var extra tillbud på lockpriset på billigaste bordershoppen i Flensburg.

    Säg som Chiefen: It’s a mighty fine skumpa my guests. Och så ska du plira smått och slå i. Och så ska du sjunga en visa som börjar så: I was born by the side of the Bothnic Bay! Men vänta med sjunget tills ingen märker hur dåligt det är ställt med rytmen.

  31. Det är så bra att Niklas med (o-)jämna mellanrum påminner om vart man ska förpassa sina champagnekorkar, i den mån man råkar ha sådana.

    Och nej, just den härboende papegojvarieteten bryr sig inte om såna, han föredrar pinnar (pinnar, vildfångade pinnar, mmmmm!) och brädlappar, kartonger (ju blankare, färgrikare och tjockare desto bättre) samt sin egen bur (ja-a … han sliter sönder den; vi behöver verkligen snart skaffa en ny, vilket verkligen inte är lätt när det går åt en så stor en — och detta är inte den första förstörda buren; ni anar inte hur stark en kakaduas näbb är!).

  32. Vi har massor med skogspinnar i det så kallade impedimentet utmed södra tomtgränsen. Vi fick plötsligt lust att bygga en gojjebur.

    Vår plan:
    1. En bottenram (rund) med 1″- 2″ rundvirke. Företrädesvis asp och sälg. Najas samman med nylonstrips.
    2. Vertikala ”stigare” som går från bottenramen uppåt och möts i ett stiligt topparrangemang. Även här nylonstrips (lugn, det finns massor).
    3. Ett lagom tätt flätverk av horisontella videkvistar och så tätt att ingen goja utom de allra minsta kan ta sig igenom. Nylonstrips, igen.

    Av transporttekniska skäl vill vi gärna veta vilken storlek som krävs. Om det rör sig om mer än 1500 mm diameter så blir det kanske bäst att leverera den som en byggsats.

    När man tänker lite så inser man lätt att det troligen finns lämpliga pinnar och kvistar i Tiveden. Så då underlättas den delen av uppgiften.

    Jaha? Vad blev kvar? Nylonstrips? Ytterligare tänk resulterar i insikten att gojjor ju gärna ger sig på just nylonstrips. Så det får stanna vid en tanke.

    Men det är ju tanken som räknas? Eller?

  33. Gandhi (denna hära pippin) skulle fullkomligt älska en sådan bur, samt massakrera den på en eftermiddag. Ooooh vad roligt han hade under tiden!

  34. Annika, har du (eller rättare sagt Gandhi) testat burarna från Flexipet? Fia är inte så hård just på buren, mera dess inredning, men eftersom de är byggda med en aluminiumram som nätet är fäst på borde det vara enkelt att byta ut en trashad nätsida. Jag tror man kan få dem med rostfritt nät också. Han som bygger burarna är mycket trevlig och har inget emot att man har egna idéer om utformning och storlek.

  35. Jag ska genast leta efter Ökenråttan & LM! (De är ju såna där globetrotters.)

    Rapport: Den rosa champagnen i magnumbutelj befanns räcka perfekt till ett fåtal pöblar trots att den var rumstempererad och därför fick se sig besudlas med både is och frysta jordgubbar. Ostkrokarna till smakade mumma.

    (Alla konnässörer och sybariter får härmed dåndimpen.)

  36. Jag tycker broder Jakob naturligtvis ska polisanmäla.
    Och så brukar jag ha ett tunt lager bechamel i botten på den smorda formen när jag gör lasagne.
    När vi åkte hit till Vålådalen sade bussens utomhustermometer att det var endast tio plusgrader.
    Prognosen var en massa regn hela helgen. Men just nu är det stjärnklart och rejält blåsigt.

    Var det nåt mer som avhandlades i båset som jag tänkte kommentera?
    Det får vara som det är med den saken.
    Godnatt!

  37. Tack så mycket, Niklas! Det där företagsnamnet har jag ju försökt påminna mig sedan en liten tid.

    Vidare: Jahaja, ostbågar (det heter för fasingen ostbågar, inte ostkrokar, anser folk i just min del av riket …) blandade med rosa champagne är alltså ekvivalent med juldricka av viss typ (enklaste formen jag har druckit är mörk julöl blandad med julmust, jajamensan). Tänk vad man lär sig. [Behövs majlis? Majlis!]

    Slutligen: Cecilia, törs vi utbe oss en fotrapport? Fotuppdatering? Kryckhoppningshandflateförslitningsömhetupplysning? (Åh kolla vilket underbart språk vi har, där vi kan bygga ihop ord tills korna kommer hem!)

  38. Örjan

    BÅSEVENEMANG minivariant.
    Med sellankommenterande broder Tomas.
    Besöker i morgon SG + Hyttis för lunch, för att senare gemensamt se ”Den flygnde Holländaren” på närbelägn Opera på Skäret i Kopparberg.
    Sista minuten?
    Boka och kom! Det verkar som att biljetter fortfarande finns kvar.

  39. Harjunte tid. Ack! Det jag har läst om föreställningen tyder på att den är mycket bra. Ha det så utomordentligt trevligt!

  40. Jorå, vi har röjt det mesta kring och på bordet och ”sitter tio” som jag såg en vilsen översättare påstå. Den planerade skaldjurspajen (musslor, kräftstjärtar, sparris, champinjoner, tomater) har under inverkan av diskussionerna omvandlats från marina livsformer till mera landbaserad (kossa) och serveras under benämningen lasagne.

  41. Kryckhoppandet går bra. Sedan snart två veckor är jag beordrad att gå. Detta besked mottogs med fasa ety ”det kan jag ju inte”. Det visade sig med tiden vara fel, eller i a f ganska fel. Det går numera visst att gå korta sträckor med uppvärmd kropp utan kryckor. Och i trappor går jag inte två steg på stegen, men trasiga benet bär inte själv utan får hjälp av kryckorna.
    Det jag tycker är konstigt är att jag har kunnat gå i 52 år och på 3 1/2 vecka så har jag glömt bort hur man gör, alltså själva motoriken: ”Ska man inte böja på knät också? Men i vilken del av steget?” O s v.

    Men i o m den här helgen har jag börjat jobba. Fast jag har ännu inte provat att köra bil. Läkaren berättade att om man är ofärdig och hamnar i olycka så räknas man som vållande oavsett om man annars var det. Men på tisdag ska jag köra några timmar …

    (Och Lotten: det är en sekrutt-terapeut. Han ringde inte alls igår och hörde hur det går.)

  42. Ninja i Klockrike

    Sten Jakobson, min gamla studierektor, kallad Igelkotten. Cool typ. Plotten tjocknar.

  43. Smultronblomman

    Fick mail om att min farbror Joseph Bergstr*m dött i ett land i Afrika och att han testamenterat till mig. Jag skickade ”Up Yours” tillbaka och fick ett svar inom några sekunder ”vad menar du med det?” Jag svarade att jag har gift mig till namnet och inte har någon farbror som heter så. Jag la till att det var min make och/eller svägerska de ska vända sig till. Jag svarade också att jag kände till det här tricket. Inget svar efter det. Jag kollade IP-adressen och den tillhörde en advokatfirma i aktuellt afrikanskt land. Någon som har en sidoverksamhet?

  44. Det ryktas att paret siktats längs väg 249 (vilket för övrigt är den väg som Örjan med sällskap bör färdas) och då i trakterna av Vrälinge och Hosta. De sinistra ortsnamnen sägs ha verklighetsbakgrund.

    Det hela lättas upp av att det inte är så långt till Bejby, vilket är en lantlig tolkning av en episod när en av de många göteborgsskottarna hittades irrande på fälten där han frågade odalmännen ”Where’s my baby?” Hans baby var en av de många glada däkor som han brukade umgås med på trakten och stället där hon bodde kom med tiden att kallas Bejby. Vilket är helt logiskt.

    HostaochVrlinge335pixlar1

  45. Ökenråttan

    Oj, vad jag beundrar Orangeluvans lilla fontänfrisyr där.

    Lille M och jag är nyss hemkomna från en liten vistelse vid havet. Promenader bland rosenhäckar på heden eller komockor på saltängen. En kväll stod vi nere på piren och solen hade börjar sjunka och vad passar då bättre att citera än Hugo Hamiltons ”När havet sig lägger i loj loj loj och humhum i humhumhumhúm, då bliva små trollen” etcetera. Jag hade glömt den andra raden! Kris. Men si, då behöver jag nu bara gå till Lottens blogg, för vem har där fournerat hela den lilla versen om inte Agneta uti Lund. Så lägligt.
    Hugo Hamiltons dårverser citerades flitigt hos oss under hela min uppväxt. Min morfars paradnummer var ”Jag rider själv på min loppa.”

  46. Idag är det spelmansstämma i Kungsträdgården (i Stockholm). Om någon har vägarna förbi och ser en person i jätterutig kjol, blå hatt och Lottens kalendertischa från i julas (antagligen syns inte tischan bakifrån p g a ryggsäck) är det med all sannolikhet jag.

  47. Ökenråttan

    Nä, nån längtan till Kilimandjaro har vi då inte. Yngste sonen var här och visade bilder och berättade om alla strapatserna. Fem dagar uppåt, uppåt, gräslig huvudvärk (höjdsjukan) varierat med trasslig mage och så ruskig kyla när det blev riktigt högt. Men han är envis och ville inte nånsin ge upp.Och upp kom han! Gulle!

  48. Men den där sekrutt-terapeuten som Cecilia N.:s fot har fått, den godkänner vi icke.

    Brid och julkalendertischan: må ni ha kul och uppskattas av allmänheten!

  49. Bertil Gralvik

    Tack Lotten för ett lysande reportage!

    Fick just ett mail från den fejkade Jakob med en länk, vilket gav mig tillfälle att lyssna till en erbarmligt lång utläggning och de hundratusentals dollar som skulle landa på mitt konto alldeles gratis och utan att jag gav honom mitt kontonummer. Självklart googlade jag namnet och hamnade hos dig, vilket med förlov sagt var betydligt mer underhållande 😀

    / Bertil

  50. Joel

    Intressant artikel och tråkigt för din bror. Jag tänker på dessa testimonials, videosnuttarna alltså. Personerna talar ju svenska. Någon av de 10 000 personerna som sett klippen borde mer eller mindre vara bekant med dem. Det borde gå att hitta dem, skådespelarna alltså.

  51. Sören Larsson

    Jag tog mig tid att se hela inslaget om den här ”påstådde” Jakob , det var oändliga upprepningar och mycket du kommer att tjäna ingen konkret information alls. Registrerade mig också till ett konto , som jag naturligtvis inte kommer att nyttja. Skall bli intressant att se hur mycket mail jag får om att jag måste börja .
    Synd om den riktige Jakob , men om det här går att spåra till USA kanske han kan få ett rejält skadestånd, som skattmasen gärna tar del av. Det kanske till och med är så illa att han får kvarskatt därför att ahn inte fått skadestånd!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.